2020-08-11 15:34  467 Dela:

Vilken skola vill vi ha?

Utbildningsforskaren Gunnlaugur Magnússon gillar de breda, fundamentala frågorna om skolan, både i sin forskning och när han ger sig in i debatten: Vilka ideal har vi för skolan? Vad anser vi att den är till för?

Gunnlaugur Magnússon. Foto: Oskar Omne

HAN KÄNNER stresspåslaget när han skickar in en debattartikel eller publicerar en twittertråd om skolpolitik.
– Jag vet att det kan bli hätskt, säger Gunnlaugur Magnússon. Men jag tycker att forskare har ett ansvar att delta i debatten och att det ofta varit brist på forskarröster, även om det blivit bättre. Jag vill föregå med gott exempel. Hittills har det gått rätt bra. Jag har inte råkat ut för några drev.

Men är det verkligen bara av plikt? Det är något med hans sätt att skriva, man får en känsla av att skribenten har rätt roligt. Som när ordet ”superskurkkollektiv” dyker upp mitt i en torr analys av hur det beryktade ”pedagogiska etablissemanget” används i debatten.
– Det är väl både plikt och lust. Jag tycker om att skriva och jag gillar att formulera mig för olika läsekretsar. Att inte bara vända mig till forskarkollegor, utan också till allmänheten.

GUNNLAUGUR MAGNÚSSON är docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet. Inkludering har varit ett viktigt tema i hans forskning, och ofta även skälet till att han yttrat sig i debatten. Som när januariöverenskommelsen – regeringens uppgörelse med Centern och Liberalerna 2019 – i en av sina 73 punkter slog fast att ”inkluderingstanken har gått för långt”.
– Det är ju inget nytt påstående. Det har upprepats i olika sammanhang, och det talas ibland nedsättande om en ”inkluderingshysteri”. Men det är väldigt oklart vad som åsyftas, vilket försvårar en konstruktiv diskussion. Inkludering kan betyda flera olika saker, som är viktiga att hålla isär.

Ibland, särskilt i samband med kritik, reduceras inkludering till att betyda placering: att peta in alla barn i samma klassrum. Det är svårt att hitta någon som förespråkar det i sig som pedagogisk idé, konstaterar Magnússon. Däremot kan det vara en frestande lösning av andra skäl – det är till exempel kostnadseffektivt.
– 30 tioåringar i ett trångt klassrum – då kommer ju problemen som ett brev på posten! Vi är överens om att det är dåligt. Poängen med inkludering är pedagogisk och social delaktighet för alla elever. Där är placering en aspekt, men det handlar om så mycket mer. Och det kräver resurser.

Tanken att stök i klassrummen beror på inkludering och att det vore bättre att lyfta ut elever i behov av stöd bygger på flera missuppfattningar, menar han.
– Elever i behov av stöd är inte en homogen grupp med likartade behov, och verkligen inte synonym med gruppen utagerande elever. Dessutom – om vi ökar segregationen i skolan genom att ta barn ur klassrummet och placera dem i separata grupper… förlåt, men vem ska undervisa dem? Vi har stor lärarbrist.

BLAND ELEVER I behov av stöd finns alltid en överrepresentation av barn med utländsk bakgrund och barn med låg socioekonomisk ställning. Därmed blir inkludering också en fråga om mångfald och ytterst om demokrati, menar Gunnlaugur Magnússon.
– Antagligen menar januariöverenskommelsen att det som har gått för långt är att placera många barn i samma klassrum utan resurser. Inte att demokratin har gått för långt. Men så länge det blandas ihop är det svårt att komma vidare i diskussionen. Och hävdar man att inkluderingen har gått för långt, utan att samtidigt fråga sig hur redan utsatta grupper inte ska drabbas ännu hårdare, så missar man något viktigt i en skola som ska främja demokrati.

I sin forskning har Gunnlaugur Magnússon bland annat studerat inkludering som utbildningspolitiskt ideal: hur det beskrivs och om det får företräde framför andra ideal.
– Mitt svar är kort sagt: nej. Vi kan på olika nivåer se ambitioner till inkludering, men begreppet nämns inte i tyngre styrdokument och prioriteras sällan i det politiska samtalet.

Inkluderingsidealet kan hamna i konflikt med marknadsidealet, alltså att skolvärlden ska vara en marknad präglad av konkurrens och kundens valfrihet. Då är det i regel marknadsidealet som vinner, konstaterar han.
– Vi ser ökande segregation i skolsystemet i dag. Skolor blir mer homogena vad gäller elevers bakgrund. Att den utvecklingen kan fortsätta är ett tecken på att marknadsidealet är överordnat.

Båda idealen är idéer som fått brett internationellt genomslag sedan 1990-talet. De senaste årens misstro mot inkluderingstanken, illustrerat av januariöverenskommelsen, tycks däremot vara ett mer svenskt fenomen, menar han.
– Andra länder fortsätter att sträva efter mer inkluderande skolsystem. De ser det som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. I Sverige har vi också problem med ökad extremism och polarisering, men här backar vi i stället från inkludering som politiskt mål.

INTRESSET FÖR SKOLFRÅGOR fick Gunnlaugur Magnússon med sig hemifrån. Han är lärarbarn och hoppade in som lärarvikarie redan i tonåren. Efter lärarhögskolan på Island kom han till Sverige för att bygga på med en masterexamen.
– Jag valde att jämföra utbildningsreformer och utbildningspolitik i olika länder. Där vaknade tanken på en forskarbana. För fem år sedan disputerade jag i didaktik.

