Biologi

26–27 september 2022

Stockholm


Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi på högstadiet eller biologi/naturkunskap på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av den senaste forskningen som rör biologididaktik, få ämnesfördjupning och utvecklas i din yrkesroll. Dessutom får du möta och nätverka med kollegor från hela landet. Konferensen kan även passa dig som arbetar inom vuxenutbildningen.

  • Plats
    Stockholm
  • Datum
    26–27 september 2022
  • Tid
    09:20–15:00
  • Pris
    3995 kr

Konferensen berör:

  • Uppdatera dina kunskaper om genteknik och Crispr9 – vad är nytt?
  • Ämnesfördjupning och didaktiska perspektiv på epigenetik.
  • Sexualitet, samtycke och relationer enligt den nya läroplanen – så kan du arbeta.
  • Förbättrad artkunskap och ekologisk läskunnighet bland elever och lärare.
  • Så får du tid och verktyg att integrera fler laborationer i undervisningen.
  • Möt elevernas olika känslor och reaktioner i frågor som rör klimat och miljö.
  • Goda fältstudier som engagerar eleverna och skapar motivation.
  • Använd biomimik för ämnesövergripande samarbeten och hållbarhetsfokus.


På konferensen medverkar:

Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist

Birgitta Mc Ewen, Röda Korsets högskola

Alexina Thorén Williams, Göteborgs universitet

Annika Linell, Kungsbacka kommun, Göteborgs universitet

Emma Rova, Kunskapsskolan i Enköping


Auli Arvola Orlander, Stockholms universitet

Sara Planting-Bergloo, Stockholms universitet

Frida Hylander, Klimatpsykologerna

Ebba Lisberg Jensen, Göteborgs universitet



 

08.40 Registrering med kaffe och smörgås

 

09.20 Skolporten hälsar välkommen

 

09.30 Ekologisk läskunnighet och artkunskapens plats i biologiundervisningen

Ett precist språk för växter, djur, platser och naturfenomen, en primär ekologisk läskunnighet, har varit avgörande för mänsklighetens överlevnad och anpassning. Fram till mitten på 1900-talet sågs artkunskap fortfarande som central i utbildningen. Idag betonar läroplanerna ekologiska samband och självständigt tänkande, medan kraven på artkunskaper närmast har försvunnit. Många barns och ungdomars naturkontakt i vardagen har också minskat, och lärare i NO och biologi undervisar allt mindre utomhus, vilket kan leda till ekologisk analfabetism. I föreläsningen diskuteras:

 

  • Hur har barns och ungdomars kunskaper om och upplevelse av naturen förändrats över tid?
  • Vad betyder ekologisk läskunnighet för att förstå förändringar i naturen, ekosystem och människans roll i förhållande till sin omvärld?
  • Behöver vi återuppväcka den ekologiska läskunnigheten hos elever och lärare och stimulera elevernas naturkontakt i skolan, och hur ska det i så fall göras?

 

Ebba Lisberg Jensen är docent i humanekologi och lektor på institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet. Hennes forskning kretsar kring människans relation till naturen. Ebba har författat och medverkat i ett flertal böcker om friluftsliv och naturkontakt, bland annat ”Det gröna finrummet” (Carlssons förlag).

 

10.30 Förmiddagskaffe

 

11.00 Fältundersökningar i praktiken – vägen från planering till genomförande och bedömning 

Biologi ses idag i allt högre grad som ett teoretiskt ämne och därmed riskerar fältundersökningar att bli ett sällsynt inslag i undervisningen. Men väl genomförda fältstudier är ett viktigt verktyg för att eleverna ska förstå sambanden i naturen och få ett ökat intresse för ämnet.

Ta del av en presentation som visar hur man kan planera, genomföra, dokumentera och bedöma fältundersökningar trots små medel, tidsbrist och viss fältovana hos elever och lärare.

 

  • Hur engagerar vi våra elever i fältstudierna?
  • Hur hinner vi se och bedöma alla elever i arbetet?
  • Hur kan vi återinföra fältstudier som en självklar del av undervisningspraktiken?

 

Emma Rova arbetar som lektor på Kunskapsskolan i Enköping. Där undervisar hon i de naturvetenskapliga ämnena och arbetar med undervisningsutveckling via praktiknära forskning. Emma har ett förflutet vid Uppsala universitet där hon forskat och undervisat i evolutionsbiologi.

