Dela:

Vilken skola vill vi ha?

Utbildningsforskaren Gunnlaugur Magnússon gillar de breda, fundamentala frågorna om skolan, både i sin forskning och när han ger sig in i debatten: Vilka ideal har vi för skolan? Vad anser vi att den är till för?

Gunnlaugur Magnússon. Foto: Oskar Omne

HAN KÄNNER stresspåslaget när han skickar in en debattartikel eller publicerar en twittertråd om skolpolitik.
– Jag vet att det kan bli hätskt, säger Gunnlaugur Magnússon. Men jag tycker att forskare har ett ansvar att delta i debatten och att det ofta varit brist på forskarröster, även om det blivit bättre. Jag vill föregå med gott exempel. Hittills har det gått rätt bra. Jag har inte råkat ut för några drev.

Men är det verkligen bara av plikt? Det är något med hans sätt att skriva, man får en känsla av att skribenten har rätt roligt. Som när ordet ”superskurkkollektiv” dyker upp mitt i en torr analys av hur det beryktade ”pedagogiska etablissemanget” används i debatten.
– Det är väl både plikt och lust. Jag tycker om att skriva och jag gillar att formulera mig för olika läsekretsar. Att inte bara vända mig till forskarkollegor, utan också till allmänheten.

GUNNLAUGUR MAGNÚSSON är docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet. Inkludering har varit ett viktigt tema i hans forskning, och ofta även skälet till att han yttrat sig i debatten. Som när januariöverenskommelsen – regeringens uppgörelse med Centern och Liberalerna 2019 – i en av sina 73 punkter slog fast att ”inkluderingstanken har gått för långt”.
– Det är ju inget nytt påstående. Det har upprepats i olika sammanhang, och det talas ibland nedsättande om en ”inkluderingshysteri”. Men det är väldigt oklart vad som åsyftas, vilket försvårar en konstruktiv diskussion. Inkludering kan betyda flera olika saker, som är viktiga att hålla isär.

Ibland, särskilt i samband med kritik, reduceras inkludering till att betyda placering: att peta in alla barn i samma klassrum. Det är svårt att hitta någon som förespråkar det i sig som pedagogisk idé, konstaterar Magnússon. Däremot kan det vara en frestande lösning av andra skäl – det är till exempel kostnadseffektivt.
– 30 tioåringar i ett trångt klassrum – då kommer ju problemen som ett brev på posten! Vi är överens om att det är dåligt. Poängen med inkludering är pedagogisk och social delaktighet för alla elever. Där är placering en aspekt, men det handlar om så mycket mer. Och det kräver resurser.

Tanken att stök i klassrummen beror på inkludering och att det vore bättre att lyfta ut elever i behov av stöd bygger på flera missuppfattningar, menar han.
– Elever i behov av stöd är inte en homogen grupp med likartade behov, och verkligen inte synonym med gruppen utagerande elever. Dessutom – om vi ökar segregationen i skolan genom att ta barn ur klassrummet och placera dem i separata grupper… förlåt, men vem ska undervisa dem? Vi har stor lärarbrist.

BLAND ELEVER I behov av stöd finns alltid en överrepresentation av barn med utländsk bakgrund och barn med låg socioekonomisk ställning. Därmed blir inkludering också en fråga om mångfald och ytterst om demokrati, menar Gunnlaugur Magnússon.
– Antagligen menar januariöverenskommelsen att det som har gått för långt är att placera många barn i samma klassrum utan resurser. Inte att demokratin har gått för långt. Men så länge det blandas ihop är det svårt att komma vidare i diskussionen. Och hävdar man att inkluderingen har gått för långt, utan att samtidigt fråga sig hur redan utsatta grupper inte ska drabbas ännu hårdare, så missar man något viktigt i en skola som ska främja demokrati.

