Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Publicerad:2016-05-02
Uppdaterad:2016-11-07
Lisbeth Gyllander Torkildsens avhandling handlar om elevers förståelse av bedömning och om ömsesidiga
bedömningspraktiker. Studien tar sin utgångspunkt i ett flerårigt projekt där elever och lärare arbetade med att utveckla tillgängliga och ömsesidiga bedömningspraktiker.
Författare

Lisbeth Gyllander Torkildsen

Handledare

Docent Gudrun Erickson, Göteborgs universitet Karin Rönnerman, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Astrid Pettersson, Stockholms universitet

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2016-05-20

Titel (se)

Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Titel (eng)

Assessment as a reciprocal concern – simple in rhetoric, difficult in practice. Students’ and teachers’ understan ding and experiences

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Bedömning som gemensam angelägenhet – enkelt i retoriken, svårare i praktiken. Elevers och lärares förståelse och erfarenheter

Denna avhandling handlar om elevers förståelse av bedömning och om ömsesidiga bedömningspraktiker. Studien tar sin utgångspunkt i ett flerårigt projekt där 25 elever och 9 lärare, med forskarens stöd, arbetade med att utveckla tillgängliga och ömsesidiga bedömningspraktiker. Studiens syfte är att bidra till ökad kunskap om (1) hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker, (2) hur elevers förståelse av och agens i bedömningspraktiker påverkas av arrangemang (strukturer) som omger bedömningspraktikerna och (3) hur dessa arrangemang påverkar elevers och lärares möjlighet att utveckla bedömningspraktiker. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats med hjälp av teorier om begreppsvaliditet och praktikarkitekturer. Studien visar att elevers förståelse påverkas av tydlighet i bedömningsprocesser och av förutsättning i bedömningspraktiker. Resultaten tyder på att styrkan i förutsättningarna, och relationen mellan dem, är avgörande för om elever utvecklar en mer ytlig förståelse av bedömning eller om förståelsen leder till lärande. Kulturellt-diskursiva arrangemang, som styrdokument, lärandeteorier och bedömningsforskning, formar elevers och lärares förståelse. Materiellt-ekonomiska arrangemang som resurser, material och scheman, formar lärares aktiviteter. Lärares val av undervisnings-, lär- och bedömningsaktiviteter formar i sin tur elevers möjlighet att
förstå bedömning och agera i bedömningspraktiker. Elevers agens är beroende av socialt-politiska arrangemang som beslut, vilka formar relationer, roller och ansvar. En slutsats i avhandlingen är att vi behöver se bortom enkla lösningar på komplexa problem. När bedömningspraktiker ska utvecklas, bör vi beakta och utveckla samtliga praktiker som formar arrangemangen runt bedömningspraktikerna. Bedömning måste således vara en gemensam angelägenhet för såväl elever och lärare som skolledare, förvaltningspersonal, politiker, policyförfattare och forskare.

Assessment as a reciprocal concern – simple in rhetoric, difficult in practice. Students’ and teachers’ understan ding and experiences

The thesis focuses on students’ understanding of assessment and their agency in assessment practices. It discusses assessment in relation to arrangements that shape students’ and teachers’ mutual assessment practices. The study is based on a development project in a secondary school, involving 25 students and 9 teachers. It uses an action research approach and was carried out between 2010 and 2014. The aims of the study were to generate knowledge (1) on students’ understanding of assessment and assessment practices, (2) on how arrangements shape students’ understanding and agency, and (3) on how arrangements shape students’ and teachers’ opportunities to develop assessment practices. The theoretical and analytical framework consists of validity theories and practice theories. Construct validity refers to empirically observable behavior that can be associated with theoretically explicable attributes. The construct is used to validate the relevance, use and consequences of assessment; here: accessibility and reciprocity of assessment practices (Cronbach & Meehl, 1955; Messick, 1989; Stobart, 2012). The theory of practice architectures (Kemmis, Wilkinson, Edwards-Groves, Hardy, Grootenboer & Bristol, 2014) explains how practices are shaped by cultural-discursive, material-economic, and social- political arrangements. Practices in a site are interrelated and interdependent. The study shows that students understand assessment on three hierarchically qualitative levels: performance, understanding and learning. Their understanding is linked to clarified goals, diagnosis, feedback and pre- conditions in the site. Students’ agency is shaped by the way teachers: clarify goals; arrange teaching, learning and assessment activities; enable the use of feedback to enhance learning; and by the way relationships, roles and responsibilities are negotiated. Communicative spaces may enhance students’ agency in assessment practices. Arrangements – like policy documents, assessment literature, local assessment policies and tools – shape teachers’ practices, thus enabling and constraining students’ and teachers’ development of reciprocal assessment practices. Assessment is a reflection of both students’ and teachers’ current practices. As a reciprocal concern, assessment requires collaboration between students and teachers. Furthermore, the reciprocal concern involves school leaders, officials in local school boards, politicians, policy writers and researchers. Reasonable consensus on assessment ought to be reached – based on students’ perspectives and rights – in order to strengthen students’ agency, learning and knowing. The thesis aims to contribute to knowledge on students’ understanding of assessment and on arrangements that affect students’ and teachers’ agency and opportunities to develop reciprocal assessment practices. It also shows how meta-practices and discourses affect local practices.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep
Digital temaföreläsning

Hållbar utveckling i förskolan

Skolportens digitala temaföreläsningar med Cecilia Caiman. Föreläsningarna utvecklar undervisningen för hållbar utveckling utifrån både ett ekologiskt perspektiv och genom estetiska lärprocesser. Ta del av innehållet mellan 14 maj–18 juni!
Läs mer & boka
Fsk
15 maj – 19 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev