Fortbildning i biologi Webbkonferens

1–12 oktober 2020

Webbkonferens

På grund av rådande omständigheter övergår konferensen i Biologi helt till webbkonferens. Du som är anmäld till den fysiska konferensen behåller din plats och blir kontaktad personligen. Har du frågor? Kontakta gärna Åsa Gustafsson


Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i biologi och naturkunskap på gymnasiet, men kan även vara intressant för dig som undervisar i NO på högstadiet. Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av fem spännande föreläsningar när det passar dig, under 1o dagar. Föreläsningarna är 40-60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    1–12 oktober 2020
  • Tid
    09:00–17:00
  • Pris
    2995 kr

Konferensen berör:

  • Antibiotikaresistens och evolutionsteorin – stärk elevernas förståelse med hjälp av digitala simuleringar.
  • Epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå.
  • Fältstudier – inspiration och praktiska verktyg för lustfylld undervisning och ökad miljömedvetenhet.
  • Elevcentrerat lärande med SNI, samhällsvetenskapliga frågor med naturvetenskapligt innehåll.
  • Faktaresistens och vetenskapliga myter – så kan du använda dig av pseudovetenskap i undervisningen.

På konferensen medverkar:

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi
Lennart Wallstedt
, leg. gymnasielärare i biologi

Andreas Göransson, doktorand i biologididaktik
Henrik Brändén, vetenskapsskribent
Nina Christenson, fil. dr i biologi och lärarutbildare

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet i det informationsbrev du fått ca 10 dagar före konferensen.

 

1.  Arv och miljö – samspelet i våra hjärnor
Formas vi främst av arv eller miljö? Frågan diskuteras ofta i media utifrån förenklade perspektiv och en föråldrad syn på biologi. Men vad säger dagens genetik och neurobiologi? Ta del av två föreläsningar om hur den moderna forskningen beskriver en intim samverkan mellan arv och miljö i våra hjärnor.

Barndomstrauman, drogberoende och epigenetik
• Hur kan miljön för länge sedan påverka hur våra arvsanlag används idag?
• Hur kan trauman i barndomen påverka hjärnans gener genom resten av livet?
• Varför kan drogberoende bestå så länge efter att man slutat?

Könsuppfattning och sexualitet
• Kan man födas med manliga könsorgan, men en hjärna som säger att man är kvinna?
• Finns det systematiska skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor?
• Föds man till en viss sexuell läggning, väljer man den, eller präglas man av miljön?

Henrik Brändén är fil. lic i immunologi, föreläsare och vetenskapsskribent, som bland annat har skrivit för Gentekniknämnden och ”Kulturella hjärnan” på Karolinska Institutet. Han har undervisat och skrivit flera läroböcker för gymnasiet och högskolan, och är aktuell med fackboken Själens biologi (2019).

 

2.  Digitala visualiseringar – verktyg som stöttar förståelsen av evolutionsteorin
Kunskap om evolutionen genomsyrar undervisningen i biologi. Evolutionsteorin kan dock vara svår att förstå, eftersom den pågår över stora skalor i tid och rum samt omfattar slumpmässiga processer. För att nå en bättre förståelse behöver eleverna tillägna sig så kallade ‘tröskelbegrepp’, vilket kan göras med hjälp av digitala visualiseringar. Ta del av ett forskningsprojekt som undersöker och skapar visualiseringar av bland annat antibiotikaresistens, för att på så vis stötta elevers förståelse av evolutionsteorin.

• På vilket sätt underlättar digitala visualiseringar förståelsen av evolutionen?
• Vilka tröskelbegrepp finns och i vilken grad brukar visualiseringar ta hänsyn till dessa?
• Vad behöver vi tänka på när vi väljer visualiseringar för biologiundervisningen?
• Konkreta förslag på verktyg och hur vi kan implementera visualiseringar i undervisningen.

Andreas Göransson är doktorand i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Han bedriver forskning kring visualiseringars betydelse för lärande i naturvetenskap, undervisar på grundlärarutbildningen och deltar i utvecklingsprojekt. Andreas har en bakgrund som gymnasielärare i biologi och har även arbetat med modulutveckling för Skolverket.

