Dela:

Vilken skola vill vi ha?

Utbildningsforskaren Gunnlaugur Magnússon gillar de breda, fundamentala frågorna om skolan, både i sin forskning och när han ger sig in i debatten: Vilka ideal har vi för skolan? Vad anser vi att den är till för?

Gunnlaugur Magnússon. Foto: Oskar Omne

HAN KÄNNER stresspåslaget när han skickar in en debattartikel eller publicerar en twittertråd om skolpolitik.
– Jag vet att det kan bli hätskt, säger Gunnlaugur Magnússon. Men jag tycker att forskare har ett ansvar att delta i debatten och att det ofta varit brist på forskarröster, även om det blivit bättre. Jag vill föregå med gott exempel. Hittills har det gått rätt bra. Jag har inte råkat ut för några drev.

Men är det verkligen bara av plikt? Det är något med hans sätt att skriva, man får en känsla av att skribenten har rätt roligt. Som när ordet ”superskurkkollektiv” dyker upp mitt i en torr analys av hur det beryktade ”pedagogiska etablissemanget” används i debatten.
– Det är väl både plikt och lust. Jag tycker om att skriva och jag gillar att formulera mig för olika läsekretsar. Att inte bara vända mig till forskarkollegor, utan också till allmänheten.

GUNNLAUGUR MAGNÚSSON är docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet. Inkludering har varit ett viktigt tema i hans forskning, och ofta även skälet till att han yttrat sig i debatten. Som när januariöverenskommelsen – regeringens uppgörelse med Centern och Liberalerna 2019 – i en av sina 73 punkter slog fast att ”inkluderingstanken har gått för långt”.
– Det är ju inget nytt påstående. Det har upprepats i olika sammanhang, och det talas ibland nedsättande om en ”inkluderingshysteri”. Men det är väldigt oklart vad som åsyftas, vilket försvårar en konstruktiv diskussion. Inkludering kan betyda flera olika saker, som är viktiga att hålla isär.

Ibland, särskilt i samband med kritik, reduceras inkludering till att betyda placering: att peta in alla barn i samma klassrum. Det är svårt att hitta någon som förespråkar det i sig som pedagogisk idé, konstaterar Magnússon. Däremot kan det vara en frestande lösning av andra skäl – det är till exempel kostnadseffektivt.
– 30 tioåringar i ett trångt klassrum – då kommer ju problemen som ett brev på posten! Vi är överens om att det är dåligt. Poängen med inkludering är pedagogisk och social delaktighet för alla elever. Där är placering en aspekt, men det handlar om så mycket mer. Och det kräver resurser.

Tanken att stök i klassrummen beror på inkludering och att det vore bättre att lyfta ut elever i behov av stöd bygger på flera missuppfattningar, menar han.
– Elever i behov av stöd är inte en homogen grupp med likartade behov, och verkligen inte synonym med gruppen utagerande elever. Dessutom – om vi ökar segregationen i skolan genom att ta barn ur klassrummet och placera dem i separata grupper… förlåt, men vem ska undervisa dem? Vi har stor lärarbrist.

BLAND ELEVER I behov av stöd finns alltid en överrepresentation av barn med utländsk bakgrund och barn med låg socioekonomisk ställning. Därmed blir inkludering också en fråga om mångfald och ytterst om demokrati, menar Gunnlaugur Magnússon.
– Antagligen menar januariöverenskommelsen att det som har gått för långt är att placera många barn i samma klassrum utan resurser. Inte att demokratin har gått för långt. Men så länge det blandas ihop är det svårt att komma vidare i diskussionen. Och hävdar man att inkluderingen har gått för långt, utan att samtidigt fråga sig hur redan utsatta grupper inte ska drabbas ännu hårdare, så missar man något viktigt i en skola som ska främja demokrati.

I sin forskning har Gunnlaugur Magnússon bland annat studerat inkludering som utbildningspolitiskt ideal: hur det beskrivs och om det får företräde framför andra ideal.
– Mitt svar är kort sagt: nej. Vi kan på olika nivåer se ambitioner till inkludering, men begreppet nämns inte i tyngre styrdokument och prioriteras sällan i det politiska samtalet.

Inkluderingsidealet kan hamna i konflikt med marknadsidealet, alltså att skolvärlden ska vara en marknad präglad av konkurrens och kundens valfrihet. Då är det i regel marknadsidealet som vinner, konstaterar han.
– Vi ser ökande segregation i skolsystemet i dag. Skolor blir mer homogena vad gäller elevers bakgrund. Att den utvecklingen kan fortsätta är ett tecken på att marknadsidealet är överordnat.

Båda idealen är idéer som fått brett internationellt genomslag sedan 1990-talet. De senaste årens misstro mot inkluderingstanken, illustrerat av januariöverenskommelsen, tycks däremot vara ett mer svenskt fenomen, menar han.
– Andra länder fortsätter att sträva efter mer inkluderande skolsystem. De ser det som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. I Sverige har vi också problem med ökad extremism och polarisering, men här backar vi i stället från inkludering som politiskt mål.

INTRESSET FÖR SKOLFRÅGOR fick Gunnlaugur Magnússon med sig hemifrån. Han är lärarbarn och hoppade in som lärarvikarie redan i tonåren. Efter lärarhögskolan på Island kom han till Sverige för att bygga på med en masterexamen.
– Jag valde att jämföra utbildningsreformer och utbildningspolitik i olika länder. Där vaknade tanken på en forskarbana. För fem år sedan disputerade jag i didaktik.

