Fortbildning i biologi Webbkonferens

1–12 oktober 2020

Webbkonferens

På grund av rådande omständigheter övergår konferensen i Biologi helt till webbkonferens. Du som är anmäld till den fysiska konferensen behåller din plats och blir kontaktad personligen. Har du frågor? Kontakta gärna Åsa Gustafsson

Konferens på distans – med deltagarlicens och lösenord kan du ta del av konferensens föreläsningar när du vill, under tio dagar.


Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i biologi och naturkunskap på gymnasiet, men kan även vara intressant för dig som undervisar i NO på högstadiet.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    1–12 oktober 2020
  • Tid
    09:00–17:00
  • Pris
    2995 kr

Konferensen berör:

  • Antibiotikaresistens och evolutionsteorin – stärk elevernas förståelse med hjälp av digitala simuleringar.
  • Epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå.
  • Fältstudier – inspiration och praktiska verktyg för lustfylld undervisning och ökad miljömedvetenhet.
  • Språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta dina elever att ta till sig vetenskapliga texter.
  • Faktaresistens och vetenskapliga myter – så kan du använda dig av pseudovetenskap i undervisningen.

På konferensen medverkar:

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi
Lennart Wallstedt
, leg. gymnasielärare i biologi
Maria Wiksten, projektledare

Andreas Göransson, doktorand i biologididaktik
Henrik Brändén, vetenskapsskribent

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet i det informationsbrev du fått ca 10 dagar före konferensen.

 

1.  Arv och miljö – samspelet i våra hjärnor
Formas vi främst av arv eller miljö? Frågan diskuteras ofta i media utifrån förenklade perspektiv och en föråldrad syn på biologi. Men vad säger dagens genetik och neurobiologi? Ta del av två föreläsningar om hur den moderna forskningen beskriver en intim samverkan mellan arv och miljö i våra hjärnor.

Barndomstrauman, drogberoende och epigenetik
• Hur kan miljön för länge sedan påverka hur våra arvsanlag används idag?
• Hur kan trauman i barndomen påverka hjärnans gener genom resten av livet?
• Varför kan drogberoende bestå så länge efter att man slutat?

Kön och könsprägling
• Kan man födas med manliga könsorgan, men en hjärna som säger att man är kvinna?
• Finns det systematiska skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor?
• Föds man till en viss sexuell läggning, väljer man den, eller präglas man av miljön?

Henrik Brändén är fil. lic i immunologi, föreläsare och vetenskapsskribent, som bland annat har skrivit för Gentekniknämnden och ”Kulturella hjärnan” på Karolinska Institutet. Han har undervisat och skrivit flera läroböcker för gymnasiet och högskolan, och är aktuell med fackboken Själens biologi (2019).

 

2.  Digitala visualiseringar – verktyg som stöttar förståelsen av evolutionsteorin
Kunskap om evolutionen genomsyrar undervisningen i biologi. Evolutionsteorin kan dock vara svår att förstå, eftersom den pågår över stora skalor i tid och rum samt omfattar slumpmässiga processer. För att nå en bättre förståelse behöver eleverna tillägna sig så kallade ‘tröskelbegrepp’, vilket kan göras med hjälp av digitala visualiseringar. Ta del av ett forskningsprojekt som undersöker och skapar visualiseringar av bland annat antibiotikaresistens, för att på så vis stötta elevers förståelse av evolutionsteorin.

• På vilket sätt underlättar digitala visualiseringar förståelsen av evolutionen?
• Vilka tröskelbegrepp finns och i vilken grad brukar visualiseringar ta hänsyn till dessa?
• Vad behöver vi tänka på när vi väljer visualiseringar för biologiundervisningen?
• Konkreta förslag på verktyg och hur vi kan implementera visualiseringar i undervisningen.

Andreas Göransson är doktorand i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Han bedriver forskning kring visualiseringars betydelse för lärande i naturvetenskap, undervisar på grundlärarutbildningen och deltar i utvecklingsprojekt. Andreas har en bakgrund som gymnasielärare i biologi och har även arbetat med modulutveckling för Skolverket.

