Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. “I’d rather clean the toilet than read a book!” Engaging reluctant readers and supporting the development of advanced reading skills   

Most teachers have met pupils who are averse to the idea of reading. At times, reluctant readers have serious reading problems that urgently need to be addressed, but at other times, the unwillingness may stem from negative experiences of reading or a limited set of comprehension strategies for dealing with different types of texts.   

• What does research say about foreign language reading (online and offline), reading motivation and the teaching of reading? 
• What do these findings mean in practice for you as a teacher? 
• Suggestions for inspirational teaching activities.  

Adrian Rodriguez, originally from New Zealand, currently works as a pedagogical developer at Luleå tekniska universitet. He has extensive experience of teaching language didactics and linguistics on the teacher training programme.   

Eva Fjällström currently works as a secondary school teacher in English and as a pedagogical developer at Luleå tekniska universitet.  

Together, Adrian and Eva have worked with the research project Matching Reading Strategies with Purposes and Text Types.  

2. Teaching Notetaking in English Classes: Whys, Hows and Results 

Notetaking is recognized as a crucial skill to facilitate understanding and retrieving information given in English. Many language teachers aim to support the notetaking practice of their students by giving simple and, sometimes presumptive, instructions to “take notes”. It can be challenging to provide systematic and pedagogically sound instructions for notetaking and research shows that there is often a lack of scaffolded practice that accounts for individual student preferences and other factors when taking notes. This presentation considers 

• reasons why notetaking should be included in English classes at upper secondary level and could be included at lower secondary level
• relevant results from large- and small-scale research on notetaking. 
• pedagogicalmethods for notetaking that can be applied to any listening text.   

Joseph Siegel is a senior lecturer at Stockholm University and Örebro University, where he teaches courses in language teacher education. He has published a number of articles on second language listening and lecture notetaking in second language contexts, including the book Developing Notetaking Skills in a Second Language: Insights from classroom research (2021).

3. Text as an Expression of Identity – transatlantiska möten och erfarenheter i engelskundervisningen 

2018 mottog Vallentuna gymnasium Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk för sitt projekt ”Text as an Expression of Identity”. Bakgrunden till priset var ett långvarigt och etablerat samarbete mellan Vallentuna gymnasium och Butler University College of Education i Indianapolis, USA. I projektet, som fortfarande pågår, sker samarbetet mellan elever, lärare och professorer i olika konstellationer och fokus ligger på muntlig och skriftlig interaktion. Syftet är att ge en vidgad förståelse för engelskans användningsområden och skapa förutsättningar för kommunikation utanför klassrummets gränser. Föreläsningen beskriver hur arbetet struktureras och på vilket sätt projektet stärker elevernas kompetenser. 

• Färdighetsrelaterade kunskaper – bättre uppfyllelse av styrdokumenten.
• Motivation – undervisning som går från att vara verklighetsnäratill att vara verkligheten.  
• Interkulturell kompetens – ökad insikt, förståelse och kommunikation.
• Identitet – ökad självständighet och språkligt självförtroende.

Angelica Granqvist och Maria Gropman är legitimerade gymnasielärare i engelska och svenska och arbetar på Vallentuna gymnasium. Angelica är också doktorand vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet.

4. Hur kan vi förstå amerikaner? För en fördjupad och nyanserad undervisning om USA

Det amerikanska samhället skiljer sig på flera sätt i grunden från det svenska. I undervisningen behöver vi förmedla en korrekt bild av hur den amerikanska samhällsmodellen ser ut och, på en generell nivå, medborgarnas idéer om vad som utgör ett gott samhälle. Synen på vapen, välfärd, abort, etnicitet och hur man försvarar ett politiskt system som gör att en minoritet kan styra över majoriteten är kontroversiella frågor som ofta förekommer i samtal och diskussioner om USA, inte minst när elever producerar argumenterande text och tal. Ta del av en föreläsning som beskriver det amerikanska samhället och ”hur amerikaner tänker”, i syfte att fördjupa och nyansera elevernas kunskaper.

Frida Stranne är forskare och lektor vid Högskolan i Halmstad samt knuten till svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Hon är krönikör i Expressen och flitigt anlitad expert i svenska medier kring frågor som rör amerikansk politik och samhällsutveckling. Tillsammans med DN-journalisten Sanna Björling har hon skrivit boken Supermakten – vad varje svensk bör veta om USA (Mondial 2020). Frida skriver också regelbundet om USA i Nationalencyklopedin och har där även författat läromedel i samhällskunskap.

