Elevhälsa Webbkonferens

21–30 september 2020

Webbkonferens

På grund av rådande omständigheter övergår denna konferens helt till webbkonferens. Du som är anmäld till den fysiska konferensen behåller din plats och blir kontaktad personligen. Har du frågor? Kontakta gärna Nina Fahlén

Konferens på distans – med deltagarlicens och lösenord kan du ta del av konferensens föreläsningar när du vill, under tio dagar.


Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till en webbkonferens med elevhälsoarbetet i fokus!

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam såsom skolläkare, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, psykolog, specialpedagog, speciallärare, lärare och kurator.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    21–30 september 2020
  • Tid
    09:00–17:00
  • Pris
    3795 kr

Konferensen berör:

  • Fördjupad samverkan mellan olika instanser – vad krävs? 
  • Att leda elevhälsan och skapa en tillgänglig organisation. 
  • Hur påverkas barn och ungdomar av trauma?
  • Våga fråga! Fakta, myter och samtal om självmord.
  • Diagnostik och behandling av barn och unga med könsdysfori – svårigheter och utmaningar.   
  • Vad är tvångssyndrom och hur kan det upptäckas? 
  • Främjande av elevers skolnärvaro – vad kan skolan göra?
  • Sexuella trakasserier bland ungdomar och dess konsekvenser.

På konferensen medverkar:

Emma Rosengren, Foucaultgymnasiet
Dennis Hjelmström, Ystads kommun
Lena Nilsson, Högskolan Väst och OCD-förbundet
Kristina Aspvall, Karolinska Institutet 

Camilla Rosenkvist, Sucide Zero
Helena Susanna Andersson, Malmö universitet
Katja Gillander Gådin, Mittuniversitetet
Louise Frisén, BUP Team för könsidentitetsutredningar

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet i det informationsmail du får cirka 10 dagar före konferensen.

1. Elevhälsa är ett verb!
Elevhälsa och pedagogisk ledning är inte att se som två skilda företeelser som existerar parallellt i en skola, utan som två delar av en helhet som behöver organiseras för att alla ska arbeta i samma riktning. Genom att formulera elevhälsa som ett verb, att elevhälsa, signalerar vi att elevhälsa ligger i allt det som vi gör som personal på en skola, från förhållningssätt och bemötande till att planera tillgängliga lektioner. Ta del av konkreta exempel på hur elevhälsoarbetet kan organiseras för att skapa en skola där alla vet sin roll i elevhälsoarbetet och etablerar en positiv elevsyn och ett hälsofrämjande förhållningssätt.

  • Att leda elevhälsan.
  • Att skapa en tillgänglig organisation.
  • Att etablera en positiv elevsyn och ett hälsofrämjande förhållningssätt.


Emma Rosengren är rektor vid Foucaultgymnasiet i Södertälje med mångårig erfarenhet av att leda elevhälsa inom grundskola och gymnasieskola. De senaste tio åren har Emma arbetat parallellt som rektor med att föreläsa om elevhälsa och hälsofrämjande förhållningssätt ur olika infallsvinklar.

 

2. Fördjupad samverkan kräver förändringsarbete – hos vem?
Att skapa fördjupad samverkan och nya arbetssätt kan vara svårt att uppnå, vad beror det på? Inte sällan är det enklaste svaret att det beror på oss själva. Våra vanor, traditioner och kulturer är exempel på vad som begränsar oss och av den anledningen behöver vi som vill hjälpa barn och elever i problem, samtidigt hjälpa oss själva. Men det kräver förändring, och att vi ifrågasätter oss själva.


Föreläsningen resonerar kring vad som gör det svårt att uppnå fördjupad samverkan och ger exempel från Ystads kommuns förändringsarbete som idag arbetar med målmedveten samverkan mellan olika aktörer för att främja elevhälsa genom projektet ”Backa barnet”.


Dennis Hjelmström 
är skolchef i Ystads kommun. Han är i grunden lärare samt har erfarenhet som rektor i Danderyds kommun. Han är projektledare för Backa barnet – Ystads kommuns fördjupade samverkan för tidiga samordnade insatser (TSI), i samarbete med Polisens nationella utvecklingscentrum och Region Skåne.


3. I spåren av #metoo – sexuella trakasserier bland ungdomar och dess konsekvenser
Den rörelse som startade i och med #metoo innebar att sexuella trakasserier och sexualiserat våld mot flickor och kvinnor uppmärksammats på ett sätt som aldrig tidigare skett. Även om sexuella trakasserier är ett stort problem på många skolor förekommer det också på andra arenor, till exempel i sociala medier. Det är en utmaning att synliggöra problemets omfattning och att arbeta för att skapa trygga och säkra miljöer.

  • Vad menas med sexuella trakasserier?
  • Hur vanligt är det bland unga?
  • Vilka konsekvenser kan trakasserierna leda till?
  • Vad kan skolpersonal göra åt sexuella trakasserier?


Katja Gillander Gådin
är professor i folkhälsovetenskap på Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet. Några av Katjas forskningsområden är barn och ungdomars psykiska hälsa, skolans psykosociala arbetsmiljö samt genusbaserat våld med särskilt fokus på sexuella trakasserier i skolan.