 

3. Fältstudier som stärker biologiundervisningen och ökar förståelsen för vår omvärld
Väl genomförda fältstudier ökar motivationen, konkretiserar undervisningen och stärker förståelsen för biologiämnet. När eleverna lär känna naturen runt omkring sig och ges möjlighet till positiva upplevelser, skapas ett ökat engagemang för vår omvärld. Ta del av en praktiknära föreläsning med konkreta verktyg för att göra fältstudier till en betydelsefull och lustfylld del av biologiundervisningen.

• Hur motiverar vi elever för fältstudier?
• Hur organiserar och genomför vi fältstudier på ett effektivt sätt?
• Hur kan vi utveckla programfördjupningar och individuella val inom biologiämnet, där fältstudier är stommen i undervisningen?

Lennart Wallstedt har lång erfarenhet som gymnasielärare i biologi på Platengymnasiet i Motala. Han har utvecklat programfördjupningar och valbara kurser där fältstudier står för en stor del av kursinnehållet. År 2017 tilldelades Lennart Beijerstiftelsens Lärarpris av Kungliga Vetenskapsakademien, bland annat för sitt engagemang och arbete med fältstudier.

 

4.  Läsförståelse av naturvetenskapliga texter – språkutvecklande arbetssätt i biologi
Texter är ett oumbärligt redskap i biologiundervisningen, men många gymnasieelever upplever svårigheter att läsa och tillgodogöra sig texter som innehåller naturvetenskapligt fackspråk. Detta gäller både elever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Den här föreläsningen undersöker läsförståelse ur biologiämnets perspektiv. Du får konkreta verktyg för hur du som lärare kan arbeta med text och läsning för att utveckla elevernas lässtrategier och förståelse för ämnet.

• Vad innebär det egentligen att förstå vad man läser och vilka svårigheter finns?
• Hur kan vi arbeta med läsförståelse av naturvetenskapliga faktatexter i biologi?
• Konkreta verktyg före, under och efter läsning för att stötta elevernas lässtrategier och förståelse.

Maria Wiksten arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, där hon bland annat leder kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för lärare i alla ämnen. Maria är också en av författarna till den praktiska metodboken Språkutvecklande NO-undervisning (Natur & Kultur).

 

5.  Pseudovetenskap som stimulerar till källgranskning
Var går skiljelinjen mellan vetenskap och pseudovetenskap? Varför lockas människor att tro på orimliga påståenden inom biologins område? Tron på vetenskapliga myter kan leda till försämrad hälsa, minskad förståelse för biologisk mångfald och ökad fara för global uppvärmning, vilket gör källgranskning och faktakontroll allt nödvändigare. Ta del av en föreläsning som visar hur pseudovetenskapen ger oss goda möjligheter att öva källkritik i biologiundervisningen, till exempel inom:

• Alternativmedicin och vaccinationsmotstånd
• Kreationism
• Global uppvärmning

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala Universitet och forskar inom neurobiologi och evolution. Han har varit ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning och är preses i Kungliga Vetenskapsakademien.

Fri avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!

Pris: 2 995 kr exkl. moms

I priset ingår dokumentation.

Boka din individuella licens, betala mot faktura och få inloggningsuppgifte, åhörarkopior och instruktioner via mail i god tid före konferensen. Du kan byta eller avboka fritt fram till 30 dagar före konferensstart.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om du inte får en bekräftelse, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats på någon av våra konferenser eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: kompetens@skolporten.se så hjälper vi dig. Notera gärna att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Vi reserverar oss för eventuella lokal- eller programändringar.

Dan Larhammar. Professor i molekylär cellbiologi vid Institutionen för neurovetenskap, Farmakologi. Foto. Mikael Wallerstedt

Träffa föreläsaren

Dan Larhammar är ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien och cellbiologiprofessor vid Uppsala universitet. I höst ska han föreläsa om pseudovetenskap på Skolportens konferens i biologi.

Läs mer


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070 – 3844425
asa.gustafsson@skolporten.se