Dela:

Världen och vi

När sfi-elever får komma till tals i egen tidning väcks motivation, stolthet och glädje.

Redaktionsmöte Världen &vi. Läraren Fatima Grönblad är redaktör, men tidningen görs av eleverna själva.

I KURSPLANEN FÖR sfi-undervisningen står att den ska utgå från elevernas intressen, erfarenheter och mål. Men mycket av undervisningen handlar i stället om vad lärare tycker att eleverna borde kunna, menar sfi-läraren Fredrik Harstad.

– Eftersom vi inte delar elevernas vardag, är det enklare att låta dem vara med och bestämma innehållet, säger han.

Därför startade han 2013 tidningen Världen&vi ihop med en kollega på ABF Vux i Göteborg. En grupp skrivintresserade elever bildade en redaktion, där Fredrik Harstad var ansvarig, och som träffades en gång i veckan. Efter att ha valt temat ”Bostad” skrev de artiklar om trångboddhet och segregation – texter som skapade engagemang eftersom de berörde deras vardag. 2 000 exemplar av tidningen trycktes.

– Det blev succé! Vi upptäckte att eleverna hellre ville läsa Världen&vi än läromedlen och bestämde oss för att använda tidningen i undervisningen, vilket vi fortfarande gör.

Världen & vi.

NÄR ETT NYTT tema bestämts, uppmanas eleverna att bidra med egna texter. Redaktionen gör sedan ett urval, samtidigt som de själva intervjuar, fotar och skriver. Lärarna hjälper till med formgivning, korrekturläsning och att ta fram en lärarhandledning. Målet är korrekta och läsvärda texter, samt stolta elever. Varje nytt nummer firas med en releasefest och tidningar skickas till cirka 45 prenumeranter, däribland skolor som vill ha klassrumspaket.

– Det finns en stolthet i att bli tryckt. Många elever fotar sina artiklar för att skicka till släkt och vänner. Jag tror att det stora värdet ligger i att någon lyssnar på dem. De är inte så vana vid det i sina hemländer. Själva tanken att ”jag kan skriva fritt och någon vill läsa” är ny för många, säger Fredrik Harstad.

Arbetet på redaktionen gör detta möjligt. De som inte kan skriva alls kan bli intervjuade, och därigenom få möjlighet att bli lästa. Genom att uttrycka sig och ta plats i samhället, lär sig eleverna svenska snabbare, konstaterar Fredrik Harstad.

– Sfi-eleverna är en marginaliserad grupp i samhället. De kan ge en alternativ bild till den som vi får i medierna. Därför är det viktigt att de får komma till tals.

I VÄRLDEN&VI får eleverna bekanta sig med olika slags tidningstexter. Vilken är skillnaden mellan debatt och fakta, mellan redaktionens röst och en insändare? Dessa frågor leder till en diskussion om källkritik, något som betonas starkare i den senaste kursplanen.

– Eleverna använder ofta muntliga källor och säger att ”det här har vi hört” eller ”det vet väl alla”. Då förklarar vi att det inte duger, utan att de måste ha belägg för vad de skriver.

Numera produceras cirka tre nummer av Världen&vi per år av en redaktion i ständig förändring. Exempel på tidigare teman är ”Vi kvinnor” och ”Mänskliga rättigheter”. Det senaste numret handlar om mat.

– Alla har en relation till det. Maten fungerar som en kulturbärare när man kommer hit, säger Fredrik Harstad och tillägger att en före detta elev, som startat restaurang, medverkar i det kommande numret.

Av Ingemo Orstadius


FORSKAREN: Mottagaren är viktig!

Dan Åkerlund är forskare och lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. I sin forskning har han sett många tydliga exempel på hur viktig en autentisk mottagare är för elevernas engagemang.
Här är hans tips till lärare:

  • Klass- eller ämnesblogg: Lärare på olika platser i Sverige och med likartad inriktning bildar ett nätverk där eleverna publicerar arbeten. Texterna gås igenom tillsammans med läraren innan de publiceras och eleverna har i uppdrag att läsa den egna och övriga bloggar i nätverket, samt att ge respons på de publicerade texterna.
  • Skypeträffar: Två eller tre klasser, gärna geografiskt spridda, träffas regelbundet över Skype för att redovisa det de arbetat med den senaste tiden. Se till att utrymme finns för mer spontana frågor och berättande, eftersom den sociala delen i dessa möten är viktig.
  • Delade dokument: Dela in klassen i grupper om två till tre elever och låt dem skriva i gemensamma dokument i realtid tillsammans med andra elever på andra platser. Detta går att kombinera med att eleverna samtalar via en videokanal, vilket också kan öppna upp för att den gemensamma texten blir en film eller en podd.

Av Ingemo Orstadius

Sidan publicerades 2019-11-13 10:47 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)