Biologi Webbkonferens

3–21 oktober 2022

Webbkonferens


Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Via filmade föreläsningar får du ta del av den senaste forskningen som rör biologididaktik, få ämnesfördjupning och utvecklas i din yrkesroll. Dessutom kan du kommunicera med föreläsarna och nätverka med kollegor från hela landet. Konferensen kan även passa dig som arbetar inom vuxenutbildningen.


Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av åtta spännande föreläsningar när det passar dig, under två veckor. Föreläsningarna är 40-60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    3–21 oktober 2022
  • Tid
    00:00–00:00
  • Pris
    3395 kr

Konferensen berör:

  • Uppdatera dina kunskaper om genteknik och Crispr9 – vad är nytt?
  • Ämnesfördjupning och didaktiska perspektiv på epigenetik.
  • Sexualitet, samtycke och relationer enligt den nya läroplanen – så kan du arbeta.
  • Förbättrad artkunskap och ekologisk läskunnighet bland elever och lärare.
  • Så får du tid och utrymme att integrera fler laborationer i undervisningen.
  • Möt elevernas olika känslor och reaktioner i frågor som rör klimat och miljö.
  • Goda fältstudier som engagerar eleverna och skapar motivation.
  • Använd biomimik för ämnesövergripande samarbeten och hållbarhetsfokus.

På konferensen medverkar:

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist

Birgitta Mc Ewen, Röda Korsets högskola

Alexina Thorén Williams, Göteborgs universitet

Annika Linell, Kungsbacka kommun, Göteborgs universitet

Emma Rova, Kunskapsskolan i Enköping

Auli Arvola Orlander, Stockholms universitet

Sara Planting-Bergloo, Stockholms universitet

Frida Hylander, Klimatpsykologerna

Ebba Lisberg Jensen, Göteborgs universitet

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

 

1. Ekologisk läskunnighet och artkunskapens plats i biologiundervisningen

Ett precist språk för växter, djur, platser och naturfenomen, en primär ekologisk läskunnighet, har varit avgörande för mänsklighetens överlevnad och anpassning. Fram till mitten på 1900-talet sågs artkunskap fortfarande som central i utbildningen. Idag betonar läroplanerna ekologiska samband och självständigt tänkande, medan kraven på artkunskaper närmast har försvunnit. Många barns och ungdomars naturkontakt i vardagen har också minskat, och lärare i NO och biologi undervisar allt mindre utomhus, vilket kan leda till ekologisk analfabetism. I föreläsningen diskuteras:

 

  • Hur har barns och ungdomars kunskaper om och upplevelse av naturen förändrats över tid?
  • Vad betyder ekologisk läskunnighet för att förstå förändringar i naturen, ekosystem och människans roll i förhållande till sin omvärld?
  • Behöver vi återuppväcka den ekologiska läskunnigheten hos elever och lärare och stimulera elevernas naturkontakt i skolan, och hur ska det i så fall göras?

 

Ebba Lisberg Jensen är docent i humanekologi och lektor på institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet. Hennes forskning kretsar kring människans relation till naturen. Ebba har författat och medverkat i ett flertal böcker om friluftsliv och naturkontakt, bland annat ”Det gröna finrummet” (Carlssons förlag).

 

2. Fältundersökningar i praktiken – vägen från planering till genomförande och bedömning 

Biologi ses idag i allt högre grad som ett teoretiskt ämne och därmed riskerar fältundersökningar att bli ett sällsynt inslag i undervisningen. Men väl genomförda fältstudier är ett viktigt verktyg för att eleverna ska förstå sambanden i naturen och få ett ökat intresse för ämnet.

Ta del av en presentation som visar hur man kan planera, genomföra, dokumentera och bedöma fältundersökningar trots små medel, tidsbrist och viss fältovana hos elever och lärare.

 

  • Hur engagerar vi våra elever i fältstudierna?
  • Hur hinner vi se och bedöma alla elever i arbetet?
  • Hur kan vi återinföra fältstudier som en självklar del av undervisningspraktiken?