En gemensam nämnare för hans forskning är att titta på saker i en bredare kontext och hur maktrelationer och historien spelar roll. Det är också vad han skulle önska sig av skoldebatten: att den släppte detaljerna och diskuterade de stora sammanhangen. Vad vill vi att skolan ska uppnå? Vilka resurser är vi beredda att lägga på det?
– När vi riktar blicken mot konstruktivism i läroplanerna eller postmoderna pedagogikforskare, då diskuterar vi skenfrågor. Skolsystemet är först och främst materiella konsekvenser av politiska prioriteringar. Resurser. Det är det som vi borde diskutera.

Ett problem för debatten är att det inte är alldeles enkelt att få en övergripande bild av hur svensk skola bedrivs i 290 kommuner med självstyre.
– Där har tankesmedjan Balans de senaste åren gjort ett imponerande arbete med att jämföra vad som pågår i kommuner och regioner, säger Gunnlaugur Magnússon. De har visat hur välfärden i dag skärs ner nästan överallt. Det sätter förstås ramar för vad skolan kan åstadkomma. Därför måste en diskussion om skolan börja i ambitioner och resurser, inte i detaljer om undervisning.

Text: Anders Nilsson
Foto: Oskar Omne

6 × Gunnlaugur
× Namn: Gunnlaugur Magnússon
× Född: 1979.
× Jobbar som: utbildningsforskare, docent i pedagogik, Uppsala universitet.
× Bakgrund: Uppvuxen i Hafnarfjörður nära Reykjavík. Lärarutbildad på Island, doktorsexamen i Sverige 2015.
× Bor: i Eskilstuna med hustru, två döttrar och katt.
× Om att numera ha egna barn i skolan: ”Jag visste det sedan tidigare, men slås ändå av det: de allra flesta människor som jobbar i skolan gör så bra ifrån sig som de bara kan. Men de har väldigt olika förutsättningar. Diskrepansen mellan de ideal vi har och hur de iscensätts i skolans vardag kan vara stor.”


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020

Skolporten nr 3 2020

Tema: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant läser hela arkivet utan kostnad i Skolportens app: App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-08-11 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

”Samtalet om läsningen är centralt”

Olle Nordberg är forskaren som vill uppvärdera läsupplevelsen och samtalen om skönlitteratur i undervisningen – särskilt i grundskolans lägre åldrar. ”Det är viktigt att inte hoppa över det gemensamma samtalet om läsningen – det är där det händer”, säger han.

Så läser du en avhandling

Akademiska texter kan upplevas som svåra att ta till sig, inte minst doktorsavhandlingar. Här kommer några tips på hur du kan läsa en avhandling på ett effektivt sätt.

Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

Skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

”Strategisk planering är kontraproduktiv”

Stabilt ledarskap och engagerade medarbetare. Det är nyckelfaktorer för att skapa kvalitet. Men strategisk planering, som många rektorer ägnar tid åt, är direkt skadligt i offentlig sektor, säger kvalitetsforskaren Henrik Eriksson.

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Matteböckerna har fastnat i en och samma mall. Det sätt att behandla matematiken som är lämpligt för små barn fortsätter att forma undervisningen under hela grundskolan, visar ny forskning.

Lärarpanelen: ”Ett viktigt och roligt uppdrag”

"Det är viktigt och roligt att vara uppdaterad om nya vetenskapliga rön som rör undervisning och lärande." Så svarar en av Skolportens lärarpanelister på frågan om varför hon ville vara med i panelen.

Garantin för tidigt stöd

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin för tidigt stöd är inskriven i skollagen och finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Rektorer, lärare och personal med specialpedagogisk kompetens behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här kan du läsa mer om garantin och få stöd i arbetet med att uppfylla den.

Nytt projekt vill ge svar om förskolebarns behov

Förskoleåldern är en viktig period för människans sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling. Trots det vet vi fortfarande inte hur barnens miljö ska utformas för att på bästa sätt tillgodose deras behov. I ett nytt projekt, med stöd från Skandias stiftelse ”Idéer för livet”, ska forskare vid Uppsala universitets Barn- och babylab studera barns utveckling och kunskaper i förskolemiljö.

Mie löser lokalbristen med mobil fritidsvagn

Silviaskolans fritidshem delar lokaler med skolan. För att inte störa i klassrummet har Mie Levin lagt fritidshemmets material i en mobil vagn i korridoren. – Det är trångbott och då får man göra det bästa av situationen.

Ledare: Om några år vet vi mer…

Forskning om hur coronapandemin har påverkat utbildningskvalitén, elevresultaten och elevhälsan är i full gång. På Skolporten kommer vi att bevaka de resultaten lika systematiskt som vi gör med all forskning om förskola och skola.

”Lärarna hamnade i frontlinjen för den svenska coronastrategin”

Det var de enskilda lärarna och skolorna som fick ta ansvar för att skolorna skulle kunna hålla öppet när coronapandemin slog till. Samtidigt blev det tydligt att skolan inte bara är en plats för undervisning utan att den fyller en vital och viktig social funktion i samhället.

”Det viktigaste är att lära för livet”

Omsorg och trygghet är grundläggande för alla elevers trivsel, inte minst för barnen i grundsärskolan. På Olympiaskolan i Vallentuna uppmuntrar man också eleverna att våga ta risker – och samtidigt upptäcka sig själva.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser