Biologi

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Den svenska skogen och vårt förhållande till den (ca 60 min)

I Sverige har vi ofta en varm relation till naturen, men hur ofta möter vi egentligen en riktig skog och vet vi skillnaden på naturskog och kulturskog? Efter långvarigt kalhyggeskogsbruk befinner sig den svenska skogen i en svår ekologisk situation, som få vill kännas vid. Kunskapen om hur skogens ekosystem och mångfald kan kopplas till klimatet är dessutom ofta låg.

Ta del av en föreläsning som beskriver skogens utveckling i Sverige, vad du som lärare behöver veta för att kunna förklara detta ekosystem i och utanför klassrummet, samt hur du kan inspirera eleverna att se och intressera sig för skogen.

Vi berör bland annat: 

• Hur det traditionella sättet att bedriva skogsbruk har påverkat biologisk mångfald och kollager.
• Hur trädets livscykel kan ger perspektiv på vad tid är och hur viktig tiden är för livet på jorden.
• Hur mykorrhizasvampar interagerar med trädens rotsystem och stärker varandra.
• Lavarnas sexliv, som kanske är mer komplext än människans fortplantning. 

Sebastian Kirppu 

BIOLOG, NATURGUIDE

Sebastian Kirppu är skogsbiolog och naturguide med ett mångårigt engagemang för att skydda den svenska barrnaturskogens ekologi. Han är flerfaldigt prisbelönad för sitt arbete, har sommarpratat i Sveriges Radio och även medverkat i SVT-serierna ”Slaget om skogen” och ”I brändernas spår”. Sebastian anlitas ofta som kursledare och föreläsare samt arbetar med att kartlägga skyddsvärda skogar och granska skogsbolag i Sverige.

2. Actions for Insects – ett värdeskapande projekt för biologisk mångfald (ca 60 min)

Som en följd av mänskligt beteende har livsmiljöerna för insekter försämrats kraftigt och många arter är hotade. Forskningsprojektet Actions for Insects syftar inte enbart till att göra eleverna mer medvetna om problemet, utan även förändra deras inställning till insekter och göra dem mer kompetenta att aktivt stödja den biologiska mångfalden i insekternas livsmiljöer. Genom att koppla ihop forskning och undervisning kan vi skapa ökat engagemang och förändrade beteenden. 

Föreläsningen ger 

• förslag på hur du kan integrera aktiviteter från projektet i biologiundervisningen på högstadiet och gymnasiet  
• konkreta undervisningsmaterial att använda i klassrummet 
• idéer för hur du tillsammans med elever kan förändra skolans område  för att stödja biologisk mångfald, samt samarbeta med andra aktörer för att på sikt skapa verklig förändring.  

Peter Lampert

FORSKARE, BIOLOGILÄRARE

Peter Lampertforskar inom biologididaktik vid Karlstads universitet och är även utbildad biologilärare. Hans mål med forskningen är att stödja undervisningen genom att skapa och testa innovativa undervisningsupplägg.  

3. Digitala verktyg som stärker biologiundervisningen (ca 75 min)

Genom att integrera digitala verktyg på genomtänkta sätt kan vi skapa en mer dynamisk, effektiv och interaktiv biologiundervisning, som möter elevernas behov och förbereder dem för framtiden. Digitala verktyg kan bland annat användas för strukturerad dokumentation, interaktiva simuleringar, virtuella laborationer och innovativa fältstudier, och rätt använda kan de öka elevernas engagemang och förståelse för ämnet.

Föreläsningen utforskar praktiska tillvägagångssätt för att integrera digitala verktyg i undervisningen, med fokus på följande huvudområden:

• kunskapsinhämtning
• dokumentation
• laborationer
• fältstudier 

Eva Bida

BIOLOGILÄRARE

Eva Bida arbetar på Torekällgymnasiet i Södertälje som lärare i biologi, kemi, naturkunskap och idrott och hälsa. Hon har också ett uppdrag som IKT-pedagog för samtliga Södertäljes gymnasieskolor. 2023 mottog Eva lärarpriset Guldäpplet för sitt arbete med inkluderande digitala verktyg i undervisningen.

4. Stötta språkligt sårbara elever i biologi och naturkunskap (ca 60 min)

Biologins fackspråk innehåller inte bara centrala begrepp som har betydelse för förståelsen, utan även ord som kan ha en vardaglig betydelse eller ord från närliggande vetenskaper. Hur kan lärare kontinuerligt stärka ämnesspråk och läsförståelse, framför allt för elever med utmaningar som språkstörning och dyslexi, eller som är språkligt sårbara av andra anledningar? Föreläsningen ger praktiska exempel på hur lärare i biologi och naturkunskap kan bygga en undervisning där både språk och ämnesinnehåll är i fokus. 

• Vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i biologi och naturkunskap? 
• Hur kan undervisningen organiseras så att den stärker förståelsen av centrala begrepp och allmänna ord som skapar sammanhang? 
• Vilka konkreta arbetssätt kan utveckla elevernas språk och läsförståelse, parallellt med deras ämneskunskaper?

