Elevhälsa

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1.Stöd och utmaningar för elever med svag teoretisk begåvning – ett holistiskt perspektiv

I skolan arbetar vi för att alla elever ska nå målen, men det finns en grupp elever som trots betydande insatser inte lever upp till de förväntningar som finns på dem. Dessa elever klarar inte kraven för grundskolan, men de har inte tillräckligt stora svårigheter för att bli inskrivna i anpassad grundskola.

Elever med svag teoretisk begåvning har ofta svårt med det abstrakta tänkandet, att generalisera och organisera information, samt att hänga med i undervisningstempot. Vad kan vi göra för att varje individ ska utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga? Och hur kan vi ge elevgruppen de kunskaper de behöver för att bli självständiga samhällsmedborgare, med en god psykisk hälsa?

• Vad innebär svag teoretisk begåvning?
• Vilka behov har elevgruppen och hur kan vi möta dem?
• Hur kan vi organisera elevhälsan för att främja lärande och utveckla undervisningen för dessa elever?

Jenny Vidarsson

LEG. PSYKOLOG

Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i pedagogisk psykologi. Hon har lång erfarenhet av arbete i skolan, men också med gruppen svagt teoretiskt begåvade inom andra områden.

 

2. Elevhälsans dokumentation– rättssäker, korrekt och lagom

Kraven på dokumentation i skolan har ökat kraftigt, och elevhälsans uppdrag påverkas i allra högsta grad av detta. Arbetet mot kränkande behandling kräver numera utredning av omständigheter i det enskilda fallet, och anteckningarna från elevhälsans möten utgör ofta en grund för beslut om en elev kan behöva särskilt stöd. Minnesanteckningar förs regelbundet av kuratorer och specialpedagoger, och för skolsköterskan handlar det om extra känslig dokumentation av hälso- och sjukvårdsuppgifter som måste hanteras med försiktighet. Men hur kan vi dokumentera på ett korrekt och rättssäkert sätt, utan att det tar över för stor del av vår arbetstid?

Föreläsningen belyser bland annat:

• Dokumentation som del av skolans kvalitetsarbete.
• Hantering av dokumentation och om bevarande eller gallring.
• Dokumentationens innehåll och omfattning.
• Olika slags dokumentation – vilka dokument är allmänna handlingar som kan begäras ut?
• Sekretess och tystnadsplikt – vem behöver veta vad?
• Offentlighetsprincipen införs från 2027 i friskolor – så påverkar det dokumentationen.

Staffan Olsson

SEKRETESS- OCH DOKUMENTATIONSEXPERT

Staffan Olsson har arbetat som lärare i gymnasiet, på Hallfängelset och på Lärarhögskolan i Stockholm. Han medverkar sedan 2006 som expert på elevhalsan.se och utbildar regelbundet skolpersonal på temat offentlighet, sekretess, dokumentation och ansvarsfrågor. Staffan har bland annat skrivit boken Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola (Upplaga 8 2026).

3. Skolkurator – att hitta sin roll och yrkesidentitet 

I skolans uppdrag att främja elevers hälsa, utveckling och lärande spelar skolkuratorn en central, men ofta otydligt definierad, roll. Många skolkuratorer navigerar dagligen mellan akuta elevärenden, förebyggande arbete och organisatoriska förväntningar, utan att alltid ha en tydlig riktning i sitt uppdrag. Hur hittar man sin professionella kärna i ett uppdrag som spänner över både individ, grupp och organisation? 

Ta del av en föreläsning som ger ett fördjupat perspektiv på skolkuratorns roll i dagens skola, där krav, förväntningar och behov ständigt förändras. Innehållet riktar sig till skolkuratorer, elevhälsoteam, skolledare och andra som vill stärka sitt arbete med elevers psykiska hälsa och skapa långsiktigt hållbara strukturer i skolan.

• Vad innebär skolkuratorns uppdrag i praktiken – och vad behöver det få vara?
• Hur kan kuratorn skapa tydlighet i sin roll och sätta ramar för sitt arbete?
• Hur kan elevhälsans arbete organiseras för att skapa verklig effekt – både främjande, förebyggande och åtgärdande?
• Hur kan kuratorn arbeta hållbart i en roll som ofta präglas av höga krav och starkt engagemang?

Hilda Johnsson

SAKKUNNIG INOM SKOLA OCH ELEVHÄLSA

Hilda Johnsson är sakkunnig inom skola och elevhälsa på Suicide Zero, utbildad socialantropolog och tidigare skolkurator samt tillförordnad biträdande rektor. Hon har lång erfarenhet av att utveckla kunskapsstöd, utbildningar och strategier för att stärka det förebyggande och främjande arbetet i skolan, med särskilt fokus på psykisk hälsa och suicidprevention. Hilda är också författare till boken Skolkurator – att hitta sin roll och yrkesidentitet (2026).

 

4. När dataspelandet blir ett beroende – riskfaktorer för ”gaming disorder”

Sedan 2018 finns problematiskt dataspelande, ”gaming disorder”, med i WHO:s internationella klassificering av sjukdomar. När den nu översätts till svenska kommer diagnosen även att kunna användas i Sverige. Många ungdomar tillbringar en stor del av sin fritid framför dataspel, men när övergår ett stimulerande fritidsintresse i ett skadligt beroende?

En aktuell forskningsstudie har undersökt hur skärmanvändning och dataspelande bland unga hänger samman med sömn, psykisk hälsa, skolnärvaro och socialt samspel. Resultaten visar att digitala medier och dataspel i sig inte behöver vara problematiska – det viktiga är hur, när och varför de används. Föreläsningen presenterar studien och ger ökad förståelse för ungas digitala vardag, samt kunskap om hur skolpersonal och föräldrar kan identifiera riskfaktorer i tid.

Amir Pakpour

PROFESSOR

Amir Pakpour är professor i hälsopsykologi vid Jönköping University, där han forskar inom beteendemedicin, psykisk hälsa och beroendeproblematik. En viktig del av hans forskning handlar om ungas digitala vanor, särskilt problematiskt spelande och dess koppling till exempelvis sömnsvårigheter, psykiskt mående och skolrelaterade svårigheter.

 

Gunilla Björling

PROFESSOR

Gunilla Björling är professor i hälsa och vårdvetenskap vid Jönköping University och forskar om hur digital teknik påverkar hälsa och välbefinnande. Med bakgrund inom omvårdnad och patientsäkerhet intresserar hon sig särskilt för unga människors livsvillkor i en allt mer digital vardag. Gunillas forskning handlar bland annat om hur skärmtid och dataspel kan hänga samman med sömn, psykisk hälsa och vardagsfunktion, men också om hur teknik kan användas på ett mer hållbart och hälsofrämjande sätt.

5. Relationers betydelse för lärande

På senare tid har en debatt om relationer väckt starka känslor i skolsverige, och begreppet ”relationskompetens” har både ifrågasatts och försvarats. Hör relationer med eleverna till det privata, eller är de en förutsättning för att skapa ett fungerande lärandeklimat? Vad säger egentligen forskning om relationers betydelse för skolprestationer, motivation och trivsel, och hur kan elevhälsoteamet stötta lärarna i att bygga tillit och tilltro i klassrummet?

Martin Karlberg

DOCENT

Martin Karlberg är docent, universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet. Hans undervisning och forskning handlar främst om ledarskap i klassrummet, effektiv undervisning, frånvaro och fortbildning av lärare. För närvarande är Martin projektledare för forskningsprojektet IBIS (Inkluderande Beteendestöd I Skolan), som syftar till att stärka lärares ledarskapsförmåga och relationskompetens.

6. Innan det värsta händer – förebyggande arbete mot skolattacker

Att våldet i samhället har nått även skolans värld i form av skolattacker är en verklighet som vi behöver hantera, och elevhälsan har en viktig uppgift att identifiera och bemöta elever som visar tecken på radikalisering eller våldsbejakande extremism. Men hur bemöter du en elev som du är rädd ska ta till våld? Vågar du prata med eleven själv, eller riskerar du att trigga någonting då? I föreläsningen presenterar Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) vilket stöd de kan erbjuda skolor i det förebyggande arbetet, och ger handfast vägledning med förslag på arbetssätt.

• Hur ser utvecklingen av skolattacker i Sverige ut?
• Hur kan skolan arbeta förebyggande mot radikalisering, våldsbejakande extremism och skolattacker?
• Hur kan information delas mellan elevhälsa, socialtjänst och polisen för ökad samverkan?

Salome Kabengano

SOCIONOM OCH RÅDGIVARE

Salome Kabengano är rådgivare i stödteamet på CVE med en bakgrund inom socialt arbete och skola. Hon är utbildad socionom och har erfarenhet av att arbeta med barn och unga, både inom socialtjänsten och i skolans värld. Salome har varit verksam som kurator och samordnare på såväl grundskole- som gymnasienivå, där hon har arbetat nära elever, skolpersonal och andra aktörer.

Marcus Hjelm

RÅDGIVARE

Marcus Hjelm en erfaren rådgivare på CVE, med bakgrund inom utbildning. Han har tidigare arbetat som rektor och har en god förståelse för skolans organisation, ledarskap och utmaningar. Marcus arbetar bland annat med att utveckla det lokala arbetet för att upptäcka och hantera oro för en skolattack.

7.Från en kille till en annan – machokulturens struktur och konsekvenser

Utifrån personliga erfarenheter och fakta utforskar Atilla Yoldas machokulturens inverkan på unga män och pojkar. Vi diskuterar ämnen som sex, relationer, våld och psykisk ohälsa. Genom en blandning av berättelser och övningar ger föreläsningen en medvetenhet om den värld som många killar möter, och öppnar upp för en kritisk diskussion om machokulturens effekter och hur den kan utmanas.

Atilla Yoldas

JOURNALIST OCH FÖRFATTARE

Atilla Yoldas är en prisad journalist, aktivist, debattör och författare. Hans huvudfokus ligger på jämställdhet, destruktiva maskulinitetsnormer, machokultur och våld mot kvinnor. Atilla är grundare till podcasten Machokulturen, representant i det Europeiska jämställdhetsinstitutet och nominerades nyligen till ett samarbete med FN Kvinnor. Atilla är även ambassadör för den ideella föreningen Mind som arbetar med psykisk hälsa, och författare till Mansboken (2023), Typiskt killar (2024) och Killboken (2025).