Geografi Webbkonferens

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 09.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Grundskolans kursplan i geografi – från Lgr 11 till Lgr 22
I 2011 års läroplan introducerades en ny kursplan i geografi med förmågor i fokus, och under 2022 har en reviderad version av denna kursplan tagits i bruk. I den här föreläsningen diskuteras hur kursplanerna blivit till och förändrats, samt hur kursplanen blir till verklighet i geografiundervisningen. 

• Vilka kunskaper i geografi lyfts fram i kursplanerna?
• Hur blir en kursplan till, vilka aktörer är inblandade i processen samt vilka konflikter och spänningar finns i denna process?
• Vad händer när lärare transformerar kursplanerna från styrdokument till undervisning?

David Örbring är lektor i utbildningsvetenskap med inriktning mot geografiämnets didaktik vid Malmö universitet.

2. Att bedöma geografi – fokus på det nationella provet
Det nationella provet i geografi i årskurs 9 ska ge lärare stöd för en likvärdig och rättvis bedömning, och provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen. I den här föreläsningen ligger fokus på hur de nationella proven i geografi påverkas av den reviderade kursplanen i ämnet, och på vilket sätt de visar elevers kunnande i geografi utifrån såväl konstruktion som bedömningskriterier.

Kajsa Kramming är fil.dr i kulturgeografi med inriktning mot miljögeografi. Hon arbetar som provkonstruktör för de nationella proven i geografi vid Uppsala universitet och är även författare. Kajsa har deltagit i Skolverkets arbete med grundskolans reviderade kursplaner och som expert i framtagandet av nya ämnesplanen i geografi för gymnasiet.

3. Den nya ämnesplanen för gymnasiet – hur påverkas undervisningen?
Från och med 1 juli 2025 planeras de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan träda i kraft, och ett av alla ämnen som innefattas av reformen är geografi. Ta del av en föreläsning om geografiämnet utifrån den nya ämnesplanen. 

• Vilka är de föreslagna förändringarna?
• På vilket sätt kan förändringarna påverka geografiundervisningen?

Speciellt fokus kommer att läggas på frågor om hur man kan bemöta svåra problem som klimatförändringar i klassrummet.  

Kajsa Kramming är fil.dr i kulturgeografi med inriktning mot miljögeografi. Hon arbetar som provkonstruktör för de nationella proven i geografi vid Uppsala universitet och är även författare. Kajsa har deltagit i Skolverkets arbete med grundskolans reviderade kursplaner och som expert i framtagandet av nya ämnesplanen i geografi för gymnasiet.

4. Undervisning om komplexa hållbarhetsfrågor
Geografiämnet har fått ett allt större ansvar för att hantera ämnesinnehåll som berör komplexa hållbarhetsfrågor, som bland annat handlar om systemförändringar. Forskare menar att ett sätt att lära elever att förstå komplexiteten i frågorna är att utveckla deras systemförståelse. Frågor som då uppstår är:

• Vad innebär systemförståelse i en geografikontext i skolan, vad ska eleverna lära sig?
• Hur kan en undervisning utformas som tränar denna förståelse?

Under föreläsningen får du testa att använda en systemgeografisk sambandsvävs-modell, som utarbetats av geografilärare och forskare, och som har prövats i undervisning på gymnasiet. Du skapar en modell som passar något innehåll som du arbetar med, eller vill arbeta med. Modellen har utvecklats under ett och ett halvt år och resultaten visar att den kan bli ett redskap som elever kan använda för att ta sig an komplexa frågor. 

Lotta Dessen Jankell är doktorand i geografididaktik vid Stockholms universitet, samt lärarutbildare och lärare i geografi.

5. Undervisning med geografiskt tänkande och geografiska frågor i fokus
Den här föreläsningen fokuserar på potentialen med geografiskt tänkande och geografiska frågor i undervisningen, med avstamp i de nya kursplanerna. Med hjälp av didaktiska modeller och (digitala) verktyg får du exempel på hur du kan använda metoden i din undervisning. 

• Vad kan geografididaktisk forskning berätta om geografiundervisningen i grundskolan?
• Vilka geografiska kunskaper är utmanande för elever?
• Hur kan geografiskt tänkande och frågedriven undervisning fungera som en didaktisk potential för lärares planering?

Sofie Nilsson är doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintresse handlar om geografididaktik, med särskilt fokus på geografiskt tänkande, wicked problems och frågedriven undervisning. Utöver doktorandstudierna är Sofie lektor i Karlstad kommun och undervisar i SO och engelska på Vålbergsskolan i Karlstad.