 

Emma Rova arbetar som lektor på Kunskapsskolan i Enköping. Där undervisar hon i de naturvetenskapliga ämnena och arbetar med undervisningsutveckling via praktiknära forskning. Emma har ett förflutet vid Uppsala universitet där hon forskat och undervisat i evolutionsbiologi.

 

3. Biomimik – hur naturen kan inspirera till hållbara lösningar för vår planet

Att skapa en hållbar framtid är en avgörande uppgift för mänskligheten. Därför behövs samarbeten över ämnesdiscipliner och nya sätt att tänka och vara kreativa. Den här föreläsningen visar hur du som lärare kan integrera biomimik (från grekiskans bio= liv och mimesis = efterlikna) i de delar av undervisningen som rör hållbar utveckling. Biomimik erbjuder ett förhållningssätt och en uppsättning metoder som ger verktyg för hur vi kan lära av växter, djur och ekologiska system för att finna hållbara lösningar på miljö- och klimatutmaningar.

 

  • Vad är biomimik och varför är det ett sätt att möta vår planets utmaningar?
  • Vad menas med att ha naturen som mentor, modell och måttstock?
  • Hur kan biomimik integreras i biologi- och naturkunskapsundervisningen?

 

Alexina Thorén Williams är fil. dr i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap och arbetar som lärarutbildare inom naturvetenskapens didaktik vid  Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som lärare på högstadiet och gymnasiet samt som pedagog på vetenskapscentret Universeum i Göteborg, där hon har utbildat inom biomimik och hållbar utveckling.

 

4. Oro, ilska eller distansering – att bemöta elevers känslor inför klimatkrisen

I de delar av undervisningen som berör klimat- och miljöfrågor behöver vi som lärare inte bara arbeta med fakta, utan även hantera elevernas varierande reaktioner, känslor och attityder. Ska vi bemöta oro och skam på samma sätt som ilska och hopplöshet? Vad gör vi med de elever som till synes inte verkar bry sig? Hur hanterar vi våra egna känslor inför klimatkrisen och hur påverkar de vår undervisning?

I den här föreläsningen går vi igenom hur vi kan ta oss an klimatfrågan i undervisningen, vanliga reaktioner inför klimathotet samt hur vi kan bemöta dessa och stötta de ungdomar som är i behov. 

 

Frida Hylander är leg. psykolog, STP-psykolog i klinisk psykologi och fil. kand. i humanekologi. Hon är medgrundare till företaget Klimatpsykologerna och medförfattare till boken Klimatpsykologi. Frida arbetar även med projektet Terra-Pi, vars syfte är att skapa metoder och material för att hjälpa ungdomar och de vuxna som möter dem att hantera känslor kopplade till klimatkrisen.

 

5. Gensaxen som bygger om framtiden 

Den nya genteknikens framväxt har gått i rasande fart. När de första genmodifierade barnen föddes i Kina 2018 blev det tydligt att mänskligheten stod inför möjligheter som vi förut bara fantiserat om. Med gensaxen Crispr kan vi troligen bestämma våra barns egenskaper och slippa sjukdom och åldrande, och med hjälp av ny genteknik kunde mRNA-vaccin utvecklas rekordsnabbt. Men det finns också risker. Hur ska vi hantera de nya verktygen och vilka följder får de? 

Den här föreläsningen ger dig en uppdaterad bild av forskningsfronten inom genteknik. Vi går igenom hur Crispr/Cas9 fungerar med fokus på möjligheter och konsekvenser. Vi undersöker även mRNA-läkemedel, diskuterar vad vi kan vänta oss av genteknik i framtiden och belyser de etiska och samhälleliga frågor som väcks.  

 

Torill Kornfeldt är vetenskapsjournalist och författare med fokus på genteknik och hur banbrytande forskning omformar vårt samhälle. Hon har bland annat skrivit reportageböckerna Mammutens återkomst: De utdöda arternas andra chans (2016) och Människan i provröret (2020). Torill är också programledare för samhällsprogrammet P3 Dystopia.  

 

6. Epigenetik som nytt forskningsområde – hur påverkar det undervisningen? 

Forskningen inom området epigenetik har fullkomligt exploderat sedan millennieskiftet. I grunden handlar epigenetik om att vi nu bättre förstår de molekylära cellprocesserna bakom vilka gener som är aktiva och vilka som är vilande. I denna förståelse ingår ökad kunskap om hur den omgivande miljön kan påverka våra arvsanlag, vilket medför en annan syn på det centrala dogmats roll. 