En gemensam nämnare för hans forskning är att titta på saker i en bredare kontext och hur maktrelationer och historien spelar roll. Det är också vad han skulle önska sig av skoldebatten: att den släppte detaljerna och diskuterade de stora sammanhangen. Vad vill vi att skolan ska uppnå? Vilka resurser är vi beredda att lägga på det?
– När vi riktar blicken mot konstruktivism i läroplanerna eller postmoderna pedagogikforskare, då diskuterar vi skenfrågor. Skolsystemet är först och främst materiella konsekvenser av politiska prioriteringar. Resurser. Det är det som vi borde diskutera.

Ett problem för debatten är att det inte är alldeles enkelt att få en övergripande bild av hur svensk skola bedrivs i 290 kommuner med självstyre.
– Där har tankesmedjan Balans de senaste åren gjort ett imponerande arbete med att jämföra vad som pågår i kommuner och regioner, säger Gunnlaugur Magnússon. De har visat hur välfärden i dag skärs ner nästan överallt. Det sätter förstås ramar för vad skolan kan åstadkomma. Därför måste en diskussion om skolan börja i ambitioner och resurser, inte i detaljer om undervisning.

Text: Anders Nilsson
Foto: Oskar Omne

6 × Gunnlaugur
× Namn: Gunnlaugur Magnússon
× Född: 1979.
× Jobbar som: utbildningsforskare, docent i pedagogik, Uppsala universitet.
× Bakgrund: Uppvuxen i Hafnarfjörður nära Reykjavík. Lärarutbildad på Island, doktorsexamen i Sverige 2015.
× Bor: i Eskilstuna med hustru, två döttrar och katt.
× Om att numera ha egna barn i skolan: ”Jag visste det sedan tidigare, men slås ändå av det: de allra flesta människor som jobbar i skolan gör så bra ifrån sig som de bara kan. Men de har väldigt olika förutsättningar. Diskrepansen mellan de ideal vi har och hur de iscensätts i skolans vardag kan vara stor.”


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020

Skolporten nr 3 2020

Tema: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant läser hela arkivet utan kostnad i Skolportens app: App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-08-11 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa Webbkonferens

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ge barnen orden

I begynnelsen var ordet. Mycket av människans utveckling kommer ur vår förmåga att kommunicera med varandra. Vi är beroende av språk. Det blir inte minst tydligt när det gäller barnen. Deras förmåga att både tänka och uttrycka sig är påverkat av tillgången till ord, men förutsättningarna r olika ut för olika barn och skillnaderna etableras i förskoleåldern, skriver Anna Tebelius Bodin, Pedagog, föreläsare, författare.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Effekten förvånade – vi lär oss mer när vi har fel

Att svara fel i klassrummet är många elevers skräck. Det borde det inte vara. Det ökar nämligen radikalt sannolikheten för att de senare minns rätt svar, visar forskning. Och ju säkrare vi är på att vi hade rätt, desto bättre minns vi.

Forskaren: Låt ditt barn gå eller cykla till skolan!

Skolan har startat och i år är det kanske fler föräldrar som låter sina barn gå eller cykla till och från skolan på grund av coronapandemin. Anledningen till trots är det en positiv utveckling, menar forskaren Jessica Westman Trischler vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Inte bara för att begränsa smittspridningen utan också för att det har en positiv påverkan på barns välmående och prestation i skolan.

Studie: Så ser ungdomar på vänskap på högstadiet

Det är kompisarna som är meningen med skolan. Det tycker eleverna som forskaren Lina Lundström följt under tre terminer. ”Eleverna lägger ned otroligt mycket tid och energi på att prata om och arbeta med sina relationer. Hela tiden avhandlas vem som är med vem, vilka som exkluderas och varför de gör det”, konstaterar hon.

Möt forskaren som får förskolor att satsa på naturvetenskap

”Det handlar absolut inte om att man inte får ha roligt eller använda fantasin, men innehållet och hur det presenteras måste hjälpa varandra. Bygger det för mycket på fantasi eller metafor kan det vara svårt för barnen att reda ut vad som är på riktigt, säger Anneli Bergnell, universitetslektor och doktorand i pedagogiskt arbete.

Skrivutmaningen – syntolkat : Skriv formellt som en jurist!

Samuel går första året på gymnasiet, och tycker att juridik är det roligaste skolämnet. Att skriva är inte lika kul, och han tycker att det är svårt att få variation i sina texter. Läraren Maria Wiman har fått i uppdrag att ge Samuel en skrivuppgift för att utmana honom i formellt skrivande. För att göra det har Maria involverat juristen Negin Amirekhtiar. Samuels utmaning blir att skriva en reklamation. (webb-radio)

Inlärningsnyckeln många lärare inte känner till

En sak tycks avgörande för hur bra eleverna lär sig, ändå känner många lärare inte till det, menar utbildnings­nestorn John Sweller. Nyckeln är att känna till minnets begränsningar – och utnyttja dess möjligheter.

Så skapar du videomöten i Zoom

Att fixa videomöten är inte krångligt – och det passar för både jobb- och föräldramöten. Så här funkar chattverktyget Zoom.

I behov av särskilt stöd

Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Majoriteten av barn i behov av särskilt stöd i förskolan får inte det stöd de behöver, konstaterar Madeleine Sjöman i Skolportens temaartikel om specialpedagogik i förskolan.

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Att undervisa i naturvetenskap i förskolan med hjälp av sagor och handdocka kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malms licentiatuppsats.

Lugn och ro en bristvara i skolan

Det behövs mer ordning och reda i skolan. Det är både regeringen, elever och lärare överens om. Men hur ska det gå till? Forskarna menar att strängare regler och hårdare disciplin inte hjälper. Istället handlar det om att skapa goda relationer mellan lärare och elever, och att byta straff mot uppmuntran.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.