Hem- och konsumentkunskap

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Ramfaktorer i HKK-lärarens vardag

Lektionernas längd, budget för inköp och gruppstorlek varierar mycket beroende på var du arbetar. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap påverkas av ett antal legala, materiella och strukturella ramfaktorer som påverkar det pedagogiska upplägget.

En aktuell forskningsstudie har undersökt dessa ramfaktorers betydelse, hur vi kan identifiera och hantera dem och hur de kan optimeras för att säkerställa hög utbildningskvalitet. Föreläsningen presenterar insikter från studien, och du får konkreta verktyg för att kunna hantera vardagliga utmaningar i HKK-klassrummet.

Elina Larsson

LÄRARE OCH FORSKARE

Elina Larsson är lärare i hem- och konsumentkunskap, forskare, författare och utbildare. Hon leder ett aktuellt forskningsprojekt och har erfarenhet av kompetensutveckling för lärare genom Sveriges Lärare. Hon är sakkunnig i Skolverkets ämnesbevakningsgrupp för HKK-ämnet och ordförande för European Association for Home Economics (EAHE), samt vice ordförande för Europa inom International Federation for Home Economics (IFHE). Elina är aktuell med referensverket Ramfaktorer i hem- och konsumentkunskap och deras betydelse (2024).

2. Nyheter från Livsmedelsverket – kostråd och riktlinjer för skolmåltider

Livsmedelsverket har nyligen uppdaterat kostråden för den allmänna befolkningen. Råden handlar om hur vi kan äta mer hållbart – både för hälsan och miljön – och fokuserar på mer grönt och mindre sött. Ett viktigt budskap är också att även små steg kan göra skillnad. Livsmedelsverket arbetar även med att uppdatera riktlinjerna för skolmåltider. Ta del av en föreläsning som presenterar de senaste nyheterna från Livsmedelsverket, och ger en bakgrund till varför råden har ändrats.

• Vad är grunden för kostråden?
• Vilka är de största hälsoproblemen kopplade till matvanorna?
• Vilka är förändringarna i kostråden jämfört med tidigare?
• Vilka hälsomässiga vinster skulle vi kunna få om fler följde kostråden?
• Nya riktlinjer för skolluncher – vad är nytt?

Mahnoush Etminan

Dietist

Mahnoush Etminan är dietist med specialkompetens inom barnfetma. Hon disputerade 2022 vid Karolinska institutet med avhandlingen Health promotion and obesity prevention through a school based parental support programme. För närvarande arbetar Mahnoush som handläggare inom folkhälsonutrition på Livsmedelsverket, där hon bland annat har varit delaktig i arbetet med att uppdatera kostråden i enlighet med de Nordiska Näringsrekommendationerna.

 

 

 

3. Mat för livet – eller för stunden?

Som lärare i hem- och konsumentkunskap är vi måna om att bygga hälsosamma vanor för framtiden, men för eleverna kan syftet med matlagning i skolan främst vara att det ska smaka gott. Föreläsningen tar avstamp i forskningsresultat som belyser hur lärare och elever kan ha olika uppfattningar om vad HKK-undervisningen egentligen syftar till, och inbjuder till diskussion om ämnets estetiska dimension.

• Hur kan vi använda elevernas upplevelser av mat som en väg in i samtal om hälsa?
• Vad händer när vi tonar ner normer om den ”rätta” maten och i stället tar en utforskande roll?
• Hur kan visuella verktyg som tallriksmodellen användas i undervisningen?

Gita Berg

FORSKARE/PROJEKTLEDARE

Gita Berg är legitimerad lärare, dietist och doktor i kostvetenskap med inriktning mot hem- och konsumentkunskapens didaktik. Hon disputerade 2024 vid Uppsala universitet med avhandlingen ”Beyond the plate – Food and health, aesthetics and meaning-making in Home and consumer studies”. För närvarande arbetar Gita som forskare/projektledare vid Skolforskningsinstitutet.

 

4. Avfall eller matsvinn? Så länge håller maten

Har du läst tidningsrubriker som ”Professorn åt ett år gammalt ägg”, eller ”25 dagar gammal mjölk – smarrigt!”, och undrat om allt du lärt eleverna om livsmedelssäkerhet är felaktigt? Ta del av en föreläsning som ger dig fördjupad kunskap om livsmedelshygien, tar kål på seglivade myter och ger dig användbara tips för att minska onödigt matsvinn.