I sin forskning har Gunnlaugur Magnússon bland annat studerat inkludering som utbildningspolitiskt ideal: hur det beskrivs och om det får företräde framför andra ideal.
– Mitt svar är kort sagt: nej. Vi kan på olika nivåer se ambitioner till inkludering, men begreppet nämns inte i tyngre styrdokument och prioriteras sällan i det politiska samtalet.

Inkluderingsidealet kan hamna i konflikt med marknadsidealet, alltså att skolvärlden ska vara en marknad präglad av konkurrens och kundens valfrihet. Då är det i regel marknadsidealet som vinner, konstaterar han.
– Vi ser ökande segregation i skolsystemet i dag. Skolor blir mer homogena vad gäller elevers bakgrund. Att den utvecklingen kan fortsätta är ett tecken på att marknadsidealet är överordnat.

Båda idealen är idéer som fått brett internationellt genomslag sedan 1990-talet. De senaste årens misstro mot inkluderingstanken, illustrerat av januariöverenskommelsen, tycks däremot vara ett mer svenskt fenomen, menar han.
– Andra länder fortsätter att sträva efter mer inkluderande skolsystem. De ser det som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. I Sverige har vi också problem med ökad extremism och polarisering, men här backar vi i stället från inkludering som politiskt mål.

INTRESSET FÖR SKOLFRÅGOR fick Gunnlaugur Magnússon med sig hemifrån. Han är lärarbarn och hoppade in som lärarvikarie redan i tonåren. Efter lärarhögskolan på Island kom han till Sverige för att bygga på med en masterexamen.
– Jag valde att jämföra utbildningsreformer och utbildningspolitik i olika länder. Där vaknade tanken på en forskarbana. För fem år sedan disputerade jag i didaktik.

En gemensam nämnare för hans forskning är att titta på saker i en bredare kontext och hur maktrelationer och historien spelar roll. Det är också vad han skulle önska sig av skoldebatten: att den släppte detaljerna och diskuterade de stora sammanhangen. Vad vill vi att skolan ska uppnå? Vilka resurser är vi beredda att lägga på det?
– När vi riktar blicken mot konstruktivism i läroplanerna eller postmoderna pedagogikforskare, då diskuterar vi skenfrågor. Skolsystemet är först och främst materiella konsekvenser av politiska prioriteringar. Resurser. Det är det som vi borde diskutera.

Ett problem för debatten är att det inte är alldeles enkelt att få en övergripande bild av hur svensk skola bedrivs i 290 kommuner med självstyre.
– Där har tankesmedjan Balans de senaste åren gjort ett imponerande arbete med att jämföra vad som pågår i kommuner och regioner, säger Gunnlaugur Magnússon. De har visat hur välfärden i dag skärs ner nästan överallt. Det sätter förstås ramar för vad skolan kan åstadkomma. Därför måste en diskussion om skolan börja i ambitioner och resurser, inte i detaljer om undervisning.

Text: Anders Nilsson
Foto: Oskar Omne

6 × Gunnlaugur
× Namn: Gunnlaugur Magnússon
× Född: 1979.
× Jobbar som: utbildningsforskare, docent i pedagogik, Uppsala universitet.
× Bakgrund: Uppvuxen i Hafnarfjörður nära Reykjavík. Lärarutbildad på Island, doktorsexamen i Sverige 2015.
× Bor: i Eskilstuna med hustru, två döttrar och katt.
× Om att numera ha egna barn i skolan: ”Jag visste det sedan tidigare, men slås ändå av det: de allra flesta människor som jobbar i skolan gör så bra ifrån sig som de bara kan. Men de har väldigt olika förutsättningar. Diskrepansen mellan de ideal vi har och hur de iscensätts i skolans vardag kan vara stor.”


Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 3 2020

Skolporten nr 3 2020

Tema: SKOLCHEFENS KOMPLEXA ROLL

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Du som prenumerant läser hela arkivet utan kostnad i Skolportens app: App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2020-08-11 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna känner sig väldigt ensamma när de studerar på distans, de saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som studerat hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.