 

12.00 Lunch

 

13.00 Biomimik – hur naturen kan inspirera till hållbara lösningar för vår planet

Att skapa en hållbar framtid är en avgörande uppgift för mänskligheten. Därför behövs samarbeten över ämnesdiscipliner och nya sätt att tänka och vara kreativa. Den här föreläsningen visar hur du som lärare kan integrera biomimik (från grekiskans bio= liv och mimesis = efterlikna) i de delar av undervisningen som rör hållbar utveckling. Biomimik erbjuder ett förhållningssätt och en uppsättning metoder som ger verktyg för hur vi kan lära av växter, djur och ekologiska system för att finna hållbara lösningar på miljö- och klimatutmaningar.

 

  • Vad är biomimik och varför är det ett sätt att möta vår planets utmaningar?
  • Vad menas med att ha naturen som mentor, modell och måttstock?
  • Hur kan biomimik integreras i biologi- och naturkunskapsundervisningen?

 

Alexina Thorén Williams är fil. dr i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap och arbetar som lärarutbildare inom naturvetenskapens didaktik vid  Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som lärare på högstadiet och gymnasiet samt som pedagog på vetenskapscentret Universeum i Göteborg, där hon har utbildat inom biomimik och hållbar utveckling.

 

14.00 Eftermiddagsfika

 

14.30 Oro, ilska eller distansering – att bemöta elevers känslor inför klimatkrisen

I de delar av undervisningen som berör klimat- och miljöfrågor behöver vi som lärare inte bara arbeta med fakta, utan även hantera elevernas varierande reaktioner, känslor och attityder. Ska vi bemöta oro och skam på samma sätt som ilska och hopplöshet? Vad gör vi med de elever som till synes inte verkar bry sig? Hur hanterar vi våra egna känslor inför klimatkrisen och hur påverkar de vår undervisning?

I den här föreläsningen går vi igenom hur vi kan ta oss an klimatfrågan i undervisningen, vanliga reaktioner inför klimathotet samt hur vi kan bemöta dessa och stötta de ungdomar som är i behov. 

 

Frida Hylander är leg. psykolog, STP-psykolog i klinisk psykologi och fil. kand. i humanekologi. Hon är medgrundare till företaget Klimatpsykologerna och medförfattare till boken Klimatpsykologi. Frida arbetar även med projektet Terra-Pi, vars syfte är att skapa metoder och material för att hjälpa ungdomar och de vuxna som möter dem att hantera känslor kopplade till klimatkrisen.

 

15.30 Avslutning dag 1

09.00 Gensaxen som bygger om framtiden 

Den nya genteknikens framväxt har gått i rasande fart. När de första genmodifierade barnen föddes i Kina 2018 blev det tydligt att mänskligheten stod inför möjligheter som vi förut bara fantiserat om. Med gensaxen Crispr kan vi troligen bestämma våra barns egenskaper och slippa sjukdom och åldrande, och med hjälp av ny genteknik kunde mRNA-vaccin utvecklas rekordsnabbt. Men det finns också risker. Hur ska vi hantera de nya verktygen och vilka följder får de? 

Den här föreläsningen ger dig en uppdaterad bild av forskningsfronten inom genteknik. Vi går igenom hur Crispr/Cas9 fungerar med fokus på möjligheter och konsekvenser. Vi undersöker även mRNA-läkemedel, diskuterar vad vi kan vänta oss av genteknik i framtiden och belyser de etiska och samhälleliga frågor som väcks.  

 

Torill Kornfeldt är vetenskapsjournalist och författare med fokus på genteknik och hur banbrytande forskning omformar vårt samhälle. Hon har bland annat skrivit reportageböckerna Mammutens återkomst: De utdöda arternas andra chans (2016) och Människan i provröret (2020). Torill är också programledare för samhällsprogrammet P3 Dystopia.  

 

10.00 Förmiddagsfika

 

10.30 Epigenetik som nytt forskningsområde – hur påverkar det undervisningen? 

Forskningen inom området epigenetik har fullkomligt exploderat sedan millennieskiftet. I grunden handlar epigenetik om att vi nu bättre förstår de molekylära cellprocesserna bakom vilka gener som är aktiva och vilka som är vilande. I denna förståelse ingår ökad kunskap om hur den omgivande miljön kan påverka våra arvsanlag, vilket medför en annan syn på det centrala dogmats roll. 

I föreläsningen presenteras de aktuella forskningsrönen och vi diskuterar hur de nya kunskaperna bör påverka biologiundervisningen. 

 

Birgitta Mc Ewen är högskolelektor vid Röda Korsets Högskola i Stockholm och docent i naturvetenskapernas didaktik. Under de senaste fem åren har hon arbetat i ett projekt, stött av Vetenskapsrådetsom rör frågan hur epigenetik kan implementeras i skolundervisningen. 


11.30 Lunch

 

12.30 Laborationens roll i undervisningen – möjligheter och utmaningar 

Laborationer är en stor del av den naturvetenskapliga praktiken, men inom grundskolans biologiämne och gymnasiets naturkunskap/biologi har de inte alltid en lika självklar plats. Den här föreläsningen beskriver hur vi kan organisera undervisningen så att laborationer utgör en större naturlig del. Som lärare behöver vi även göra motiverade val och prioriteringar beroende på vilket syfte laborationen har och vilket målområde vi vill adressera. Här får vi konkreta förslag på laborationer inom olika målområden och råd om hur vi kan tänka kreativt i en tidspressad situation. 

 

  • Hur kan forskning om laborationer bidra till ökat lärande för våra elever?  
  • Vilka målområden finns inom naturvetenskapliga laborationer och hur skiljer sig motsvarande undervisningsmoment åt? 
  • På vilket sätt kan laborationer fungera som hävstång för lärandet och utveckla elevernas ämneskunskaper? 
  • Hur kan vi tänka angående dokumentationen av elevernas laborationer? 

 

Annika Linell arbetar som högstadielärare i NO i Kungsbacka kommun och bedriver parallellt doktorandstudier inom vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet. Annika är även ordförande i Skolforskningsinstitutets lärarnätverk, som syftar till att skapa en brygga mellan praktik och forskning. 


13.30 Eftermiddagsfika

 

14.00 Sexualitet, samtycke och relationer i naturvetenskapsundervisningen 

Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer skapar engagemang i både skola och samhälle och är ständigt aktuellt. Av tradition behandlar biologiundervisningen ofta faktainnehåll som anatomi, reproduktion och prevention, men förändringarna i läroplanen innebär att även kärlek, relationer, ansvar och skolans demokrati- och jämställdhetsuppdrag bör inkluderas. Genom nedslag i aktuella forskningsprojekt och med utgångspunkt i didaktiska frågor kommer vi att diskutera och problematisera sexualundervisning inom ramen för biologi- och naturkunskapsämnena. 

 

  • Vad ska undervisningen behandla? 
  • Varför ska vi välja ett specifikt innehåll framför något annat?  
  • Hur kan vi involvera eleverna?  
  • Vem inkluderar eller exkluderar vi i undervisningen? 

 

Auli Arvola Orlander är docent och Sara Planting-Bergloo är doktorand inom naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Båda har en bakgrund som lärare och deras forskning utgår från en praktiknära forskningsansats med fokus på högstadiets och gymnasieskolans sexualundervisning. 

 

15.00 Konferensen avslutas 

Föredrar du att delta på webbkonferensen? Boka här!


Avbokning och byte fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr



Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex moms, gäller t.o.m. 30 juni

Ordinarie pris: 5 595 kr exkl. moms

I priset ingår förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe i två dagar samt dokumentation.

Läs intervjun med föreläsaren!

Ebba Lisberg Jensen ska tala om ekologisk läskunnighet och artkunskapens plats i biologiundervisningen.

Ebba Lisberg Jensen

Läs vår intervju med föreläsaren!

Skolporten anpassar sig efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande de fysiska konferenserna. I nuläget finns inga restriktioner, men vi reserverar oss för förändringar.

Vår ambition är att informera i god tid, men en förändrad situation kan innebära att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. 

 

Vid sjukdomssymptom uppmanar vi dig att byta till webbkonferens. Vid sjukdomssymptom hos föreläsare kan delar av programmet behöva ändras eller bytas ut.

 

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: asa.gustafsson@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Du kan avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Konferensen kan övergå till att arrangeras enbart digitalt på grund av restriktioner gällande corona. Du behåller då din plats och meddelas omgående. Mellanskillnaden i pris återbetalas.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Skolporten förbehåller sig rätten att filma konferensen på plats. Det innebär att t ex frågor som ställs kan komma att höras på filmerna och dessa filmer kan användas i Skolportens regi.

IVA Konferenscenter Grev Turegatan 16, Stockholm

Kommunikationer: Närmaste T-banestation är Östermalmstorg (röd linje). Det tar ca 15 minuter att promenera från centralen.


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070-384 44 25
asa.gustafsson@skolporten.se