5. Hur använder vi bäst elevers förkunskaper i andra språk i engelskundervisningen?  

Den språkliga mångfalden i samhället har ökat markant och i många klassrum finns ett tiotal språk representerade bland eleverna. Ofta varierar även kunskaperna i engelska beroende på tidigare skolgång och möjlighet att använda engelska utanför skolan. Föreläsningen handlar om just förkunskaper som en viktig resurs i klassrummet och presenterar följande:  

• Den senaste forskningen om transspråkande, ordförrådsutvecklingoch språkundervisning. 
• Erfarenheter bland elever som flyttat till Sverige och lärt sig svenska och engelska först i skolåldern.
• Sju erfarna engelsklärare och deras undervisning i klasser med språklig mångfald.
• Exempel på övningsuppgifter som bygger på och utvecklar elevers flerspråkighet.

Marie Källkvist är docent vid Lunds universitet och gästprofessor i engelska vid Linnéuniversitetet. Sedan 20 år tillbaka forskar hon om undervisning och lärande i engelska och har arbetat som lärarutbildare vid flera lärosäten. Hon är forskningsledare för projektet Flerspråkiga praktiker – en resurs i engelskundervisningen? Marie är i grunden gymnasielärare i engelska och svenska.  

6. Bedömning av muntlig färdighet i engelska i praktiken  

Att producera tal och interagera i samtal är en avancerad förmåga som inbegriper flera olika s.k. micro- och macro-skills, vilket gör bedömning av elevers muntliga färdighet i engelska till ett komplext arbete. Enligt instruktionerna för det nationella provet ska bedömningen vara holistisk, men vad händer när helhetssynen på elevernas produktion bryts ned i en bedömningsmatris? Tolkar och viktar alla lärare matrisens delar på samma sätt, och stämmer de med kursplanen?  

Föreläsningen presenterar aktuell forskning om vilka aspekter av muntlig färdighet som framträder i bedömningssituationen, samt hur själva genomförandet av provet kan påverka den bedömning som görs. 

Liliann Byman Frisén är doktorand i engelsk språkvetenskap vid Karlstads Universitet, där hon främst ger kurser för blivande engelsklärare, men även kurser i bedömning- och betygssättning. I sin forskning undersöker Liliann hur lärare tolkar, bedömer och undervisar i muntlig färdighet i engelska som andraspråk. 

7. Dealing with vocabulary ‘trouble spots’ in digital collaborative writing 

When writing digitally together in English, students frequently get stuck on finding the right word. This requires them to deal with various aspects of form, meaning and use to resolve their immediate needs. The collaborative process of solving lexical gaps, substituting less suitable words and making use of online translation tools offers potential learning opportunities. It can also help students to develop successful strategies for dealing with emergent lexical problems. 

This lecture presents a study based on video recordings of upper secondary pupils doing collaborative writing tasks in English, addressing the following questions: 

• How do some typical vocabulary ‘trouble spots’ play out and get resolved? 
• In what ways can collaboration and digital tools help to solve lexical problems and create opportunities for learning? 
• What problems may arise in the process? 
• What help can teachers offer to aid the writing process? 

Nigel Musk is associate professor in English at the Department of Culture and Society at Linköping University. His research includes how we use and learn language(s) in social interaction often with recourse to other resources, such as digital tools. 

8. Using Popular Culture for Pedagogical Purposes

Some teachers hesitate to bring materials that spring from popular culture (TV dialog, music lyrics, and computer-mediated communication, among others) into the English classroom, perhaps because of the non-standardized language and ”disruptive” structure of these materials. However, popular culture can work as a natural platform for discussion, not only of linguistic diversity, but also of the global, ethnic and cultural differences of the English-speaking world. 

In this lecture we will discuss possible ways to incorporate non-traditional, popular-culture-related materials in the classroom. Such materials can facilitate self-directed learning by engaging students with topics that surround them in their everyday lives and relating their studies to their personal experience. Often students do not reflect critically upon these topics, but we will look into how their critical thinking skills can be developed when working with popular culture.  

Joe Trotta is an associate professor of English Linguistics at the Department of Languages and Literatures, University of Gothenburg. Though Joe’s research profile has a firm grounding in traditional grammatical approaches to language, he specializes in the various ways that popular culture data can be incorporated into the classroom and course materials. 

Den rådande situationen innebär att talare kan bli sjuka eller få reseförbud. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: asa.gustafsson@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

• Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
• 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
• Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare.
• Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
• Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
• Konferenserna innehåller 4-8 föreläsningar á 40-60 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 1-2 dagars fortbildning.
• Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
• Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
• Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
• Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
• Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
• Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.