 

3. Fältstudier som stärker biologiundervisningen och ökar förståelsen för vår omvärld
Väl genomförda fältstudier ökar motivationen, konkretiserar undervisningen och stärker förståelsen för biologiämnet. När eleverna lär känna naturen runt omkring sig och ges möjlighet till positiva upplevelser, skapas ett ökat engagemang för vår omvärld. Ta del av en praktiknära föreläsning med konkreta verktyg för att göra fältstudier till en betydelsefull och lustfylld del av biologiundervisningen.

• Hur motiverar vi elever för fältstudier?
• Hur organiserar och genomför vi fältstudier på ett effektivt sätt?
• Hur kan vi utveckla programfördjupningar och individuella val inom biologiämnet, där fältstudier är stommen i undervisningen?

Lennart Wallstedt har lång erfarenhet som gymnasielärare i biologi på Platengymnasiet i Motala. Han har utvecklat programfördjupningar och valbara kurser där fältstudier står för en stor del av kursinnehållet. År 2017 tilldelades Lennart Beijerstiftelsens Lärarpris av Kungliga Vetenskapsakademien, bland annat för sitt engagemang och arbete med fältstudier.

 

4. Biologi i ett samhällsvetenskapligt sammanhang – undervisning och bedömning med SNI (OBS. Nyinsatt föreläsning)

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) förekommer dagligen i media. Frågorna kan röra till exempel spridning av virus, vaccinationsdebatten eller klimatförändringarna. Användning av SNI i biologiundervisningen kan öka elevernas intresse för naturvetenskap samt ge övning i att delta i samhällsdebatten och göra adekvata ställningstaganden baserade på kunskap, s.k. scientific literacy. Att undervisa med SNI innebär ett perspektivskifte där eleverna driver sitt eget lärande, vilket motiverar och skapar behov av utvecklade kunskaper i naturvetenskap. Ta del av en föreläsning som beskriver hur du kan integrera SNI i undervisningen och bedöma elevernas arbete.

  • Vad är SNI och varför inkludera detta arbetssätt i biologiundervisningen?
  • Hur kan vi undervisa med SNI?
  • Hur kan vi stötta elever att debattera, diskutera och argumentera genom SNI?
  • Hur bedömer vi elevers förmågor i arbetet med SNI?

Nina Christenson är fil. doktor i biologi med inriktning didaktik och arbetar vid Karlstads universitet som forskare och lärarutbildare. Forskningen handlar om bedömning av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll och i ett pågående projekt undersöks vad som bör ingå i undervisning om klimatförändringar samt hur denna undervisning kan bedrivas.

 

5.  Pseudovetenskap som stimulerar till källgranskning
Var går skiljelinjen mellan vetenskap och pseudovetenskap? Varför lockas människor att tro på orimliga påståenden inom biologins område? Tron på vetenskapliga myter kan leda till försämrad hälsa, minskad förståelse för biologisk mångfald och ökad fara för global uppvärmning, vilket gör källgranskning och faktakontroll allt nödvändigare. Ta del av en föreläsning som visar hur pseudovetenskapen ger oss goda möjligheter att öva källkritik i biologiundervisningen, till exempel inom:

• Alternativmedicin och vaccinationsmotstånd
• Kreationism
• Global uppvärmning

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala Universitet och forskar inom neurobiologi och evolution. Han har varit ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning och är preses i Kungliga Vetenskapsakademien.

Fri avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!

Pris: 2 995 kr exkl. moms

I priset ingår fem föreläsningar á 40-60 minuter samt dokumentation.

Boka din individuella licens, betala mot faktura och få inloggningsuppgifte, åhörarkopior och instruktioner via mail i god tid före konferensen. Du kan byta eller avboka fritt fram till 30 dagar före konferensstart.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om du inte får en bekräftelse, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats på någon av våra konferenser eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: kompetens@skolporten.se så hjälper vi dig. Notera gärna att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Vi reserverar oss för eventuella lokal- eller programändringar.

Dan Larhammar. Professor i molekylär cellbiologi vid Institutionen för neurovetenskap, Farmakologi. Foto. Mikael Wallerstedt

Träffa föreläsaren

Dan Larhammar är ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien och cellbiologiprofessor vid Uppsala universitet. I höst ska han föreläsa om pseudovetenskap på Skolportens konferens i biologi.

Läs mer


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070 – 3844425
asa.gustafsson@skolporten.se