Därför är det viktigt att lära sig skilja på de och dem

Att lära elever skilja på ”de” och ”dem” är en fråga som engagerar många lärare. Vissa tycker att man ska byta ut orden mot talspråkets ”dom”. Andra anser att det är viktigt att eleverna får koll på när de ska skriva vad. Vår krönikör Charlotta Hemlin är en av dem.

”Tala om rädslorna i klassrummet”

Rädsla är en naturlig känsla men våra rädslor har förändrats. Det bekräftas av Helena Hörnfeldts forskning och intervjuer med barn. Hon menar även att vi kan ha lagt ett alltför stort ansvar på skolbarn att föra kunskap om klimatet vidare, ett ansvar som borde ligga på oss vuxna.

Forskaren: Digitala verktyg tar fokus från ämnesinnehåll

Digitala verktyg ställs lätt i centrum och gör att ämnesinnehållet hamnar i skymundan. Det är en av slut­satserna i en ny avhandling.

Läsning för långsiktigt lärande

Mellersta Förstadsskolans kollegiala fortbildningsinsats med läscoacher fortsätter – och nu ska vårdnadshavarna involveras än mer. ”Vi lyfter att man ska låta sitt barn öva läsförståelse med hjälp av lässtrategier. Självklart för oss som jobbar med det, men inte för de som inte befinner sig i skolans värld”, säger Ulrika Wirgin, biträdande rektor.

Gamla sanningar blandas med nya – nyttigt för både gamla och nya skolledare

Det här är en reviderad och grundligt omarbetad version av en bok som gavs ut 2011. Det märks dock inte att originalet har snart tio år på nacken, innehållet känns fräscht och nutida. Det skriver Torbjörn Hanö i en recension.

Martin Eksath: Dumheten förhindrar skolutveckling

Trots alla politiska reformer ökar resultatskillnaderna i den svenska skolan. Martin Eksath, doktorand inom utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, menar att en av förklaringarna är att politiker och tjänsteman ibland ägnar sig åt oväsentligheter snarare än att tala om det som är viktigt och ge skolorna rätt stöd.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Gunnlaugur Magnússon: När likvärdigheten offrades till marknaden

Politikerna kan inte längre kan ignorera att det är marknadsskolan som bidragit till ökad segregation och bristande likvärdighet, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

Elevassistenter kan bromsa mer än hjälpa

Många elever som behöver särskilt stöd har hjälp av en elevassistent. Men nyttan av assistenten är inte självklar. Det kan till och med finnas en risk för att elevassistenten blir ett hinder för elevens lärande.

”Eleverna efterlyser tillgänglighet”

Våren 2020 kommer vi sent att glömma. Corona vände en hel värld upp och ner, inte minst skolans. Många lärare kastades hastigt ut i en digital undervisningsvärld från en dag till en annan som var omöjlig att förbereda sig på. Men något många glömmer, menar Nina Bergdahl lektor i didaktik och digitalisering, är att det gjorde även eleverna.

Skolan och covid-19: del 12

”Det är tydligt att vår skolledning ser pandemin som en händelse som inte riktigt angår dem eller kräver något särskilt av dem. När personalen uttrycker oro eller ställer krav på någon slags ledarskap blir de närmast förvånade och provocerade”, skriver en anonym gymnasielärare.

Det krävs mer än källkritik för att avslöja ”deep fakes”

Att jobba med källkritik är numera en självklarhet i skolan. Men det räcker inte långt för kritisk granskning av moderna digitala texter – som kombinerar text, bild, film, ljud och interaktvitet på en och samma gång. Det menar forskaren Lisa Molin.

Elevernas vardag på nätet – din undervisning

Att utgå ifrån elevernas medievardag är en framgångsfaktor när det gäller undervisning i källkritik, något som Skolinspektionens granskning av trettio grundskolor har kommit fram till. Boken ”Digital kompetens och källkritik i praktiken” av Lotta Bergseth och Jenny Sköld visar hur du engagerar eleverna utifrån de frågeställningar som unga möter på nätet varje dag. (webb-tv)

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.