Dela:

Vi och dom i religionsundervisningen

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet präglas av en stark icke-troende norm. Motsatsen betecknas som konstig och ointelligent – detta trots att det sitter troende elever i klassrummet. Karin Kittelmann Flensner överraskades av resultaten i den egna forskningen. 

Karin Kittelmann Flensner

Karin Kittelmann Flensners avhandling valdes till favorit av Skolportens lärarpanel.

Hon har fått en hel del respons på sin avhandling, som lades fram i december förra året. Personer som tagit del av den har berättat för henne om sin egen skolgång och känslan av utsatthet i klassrummet på religionskunskapen.

– Många vittnar om att det i skolan inte var okej att ha en tro, att det sågs som något som andra har men inte vi, säger Karin Kittelmann Flensner, vars avhandling visar på att problematiken kvarstår. I sin klassrumsstudie har hon undersökt diskurser om religioner och livsåskådningar i ämnet religionskunskap på gymnasiet. Totalt besökte hon 125 lektioner på 24 olika gymnasieskolor.

Skolportens favorit– Vad som slog mig mest var den nästintill totala dominansen av en sekulär diskurs. Den var dessutom mycket starkare än vad jag förväntat mig.

Karin Kittelmann Flensner talar om en ”svenskhetsdiskurs” – vi är aldrig troende – i vilken undervisningen också tar avstamp. Det pratas om religiös tro som något som människor hade förr, men att ”vi nu vet bättre”.

– Det skämtas om religiöst troende som konstiga och ointelligenta. Läraren kan exempelvis fråga: Muslimer, vad tror de på? Det skapas därmed helt öppet ett ”vi” och ”dom”. Och detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet, allt från muslimer till Jehovas vittnen. Men de eleverna är oftast väldigt tysta.

Karin Kittelman Flensner fann också skillnader mellan yrkesorienterade och studieförberedande program. I de senare fick eleverna träna mer på att analysera och diskutera i religionsundervisningen, medan de yrkesförberedande programmen präglades av en mer relationsorienterad undervisning. Där kunde samtal kring mer privata spörsmål om tro och livsåskådning blossa upp till rena konflikter.

– När jag är ute och talar om min forskning möter jag många lärare som känner igen det här. Lika många lägger skulden på sig själva. Men felet ligger inte på individuell nivå, det är strukturellt, menar Karin Kittelmann Flensner.

Hon tror att det som behövs i religionsundervisningen är mer kollegialt lärande men också att lärarna själva mer aktivt tar del av den forskning som finns. En mer faktabaserad undervisning i ämnet skulle bli ett sätt för läraren att hantera situationen.

– Det här är egentligen inga nyheter. Det finns mycket forskning i ämnet sedan tidigare, både vad gäller religionsdiskurser och skillnader i utformningen av undervisningen på olika gymnasieprogram.

Karin Kittelmann Flensner vill slutligen understryka att många lärare gör ett jättebra jobb. Goda exempel är de som lägger upp undervisningen utifrån teman, exempelvis ritualer, myter och andlighet. Då skapas ett större utrymme för eleverna att relatera till sig själva utifrån ett livsåskådningsperspektiv, menar hon.

Av Susanne Sawander

Foto Annika af Klercker

 

Fakta/

Forskare: Karin Kittelmann Flensner, född 1973

Bor: Vänersborg.

Bakgrund: Gymnasielärare i religionskunskap och samhällskunskap. Hon disputerade vid Göteborgs universitet 2015. I dag är hon verksam vid Högskolan Väst i Trollhättan.

Avhandling: Religious education in contemporary pluralistic Sweden


 

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2016, beställ ditt ex här!

Skolporten_omslag_2_2016_stor

Nytt nr av Skolportens forskningsmagasin ute nu!

Inte redan prenumerant? Prenumerera här!

