Bild för grundskolan Webbkonferens

16 november – 2 december 2022

Webbkonferens


Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i bild i grundskolan! Via filmade föreläsningar får du ta del av den senaste forskningen som rör bildundervisning, få ämnesfördjupning och utvecklas i din yrkesroll. Dessutom kan du kommunicera med föreläsarna och nätverka med kollegor från hela landet. 


Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av åtta spännande föreläsningar när det passar dig, under två veckor. Föreläsningarna är 40–60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    16 november – 2 december 2022
  • Tid
    00:00–00:00
  • Pris
    2995 kr

Konferensen berör:

  • Nya styrdokument och bedömning i bild – utmaningar och möjligheter.
  • Frigör tid för lärande och bedömning genom effektiv organisering och planering i bildklassrummet.
  • Utveckla användandet av samtidskonst i undervisningen.
  • Visuell kultur och algoritmisk makt – vilken mediekunnighet behöver eleverna i bildämnet?
  • Memes som medel för kommunikation och kreativt verktyg.
  • Bildberättande och traditioner – vad tror eleverna förväntas av dem och hur kan undervisningen utvecklas?
  • Nya digitala arbetssätt för värdeskapande lärande och ämnesövergripande arbete.
  • Workshop i serieteckning med råd för undervisningen.

På konferensen medverkar:

Ingrid Forsler, Södertörns högskola

Elisabet Jonsved, Medioteket Stockholm

Elin Jönsson, Medioteket Stockholm

Johan Unenge, illustratör och författare

Maria Franzén, Tiundaskolan, Uppsala

Frida Marklund, Umeå universitet

Åsa Fant Perdsjö, Bäckaskolan, Gnosjö

Tarja Karlsson Häikiö, Göteborgs universitet

Anna Widén, Umeå universitet

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

 

1. Bildämnets möjligheter och utmaningar  

Vilka möjligheter och utmaningar identifierar bildlärare i sin undervisning? Hur påverkar dessa i sin tur undervisningen och bedömningen i ämnet? Och hur skiljer sig den kommande kursplanen  Lgr22 från den nuvarande? 

Ta del av en föreläsning där förändringarna i kursplanen kopplas till forskning, i vilken lärare själva kommenterar sin pedagogiska praktik, bildämnets legitimitet och användningen av såväl analoga som digitala medier. Vi problematiserar också bedömning och betygsättning i relation till lärares praxis och de nationella bedömningsstöden i bild.  

 

Tarja Karlsson Häikiö är professor i visuell och materiell kultur och verksam som forskare och lärarutbildare på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Hon har en yrkesbakgrund som bildpedagog/bildlärare och pedagogisk handledare i förskolan och grundskolan. Tarja har genomfört flera uppdrag för Skolverket, bland annat framtagande av bedömningsstöd i bildämnet och av kartläggningsmaterial gällande nyanlända elevers kunskaper i bild. 

 

2. Samtidskonst i skolan – möjligt eller omöjligt?

Konstvärlden presenterar ständigt nya former av konstuttryck. Samtidskonsten kan dock vara svår att få syn på och förstå, och många elever befinner sig långt ifrån upplevelsen av den. Samtida konstverk är dessutom ofta gjorda med digital teknik eller med material och ytor som inte kan tillhandahållas i grundskolan. 

  • Hur kan innebörden av samtida konstformer definieras?
  • Hur förhåller vi oss till samtidskonsten som lärare?
  • Hur kan vi lyfta in nya konstformer som läranderesurs i undervisningen?

Ta del av en föreläsning som ger goda exempel och inspiration till nya sätt att arbeta med samtidskonst i och utanför klassrummet.

 

Anna Widén är biträdande prefekt vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildning. Hon undervisar på lärarprogrammet och fristående kurser inom bildområdet. Annas forskning berör professionsforskning inom det estetiska lärarområdet i olika skolkontexter. Hon är också koordinator för satsningen Kulturskoleklivet vid Umeå universitet.

  

3. Bildämnet som ett samtida medieämne 

Mediekunnighet – att tolka, analysera och skapa medieinnehåll – är en väletablerad del av bildämnet, men vilka kunskaper krävs egentligen för att förbereda eleverna för dagens mediesamhälle och hur kan bildämnet bidra till detta?  

I föreläsningen presenteras idéer för hur bildlärare kan arbeta med mediernas mer dolda sidor, såsom relationen mellan visuell kultur och algoritmisk makt, eller mellan teknikutveckling och politiska/ekonomiska intressen. Uppläggen anpassas till olika årskurser och utgår ifrån elevers vardagliga användning av digitala medier. 

 

Ingrid Forsler disputerade 2020 med avhandlingen Enabling media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education, som undersöker relationen mellan bildämnet och olika medieteknologier. Hon har en har en bakgrund som gymnasielärare i bild- och medieämnen och arbetar nu på Södertörns högskola som forskare och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap, samt på lärarutbildningen.  

 

4. Organisation och struktur i bildundervisningen  

Många bildlärare brottas med frågor som rör timplaner och gruppstorlekar. Det är en utmaning att frigöra tid för att se och bedöma alla elever och göra de individuella anpassningar som krävs. En välgjord och effektiv tidsplanering både för stadiet, för respektive årskurs och på lektionsnivå, är av största vikt. Ta del av en föreläsning som ger konkreta idéer och råd för organisation av bildundervisningen. 

  

  • Hur kan du bättre planera och undervisa i bild enligt Lgr 22?
  • Hur lägger du upp en planering som innefattar kursplanens alla delar och håller en tydlig struktur över läsåret?
  • Hur får du till en lektionsplanering som motiverar och håller eleverna intresserade? 

  

Åsa Fant Perdsjö är utbildad bildlärare för åk 1–6 och arbetar på Bäckaskolan i Gnosjö. Hon är även läromedelsförfattare till boken Tummen upp i bild – ett kartläggningsmaterial för åk 4-6, samt driver Sveriges mest besökta bildlärarblogg, bildlararen.com. 

 

5. Bilder som berättar – om bildämnet och bildberättande i skolan 

Att framställa berättande bilder är ett centralt innehåll i bildämnet. Hur arbetar lärare och elever med detta och vad berättar elever om i sina bilder? Varför tror vissa elever att det är fusk att kalkera i bild eller att det är viktigast att teckna fint, trots att uppgiften handlar om att berätta om något? 

I föreläsningen presenteras forskning om bildberättande i skolan. Studien diskuterar de traditioner, normer och värderingar som finns i bildundervisningen och hur det påverkar elevers möjligheter att berätta i bild. 

  

Frida Marklund är lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot bild, på Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet. Hon är i grunden gymnasielärare i bild och svenska och har även erfarenhet från konstpedagogisk verksamhet. Idag arbetar Frida som forskare och lärarutbildare, samt undervisar på fristående kurser i bild och media. 

 

6. Tecknade serier – en workshop mitt emellan bild och litteratur

I dagens skola ställs höga krav på elevers förmåga att gestalta i ord, och skönlitterärt skrivande framkallar prestationsångest hos många. För andra elever kan att rita och teckna inom bildämnet vara ett moment att bäva inför. Med hjälp av tecknade serier kan du fånga upp båda dessa grupper och låta dem använda sina förmågor i den omfattning de behärskar. Seriespråket skapar genvägar till visuell kommunikation, och tecknade serier har gått från att vara ifrågasatta, bannlysta och kommersiella till att bli grunden för flera andra typer av berättande och visuellt gestaltande. 

Ta del av en praktisk workshop där Johan Unenge visar hur de mest svårflörtade eleverna kan släppa suddgummit och bli skickliga berättare genom serietecknande.

 

Johan Unenge är illustratör, författare manusförfattare och läsfrämjare. Har givit ut ett hundratal böcker, från Eva & Adam och Gyllene Knorren till grafiska romaner och bilderböcker. Många av hans historier har filmatiserats. Johan sitter i styrelsen för Läsrörelsen, har suttit i Svenska Barnboksakademin och var Sveriges första läsambassadör (2011–2013).

7. Meme – digitalisering, kreativitet och makt    

I dagligt tal syftar begreppet meme ofta på humoristiska uttrycksformer där bild i samspel med text blir ett lättsamt inslag i olika internetkontexter. Begreppet är dock mer komplext än så. Att skapa och dela memes kan handla om att forma sin identitet eller positionera sig åsiktsmässigt och uttrycken kan få effekt både i det privata och offentliga samtalet.  

I den här föreläsningen lyfts den lärandepotential som finns i fenomenet och beskriva bildlärarens roll i att skapa kritisk förståelse för denna kommunikativa aspekt av samhällets digitalisering.    

 

Elisabet Jonsved och Elin Jönsson har mångårig erfarenhet av att jobba med lärarfortbildning inom skolans digitalisering och MIK, kopplat till multimodala uttryck. De har tillsammans tagit fram flera pedagogiska material för Statens medieråd. Idag jobbar de båda på Medioteket i Stockholm stad och driver ideellt Bildpodden, en podcast om visuell kultur. Elin och Elisabet är i grunden bild- och medielärare på grund- och gymnasienivå. 

8. Värdeskapande bildundervisning i en digital värld

De digitala verktygen skapar arenor där vi kan samla material och möta varandra både innanför och utanför skolans väggar. Genom att arbeta mot verkliga mottagare kan verksamheten i bildämnet även bli värdefull för andra. Ta del av en föreläsning som beskriver hur vi med hjälp av digitala verktyg kan utveckla elevernas förmågor att skapa, läsa och möta bilder i konst och i sociala medier. Du kommer även att få förslag på konkreta arbetsmetoder och material.

 

  • Hur kan vi kombinera hantverksmässig och digital bildframställning och samtidigt stärka elevernas digitala kompetens?
  • Hur kan vi arbeta med värdeskapande lärande via digitala tekniker?
  • Hur kan vi på ett naturligt sätt fläta samman flera av skolans ämnen med bildämnet?

 

Maria Franzén är grundskollärare 1-7 och arbetar nu som biträdande rektor på Tiundaskolan i Uppsala. Som bildlärare har hon arbetat länge med att utveckla och designa undervisningen med digitala tekniker och verktyg, och är utbildad Apple teacher samt Apple professional Learning specialist. Tillsammans med sina elever vann Maria Webbstjärnans skoltävling 2015 och 2017 och hon har även fått Webbstjärnans lärarpris.

 

 

 

 

 

 


Föredrar du att delta på plats i Stockholm? Boka här!


Avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr


Boka-tidigt-pris: 3 395 kr ex moms, gäller t.o.m. 10 oktober

Ordinarie pris: 3 995 kr exkl. moms

I priset ingår 8 föreläsningar à 40–60 minuter samt dokumentation.

Läs intervjun med föreläsaren!

Läs vår intervju med Frida Marklund, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot bild, som ska föreläsa på Skolportens konferens Bild i grundskolan. Hon kommer att tala om bildberättande.

Frida Marklund

Skolportens intervju med föreläsaren hittar du här!

Den rådande situationen innebär att talare kan bli sjuka eller få reseförbud. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: asa.gustafsson@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens och licensen kan enbart användas på 1 enhet.

Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

  • Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
  • 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
  • Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
  • Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
  • Konferenserna innehåller 4-8 föreläsningar á 40-60 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 1-2 dagars fortbildning.
  • Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
  • Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
  • Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
  • Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
  • Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070-384 44 25
asa.gustafsson@skolporten.se