Jenny Edvardsson

DOKTORAND

Jenny Edvardsson är legitimerad lärare och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskning rör skönlitteratur som didaktiskt redskap i biologi-, fysik- och kemiundervisningen. Jenny tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017 och har skrivit flera böcker om läsning och språkutvecklande arbetssätt.

5. Inkluderande biologiundervisning om sexualitet, samtycke och relationer (ca 90 min)

Hur gör vi för att inkludera alla elever i sexualundervisningen? Hur ska vi navigera mellan det biologiska och det normkritiska perspektivet? Och hur samtalar vi om ämnen som porr och könsidentiteter? Som biologilärare har du uppgiften att förmedla fakta om kroppen, ta upp potentiellt kontroversiella frågor och även värna de mjuka värdena, kopplade till könsidentitet, sexuell läggning och njutning.

I föreläsningen fördjupar vi oss i hur du kan tala om olikheter och sexuella normer, och samtidigt skilja mellan att vara personlig och privat i lärarrollen. Föreläsningen presenterar vad unga själva vill lära sig mer om i sexualundervisningen, och ger praktiska upplägg för att tillgodose elevernas önskemål och uppfylla läroplanens mål på ett inkluderande sätt – oavsett kön, läggning eller bakgrund.

Emmy Ingesson

SEXUALUPPLYSARE RFSU

Emmy Ingesson arbetar som projektmedarbetare på RFSU Stockholm med sexualupplysning riktad till elever och skolpersonal på högstadiet och gymnasiet.

Moremi Agbaje

SEXUALUPPLYSARE RFSU

Moremi Agbaje arbetar som projektledare på RFSU Stockholm med sexualupplysning riktad till elever och skolpersonal på högstadiet och gymnasiet.

6. Genteknik då, nu och imorgon (ca 90 min)

Med hjälp av gentekniken har kunskaperna inom biologi, medicin och molekylärbiologi tagit enorma kliv framåt. Vi har fått tekniker för att sekvensera organismers arvsmassa, och precisionsredskap som CRISPR/Cas9 används redan inom flera områden för att ändra i gensekvenser. Artificiell intelligens ger forskarna ytterligare hjälp att syntetisera nya gener, genetiska kopplingar eller hela genom.

Gentekniken ger många möjligheter, men innebär också potentiella risker. Ta del av en föreläsning som

• ger en uppdatering av forskningsfronten för genteknik och en genomgång av hur CRISPR/Cas9 fungerar 
• beskriver användningen av genteknik inom sjukvård och jordbruk
• belyser aktuella etiska och samhälleliga frågor samt visar på utmaningar för framtiden
• presenterar Gentekniknämndens webbsida och det undervisningsmaterial som har utvecklats i samarbete med Bioresurs. 

Annelie Carlsbecker 

GENTEKNIKNÄMNDEN

Annelie Carlsbecker arbetar på Gentekniknämnden, som är en statlig myndighet med uppgift att främja en etiskt försvarbar och säker användning av genteknik. Annelie har en bakgrund som universitetslektor och docent i växtfysiologi vid Uppsala universitet.

Mia Olsson

GENTEKNIKNÄMNDEN

Mia Olsson arbetar på Gentekniknämnden, som är en statlig myndighet med uppgift att främja en etiskt försvarbar och säker användning av genteknik. Mia har tidigare forskat i medicinsk genetik, bland annat vid Karolinska Institutet.

7. Källkritik, kunskapsresistens och missuppfattningar i biologiundervisningen (ca 90 min)

För att motverka kunskapsresistens och spridandet av felaktiga uppgifter är det viktigt att förstå hur falska påståenden sprids och hur källkritisk kompetens kan stoppa en framtida infodemi. Genom att förmedla korrekta fakta och stärka förtroendet för vetenskapliga metoder kan biologilärare hindra spridning av felaktig information inom evolution, ekologi och medicin. 

Föreläsningen syftar till att öka medvetenheten om de utmaningar som kan uppstå inom biologiundervisningen, och ger konkreta verktyg för att främja en mer kritisk och evidensbaserad förståelse av biologi. Du får också strategier för att analysera information på biologiområdet, samt för att förklara några moment som elever ofta har svårt att förstå. 

• Hur kan biologilärare förtydliga för elever vad vetenskap är?  
• Hur kan vi hantera misstro mot evolutionsteorin, vaccin och andra vetenskapliga rön?  
• Vad är ”black boxes” och varför är det viktigt att packa upp dem för att motverka vetenskapsresistens? 

Emma Frans

FORSKARE, VETENSKAPSSKRIBENT

Emma Frans är doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska Institutet och vetenskapsskribent i Svenska Dagbladet. Emma är författare till fem populärvetenskapliga böcker och har tilldelats flera priser och utmärkelser, bland annat Stora Journalistpriset och Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band.