I föreläsningen presenteras de aktuella forskningsrönen och vi diskuterar hur de nya kunskaperna bör påverka biologiundervisningen. 

 

Birgitta Mc Ewen är högskolelektor vid Röda Korsets Högskola i Stockholm och docent i naturvetenskapernas didaktik. Under de senaste fem åren har hon arbetat i ett projekt, stött av Vetenskapsrådetsom rör frågan hur epigenetik kan implementeras i skolundervisningen. 

 

7.  Laborationens roll i undervisningen – möjligheter och utmaningar 

Laborationer är en stor del av den naturvetenskapliga praktiken, men inom grundskolans biologiämne och gymnasiets naturkunskap/biologi har de inte alltid en lika självklar plats. Den här föreläsningen beskriver hur vi kan organisera undervisningen så att laborationer utgör en större naturlig del. Som lärare behöver vi även göra motiverade val och prioriteringar beroende på vilket syfte laborationen har och vilket målområde vi vill adressera. Här får vi konkreta förslag på laborationer inom olika målområden och råd om hur vi kan tänka kreativt i en tidspressad situation. 

 

  • Hur kan forskning om laborationer bidra till ökat lärande för våra elever?  
  • Vilka målområden finns inom naturvetenskapliga laborationer och hur skiljer sig motsvarande undervisningsmoment åt? 
  • På vilket sätt kan laborationer fungera som hävstång för lärandet och utveckla elevernas ämneskunskaper? 
  • Hur kan vi tänka angående dokumentationen av elevernas laborationer? 

 

Annika Linell arbetar som högstadielärare i NO i Kungsbacka kommun och bedriver parallellt doktorandstudier inom vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet. Annika är även ordförande i Skolforskningsinstitutets lärarnätverk, som syftar till att skapa en brygga mellan praktik och forskning. 

 

8. Sexualitet, samtycke och relationer i naturvetenskapsundervisningen 

Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer skapar engagemang i både skola och samhälle och är ständigt aktuellt. Av tradition behandlar biologiundervisningen ofta faktainnehåll som anatomi, reproduktion och prevention, men förändringarna i läroplanen innebär att även kärlek, relationer, ansvar och skolans demokrati- och jämställdhetsuppdrag bör inkluderas. Genom nedslag i aktuella forskningsprojekt och med utgångspunkt i didaktiska frågor kommer vi att diskutera och problematisera sexualundervisning inom ramen för biologi- och naturkunskapsämnena. 

 

  • Vad ska undervisningen behandla? 
  • Varför ska vi välja ett specifikt innehåll framför något annat?  
  • Hur kan vi involvera eleverna?  
  • Vem inkluderar eller exkluderar vi i undervisningen? 

 

Auli Arvola Orlander är docent och Sara Planting-Bergloo är doktorand inom naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Båda har en bakgrund som lärare och deras forskning utgår från en praktiknära forskningsansats med fokus på högstadiets och gymnasieskolans sexualundervisning. 

 


Föredrar du att delta på plats i Stockholm? Boka här!


Avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr


Boka-tidigt-pris: 3 395 kr ex moms, gäller t.o.m. 20 augusti

Ordinarie pris: 3 995 kr exkl. moms

I priset ingår 8 föreläsningar à 40-60 minuter samt dokumentation.

Läs intervjun med föreläsaren!

Ebba Lisberg Jensen ska tala om ekologisk läskunnighet och artkunskapens plats i biologiundervisningen.

Ebba Lisberg Jensen

Läs vår intervju med föreläsaren!

Den rådande situationen innebär att talare kan bli sjuka eller få reseförbud. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: asa.gustafsson@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens och licensen kan enbart användas på 1 enhet.

Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

  • Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
  • 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
  • Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
  • Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
  • Konferenserna innehåller 4-8 föreläsningar á 40-60 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 1-2 dagars fortbildning.
  • Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
  • Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
  • Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
  • Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
  • Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070-384 44 25
asa.gustafsson@skolporten.se