4. Hur kan tvångssyndrom upptäckas och behandlas?Tvångssyndrom (Obsessive-Compulsive Disorder, OCD) är ett vanligt men ganska okänt psykiatriskt tillstånd. Minst 2-3 % av befolkningen är drabbad. Samvariation med andra diagnoser är vanligt, vilket innebär att OCD kan vara svårt att upptäcka och särskilja från exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

OCD debuterar oftast i skolåldern vilket kan bidra till eller orsaka olika slags skolsvårigheter och att eleven presterar under sin förmåga. Obehandlad OCD kan leda till livslångt lidande, utanförskap, ökad risk för suicid och ökade samhällskostnader. Ta del av en föreläsning om hur skolan kan upptäcka och bemöta elever med tvångssyndrom.

  • Vad är OCD och hur kan det upptäckas?
  • Varför döljer barn tvångsbeteenden?
  • Hur uppfattar barn det bemötande som skolpersonal visar?
  • Vad menar barn med OCD att skolpersonal kan göra för att hjälpa till?
  • Vad finns det för behandlingsalternativ?


Lena Nilsson
är docent i pedagogik och seniorforskare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön Högskolan Väst. Lena är även ordförande i Svenska OCD-förbundet som driver projektet Se OCD i skolan med syfte att öka skolpersonals kunskap om tvångssyndrom.

Kristina Aspvall är leg. psykolog vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm samt doktorand på Karolinska Institutet.

 

5. Främjande av elevers skolnärvaro – vad kan skolan göra?
Ett växande problem i skolan är en ökad skolfrånvaro. I allt lägre åldrar kan vi se att elever har både ströfrånvaro men även längre problematisk frånvaro. Ta del av en föreläsning som belyser aktuell forskning om främjande av skolnärvaro.

  • Vad behöver elever för att förmå att komma till skolan?
  • Vad behöver skolpersonal för att främja elevers närvaro i skolan?
  • Vad kan och behöver skolan göra för att främja skolnärvaron?


Helena Andersson
är forskare och universitetslektor vid Malmö universitet. Hennes forskning handlar bland annat om engagerande lärmiljöer och främjande av skolnärvaro, främst ur ett elevperspektiv. Helena har bakgrund som lärare och specialpedagog och har undervisat både på högstadiet och gymnasiet.

 

6. Våga fråga! Fakta, myter och samtal om självmord.
I Sverige begår cirka 1 500 personer årligen självmord och det är en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar från 15 år. Som skolpersonal är det viktigt att känna till både fakta och myter om självmord. Vilka varningstecken finns och hur kan du stötta elever med svår psykisk ohälsa? Du får kunskap om hur du kan prata med elever som mår dåligt genom samtalsmetoden BÖRS som grundar sig på ”Motiverande samtal”. Föreläsningen utgår från Suicide Zeros utbildningssatsning ”Våga Fråga”.


Camilla Rosenkvist
är utbildningssamordnare på den ideella organisationen Suicide Zero. Hon har bakgrund som pedagog och är utbildad i samtalsmetoden BÖRS, en förkortning av Bekräfta, Öppna (frågor), Reflektera, Sammanfatta. 


7. Barn och unga med könsdysfori
En person med könsdysfori lider av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten. Bland barn och unga har diagnosen könsdysfori ökat mer än tjugo gånger på tio år. Vad kan ökningen bero på och vilken behandling erbjuds barn och unga idag? Ta del av en föreläsning om det aktuella kunskapsläget om könsdysfori och få en historisk överblick av diagnosen.

  • Vad är könsdysfori?
  • Vad kan förklara ökningen av könsdysfori bland barn och unga?
  • Diagnostik och behandling av barn och unga med könsdysfori – svårigheter och utmaningar.


Louise Frisén
är överläkare och docent i barn- och ungdomspsykiatri på BUP Team för könsidentitetsutredningar samt BUP Klinisk forskningsenhet i Stockholm.


8. Att möta elever med trauma – främja hälsa och utveckling med trygghet och stabilitet.
För barn och ungdomar som har utsatts för trauma är det grundläggande att skapa trygghet och stabilitet i vardagen. I alla typer av relationer finns en unik möjlighet att skapa ett bemötande som tillgodoser traumarelaterade behov och främjar återhämtning efter trauma. I skolan finns många sådana arenor och möjligheter. Föreläsningen beskriver hur barn och ungdomar påverkas av trauma. Den ger en fördjupad förståelse för så kallade regleringssvårigheter, som vi ibland möter hos elever med ett förbryllande och kanske utmanande beteende.

  • Hur påverkas barn och ungdomar av trauma?
  • Att möta elever med regleringssvårigheter – utmaningar och hälsofrämjande förhållningssätt.
  • Vad är traumasensitivt bemötande?


Anna Thom Olin
är leg. psykolog med många års erfarenhet och kunskap om barn och ungdomar som har upplevt svåra trauma. Hon arbetar på Humlan, gymnasieskolans psykoterapimottagning i Göteborg, samt på Psykologenheten på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus i Göteborg. Anna var en av initiativtagarna till att införa och sprida Traumamedveten omsorg (TMO) i Sverige.

 

 

 

 

 

Fri avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!

Pris: 4 995 kr exkl. moms

Boka din individuella licens, betala mot faktura och få inloggningsuppgifter, åhörarkopior och instruktioner via mail i god tid före konferensen. Du kan byta eller avboka fritt fram till 30 dagar före konferensstart.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om du inte får en bekräftelse, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats på någon av våra konferenser eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: kompetens@skolporten.se så hjälper vi dig. Notera gärna att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Vi reserverar oss för eventuella programändringar.


Frågor om programmet
Nina Fahlén: 076 – 32 16 299
nina.fahlen@skolporten.se