Bild för grundskolan Webbkonferens

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Bildämnets möjligheter och utmaningar  

Vilka möjligheter och utmaningar identifierar bildlärare i sin undervisning? Hur påverkar dessa i sin tur undervisningen och bedömningen i ämnet? Och hur skiljer sig den kommande kursplanen  Lgr22 från den nuvarande? 

Ta del av en föreläsning där förändringarna i kursplanen kopplas till forskning, i vilken lärare själva kommenterar sin pedagogiska praktik, bildämnets legitimitet och användningen av såväl analoga som digitala medier. Vi problematiserar också bedömning och betygsättning i relation till lärares praxis och de nationella bedömningsstöden i bild.  

Tarja Karlsson Häikiö är professor i visuell och materiell kultur och verksam som forskare och lärarutbildare på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Hon har en yrkesbakgrund som bildpedagog/bildlärare och pedagogisk handledare i förskolan och grundskolan. Tarja har genomfört flera uppdrag för Skolverket, bland annat framtagande av bedömningsstöd i bildämnet och av kartläggningsmaterial gällande nyanlända elevers kunskaper i bild. 

2. Samtidskonst i skolan – möjligt eller omöjligt?

3. Bildämnet som ett samtida medieämne 

Mediekunnighet – att tolka, analysera och skapa medieinnehåll – är en väletablerad del av bildämnet, men vilka kunskaper krävs egentligen för att förbereda eleverna för dagens mediesamhälle och hur kan bildämnet bidra till detta?  

I föreläsningen presenteras idéer för hur bildlärare kan arbeta med mediernas mer dolda sidor, såsom relationen mellan visuell kultur och algoritmisk makt, eller mellan teknikutveckling och politiska/ekonomiska intressen. Uppläggen anpassas till olika årskurser och utgår ifrån elevers vardagliga användning av digitala medier. 

Ingrid Forsler disputerade 2020 med avhandlingen Enabling media: Infrastructures, imaginaries and cultural techniques in Swedish and Estonian visual arts education, som undersöker relationen mellan bildämnet och olika medieteknologier. Hon har en har en bakgrund som gymnasielärare i bild- och medieämnen och arbetar nu på Södertörns högskola som forskare och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap, samt på lärarutbildningen.  

4. Organisation och struktur i bildundervisningen  

Många bildlärare brottas med frågor som rör timplaner och gruppstorlekar. Det är en utmaning att frigöra tid för att se och bedöma alla elever och göra de individuella anpassningar som krävs. En välgjord och effektiv tidsplanering både för stadiet, för respektive årskurs och på lektionsnivå, är av största vikt. Ta del av en föreläsning som ger konkreta idéer och råd för organisation av bildundervisningen. 

• Hur kan du bättre planera och undervisa i bild enligt Lgr 22?
• Hur lägger du upp en planering som innefattar kursplanens alla delar och håller en tydlig struktur över läsåret?
• Hur får du till en lektionsplanering som motiverar och håller eleverna intresserade? 

Åsa Fant Perdsjö är utbildad bildlärare för åk 1–6 och arbetar på Bäckaskolan i Gnosjö. Hon är även läromedelsförfattare till boken Tummen upp i bild – ett kartläggningsmaterial för åk 4-6, samt driver Sveriges mest besökta bildlärarblogg, bildlararen.com. 

5. Bilder som berättar – om bildämnet och bildberättande i skolan 

Att framställa berättande bilder är ett centralt innehåll i bildämnet. Hur arbetar lärare och elever med detta och vad berättar elever om i sina bilder? Varför tror vissa elever att det är fusk att kalkera i bild eller att det är viktigast att teckna fint, trots att uppgiften handlar om att berätta om något? 

I föreläsningen presenteras forskning om bildberättande i skolan. Studien diskuterar de traditioner, normer och värderingar som finns i bildundervisningen och hur det påverkar elevers möjligheter att berätta i bild. 

Frida Marklund är lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot bild, på Institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet. Hon är i grunden gymnasielärare i bild och svenska och har även erfarenhet från konstpedagogisk verksamhet. Idag arbetar Frida som forskare och lärarutbildare, samt undervisar på fristående kurser i bild och media. 

6. Tecknade serier – en workshop mitt emellan bild och litteratur

I dagens skola ställs höga krav på elevers förmåga att gestalta i ord, och skönlitterärt skrivande framkallar prestationsångest hos många. För andra elever kan att rita och teckna inom bildämnet vara ett moment att bäva inför. Med hjälp av tecknade serier kan du fånga upp båda dessa grupper och låta dem använda sina förmågor i den omfattning de behärskar. Seriespråket skapar genvägar till visuell kommunikation, och tecknade serier har gått från att vara ifrågasatta, bannlysta och kommersiella till att bli grunden för flera andra typer av berättande och visuellt gestaltande. 

Ta del av en praktisk workshop där Johan Unenge visar hur de mest svårflörtade eleverna kan släppa suddgummit och bli skickliga berättare genom serietecknande.

Johan Unenge är illustratör, författare manusförfattare och läsfrämjare. Har givit ut ett hundratal böcker, från Eva & Adam och Gyllene Knorren till grafiska romaner och bilderböcker. Många av hans historier har filmatiserats. Johan sitter i styrelsen för Läsrörelsen, har suttit i Svenska Barnboksakademin och var Sveriges första läsambassadör (2011–2013).

7. Meme – digitalisering, kreativitet och makt    

I dagligt tal syftar begreppet meme ofta på humoristiska uttrycksformer där bild i samspel med text blir ett lättsamt inslag i olika internetkontexter. Begreppet är dock mer komplext än så. Att skapa och dela memes kan handla om att forma sin identitet eller positionera sig åsiktsmässigt och uttrycken kan få effekt både i det privata och offentliga samtalet.  

I den här föreläsningen lyfts den lärandepotential som finns i fenomenet och beskriva bildlärarens roll i att skapa kritisk förståelse för denna kommunikativa aspekt av samhällets digitalisering.    

Elisabet Jonsved och Elin Jönsson har mångårig erfarenhet av att jobba med lärarfortbildning inom skolans digitalisering och MIK, kopplat till multimodala uttryck. De har tillsammans tagit fram flera pedagogiska material för Statens medieråd. Idag jobbar de båda på Medioteket i Stockholm stad och driver ideellt Bildpodden, en podcast om visuell kultur. Elin och Elisabet är i grunden bild- och medielärare på grund- och gymnasienivå. 

8. Värdeskapande bildundervisning i en digital värld

De digitala verktygen skapar arenor där vi kan samla material och möta varandra både innanför och utanför skolans väggar. Genom att arbeta mot verkliga mottagare kan verksamheten i bildämnet även bli värdefull för andra. Ta del av en föreläsning som beskriver hur vi med hjälp av digitala verktyg kan utveckla elevernas förmågor att skapa, läsa och möta bilder i konst och i sociala medier. Du kommer även att få förslag på konkreta arbetsmetoder och material.

• Hur kan vi kombinera hantverksmässig och digital bildframställning och samtidigt stärka elevernas digitala kompetens?
• Hur kan vi arbeta med värdeskapande lärande via digitala tekniker?
• Hur kan vi på ett naturligt sätt fläta samman flera av skolans ämnen med bildämnet?

Maria Franzén är grundskollärare 1-7 och arbetar nu som biträdande rektor på Tiundaskolan i Uppsala. Som bildlärare har hon arbetat länge med att utveckla och designa undervisningen med digitala tekniker och verktyg, och är utbildad Apple teacher samt Apple professional Learning specialist. Tillsammans med sina elever vann Maria Webbstjärnans skoltävling 2015 och 2017 och hon har även fått Webbstjärnans lärarpris.