Vikten av att se eleven

Moa Duvarci Engman, Skolporten. Foto: Johan Marklund

Under en konferens om inkludering nyligen lyssnade jag till den amerikanska forskaren Sam Catherine Johnston.

Hon talade bland annat om vikten av att se alla elevers olikheter som en tillgång, och berättade om Youthbuild USA, en ideell organisation i USA som hjälper arbetslösa ungdomar utan gymnasiebehörighet att utbilda sig och få en andra chans i livet. I ett filmklipp sa en av ungdomarna en sak om sin tidigare skolgång som berörde mig: ”We didn’t fail. The system failed us.”

Vi misslyckades inte. Det var systemet som misslyckades och svek oss.

Skolans uppgift är att skapa en känsla av sammanhang för alla elever, oavsett elevens förutsättningar. Alla elever ska kunna känna delaktighet och ha möjlighet att utvecklas. Och det är hela skolans ansvar, från förvaltningschef och skolledare, till elevhälsa och lärare. Ett svårt uppdrag, men faktum är att många skolor redan arbetar på ett inkluderande sätt utan att tänka på det. 

Inkluderande lärmiljöer handlar om skolsystemets förmåga att se, förstå och stödja eleverna, och anpassa undervisningen, menar Per Skoglund, FoU-samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. Och när skolsystemet lyckas med det kommer det alla elever till godo.

Missa inte senaste Skolportens temaartikel om inkluderande undervisning i Skolporten nr 6/2017 – ute nu!

Moa Duvarci Engman
Chefredaktör, Skolportens forskningsmagasin
moa.engman@skolporten.se


Ledaren är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. 

NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr! 

Sidan publicerades 2017-12-18 10:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Koll på nätet – webbverktyg för högstadiet och gymnasiet

För unga är nätet en möjlighet att få kunskap, kontakter och utvecklas socialt. Samtidigt är det en plats där man kan utsättas för mobbning och falska identiteter.

Metoder och förhållningssätt för genus i förskola och skola

Fokus för jämställdhetsarbetet i förskola och skola har förskjutits från kompensatorisk till normkritisk pedagogik. Det skriver fil dr Mia Heikkilä i denna kunskapsöversikt om metoder och förhållningssätt i förskola och skola.

Ny bok: Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study

En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen.

Metoder som kan hjälpa dig och ditt barn

Du är inte ensam. Du behöver stöd och hjälp. Och det finns metoder som kan hjälpa dig och ditt barn. De råden ger Linda Bredahl på Autism- och Aspergerföreningen, till föräldrar som väntar i den långa kön till barn- och ungdomspsykiatrin.

Samarbete mellan svenska och japanska universitet inom forskning, utbildning och innovation

MIRAI är ett samarbetsprojekt mellan sju svenska universitet och åtta japanska universitet. Detta treåriga projekt syftar till att stärka det akademiska samarbetet mellan Sverige och Japan.

4,4 miljoner till forskning om hur lärare pratar om kropp, vikt och hälsa

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har fått 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur lärare förhåller sig till kropp, vikt och hälsa.

Ny forskning: Barn med läs- och skrivsvårigheter mår lika bra

Elever med läs- och skrivsvårigheter mår precis lika bra och har inte sämre självbild än andra barn och ungdomar i samma ålder. Det visar ny forskning från Linnéuniversitetet.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Forskning kopplar elever till global jämlikhet och rättvisa

Målet för forskningen är att förnya undervisningen och ge eleverna kunskap och stöd att möta en av vår tids ödesfrågor– global jämlikhet och rättvisa. Johan Öhman, professor i pedagogik, har fått 4,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för ett treårigt projekt.

Programmera mera – teckenspråk : Algoritm och blockprogrammering

Vad är en algoritm? Deltagarna får i uppdrag att sätta ihop en algoritm av kodremsor, göra datorspel med hjälp av blockprogrammering och få en robot att måla ett porträtt.

Internationell forskning om skolledarskap – intervention, prestation och fokus på lärande

Internationell forskning om skolors ledning och styrning får allt större inflytande i vår nationella kontext. Denna forskning medför ofta en snävare syn på skolledarskap än vad vi är vana vid och den inrymmer också antaganden om att forskning inom utbildningsområdet ska medverka till att effektivisera skolor. Det kan därför vara värt att uppmärksamma globala aktörer med inflytande inom det här växande forskningsfältet och att sätta dessa forskningsresultat i relation till vår nationella kontext.

Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv

Denna FoU-skrift avser att bidra till att öka och sprida kunskaper om olika aspekter av genus, funktionsnedsättningar och special­pedagogik. Om hur villkoren ser ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan, på fritiden och med blicken riktad mot vuxenblivande i det viktiga arbetet att skapa en lik­värdig skola för alla elever. (pdf)

Piteå satsar på forskning och utveckling i skolan

Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun satsar i samarbete med bland annat Umeå universitet på forskning och utveckling i skolan och har gjort en rad strategiska åtgärder för att skapa förutsättningar för det.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?