Sidan publicerades 2016-03-30 14:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-09-08 11:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Låt leken spela större roll

Hur kan leken främjas i en skola som premierar mätbarhet? Det frågade sig Eva Kane när hon arbetade som fritids­pedagog – en frågeställning som hon sedan tog med sig in i forskningen. Nu har Skolportens lärarpanel utsett avhandlingen till Skolportens favorit.

Prövningen med nationella prov

Hälften av de flerspråkiga eleverna med annat ­modersmål än svenska upplever negativ stress inför provsituationen, visar Anette Baggers avhandling. Nu har Skolportens lärarpanel valt ut avhandlingen som Skolportens favorit.

Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Forskning: Svårigheter som följer när elever plagierar varandra

Att elever hjälps åt med individuella inlämningsuppgifter försvårar både lärares bedömningar och möjligheter att fånga upp elever i behov av stöd. ”Lärarna reagerade med bestörtning på omfattningen av detta,” säger Charlotta Rönn, doktorand vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Leka med en kompis roligare än Youtube

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Arbeta med mångfald genom högtider

Aisha Lundgren Aslla och Franziska Forssander, UBB-stipendiater 2019, har skrivit en bok om hur högtider och traditioner kan vara ett sätt att komma in på demokrati- och mångfaldsfrågor i förskolan.

Framgångsrika skolbibliotekarier – så tar de plats och gör skillnad

Skolbibliotek kan spela en mycket viktig roll för elever, lärare och hela skolans utveckling. Så, hur gör de bibliotekarier som är särskilt framgångsrika? Det visar Ulrika Centerwall i sin doktorsavhandling.

Skolinspektionens sanktioner träffar bredvid målet

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet för att se till att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till att alla barn och elever ska få lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla elever når minst godkänt i alla ämnen. Men leder den här granskningen till en bättre skola i Sverige?

Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen

Hur ska lärare förhålla sig till elevers användning av digitala medier? En studie visar att integrering av barns medieintressen i fritidsverksamheter kan leda till mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Elevers egna strategier döljer deras lärande för lärarna

Elevers egna sätt att använda digital teknik och mobiltelefoner riskerar att göra det svårare för lärare att bedöma hur de klarar skolan och att identifiera deras behov av stöd. Det visar en artikel från Mittuniversitetet som publicerats i den internationella tidskriften ”Educational Review”.

”Det är inte du, det är organisationen”

”Vi kommer inte runt den ökade stressen genom att skicka första linjen-chefen på kurs. Vi måste skifta perspektiv från chefen själv, det handlar om att rigga organisationen”, säger Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap.

Elever navigerar mellan undervisning och sociala medier i klassrummet

Elever som har sina smarttelefoner påslagna under lektionstid anstränger sig aktivt för att anpassa funktionerna i applikationerna och sättet de använder dem på till den pågående undervisningen. Applikationerna blir en del av klassrummet då eleverna använder dem för att kommunicera med varandra under lektionstid. Det är slutsatserna av en unik undersökning vid Åbo Akademi som fokuserade på användningen av applikationen Snapchat.

Digital kompetens i SO-ämnen

Digital bildning, det vill säga, hur digitaliseringen av samhället påverkar oss på olika sätt får i svenska läroplaner ganska stort utrymme. Detta blir tydligt i SO-ämnen där lärare pratar om vikten av att eleverna lär sig att ha ett kritiskt förhållningssätt i digitala miljöer. Liksom i andra ämnen menar SO-lärare att digitala verktyg bidragit med ökad variation i undervisningen, ökad tillgänglighet till olika resurser samt möjlighet för elever att visa sin kunskap på olika sätt.

Hanna Sjögren: Är föräldrars skolval förenligt med barns rätt att möta en mångfald elever?

Barnkonventionen har blivit svensk lag, men i det svenska skolsystemet finns flera värdemässiga krockar inbyggda. Ett exempel är föräldrars rätt att välja skola, vilket har bidragit till skolsegregationen, skriver Hanna Sjögren, lärare och forskare vid Malmö universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.