• Vad händer med maten när sista förbrukningsdag har passerats?
• Hur påverkar kyl och frys olika livsmedel?
• Vilka råvaror håller längre än du tror, och vilka bör du se upp med?
• När blir maten farlig?

Marie-Louise Danielsson-Tham

PROFESSOR I LIVSMEDELSHYGIEN

Marie-Louise Danielsson-Tham är leg. veterinär samt professor i livsmedelshygien vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, Örebro universitet. Hon har i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv forskat och undervisat om livsmedelssäkerhet samt vikten av hygien för att förhindra spridning av infektionssjukdomar. Marie-Louise är också ett välkänt namn i massmedia, och har medverkat i många tv- och radioproduktioner. Hon är ett återkommande inslag i TV4:s Nyhetsmorgon.

5. Att arbeta med mat och näring i ett mångkulturellt samhälle

I undervisningen i hem- och konsumentkunskap möts elever och lärare med olika erfarenheter och värderingar kring mat och måltider. Uppfattningen om vad som anses hälsosamt, gott eller hållbart kan variera beroende på var eleven eller hens föräldrar har sina rötter. För läraren kan det mångkulturella klassrummet innebära utmaningar, men också spännande möjligheter. Föreläsningen diskuterar bland annat följande frågor:

• Varför är det viktigt med kunskap om mat och migration?
• Vad kan kulturell kompetens i HKK-klassrummet innebära?
• Vad är typisk svensk mat?
• Vad är matkultur och hur kan lärare förhålla sig till elevers olika preferenser och värderingar?

Christina Berg

PROFESSOR I KOSTVETENSKAP

Christina Berg är legitimerad dietist och professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Tillsammans med flera kollegor har hon skrivit boken Människors möte med mat och måltider (2024), där hon bland annat skriver om mat, migration och hälsa.

6. Vad vet vi om ARFID (avoidant restrictive food intake disorder)?

De flesta barn har perioder där de är petiga med maten, men för de flesta går det över i sexårsåldern. Men för vissa är matsvårigheterna mer varaktiga, och måltiden kan förknippas med en stark motvilja mot exempelvis vissa konsistenser och specifika färger, eller innebära rädsla för kvävning. I ett ämne som HKK, där utforskandet av obekanta smaker och livsmedel är en del av kursinnehållet, kan det uppstå problem.

ARFID (avoidant restrictive food intake disorder) är en relativt ny diagnos. Tillståndet kännetecknas av ett kraftigt begränsat matintag som kan leda till näringsbrist, tillväxthämning, minskad skolnärvaro och social isolering. Det är inte ovanligt att diagnosen förekommer tillsammans med autism och adhd. Föreläsningen presenterar aktuell forskning om ARFID hos barn och ger praktiska råd om hur skolan kan uppmärksamma och stötta dessa elever.

• Vad vet vi idag om förekomst, orsaker, samsjuklighet och förlopp av ARFID?
• Hur kan vi skilja mellan ARFID och andra typer av ätproblem?
• Hur bör vi bemöta elever med ARFID i HKK-klassrummet?

Lisa Dinkler

BITR. LEKTOR I PSYKIATRISK EPIDEMIOLOGI

Lisa Dinkler är biträdande lektor i psykiatrisk epidemiologi vid Centre for Eating Disorders Innovation (CEDI) vid Karolinska Institutet. Hennes forskning fokuserar på ARFID, där hon med hjälp av epidemiologiska och genomiska studier försöker förstå orsakerna bakom diagnosen, samt dess följder och förlopp.

7. Ungdomar och privatekonomi – vanliga problem och goda råd

Att hantera sin privatekonomi är svårt för många, särskilt för unga vuxna som ska lära sig att stå på egna ben. Det är inte ovanligt att ungdomar har svårt att förstå grundläggande begrepp som kredit och ränta, och de lockas lätt av snabba lösningar som konsumtionslån. Som lärare i hem- och konsumentkunskap har du en betydelsefull roll i att vägleda eleverna mot en trygg och stabil ekonomi i framtiden, men vilka råd behöver de egentligen få med sig? Ta del av en föreläsning som beskriver de grunder som eleverna behöver för att klara av en vuxens ekonomi, och få förslag på livsregler och checklistor som kan vara till hjälp för dem i framtiden.

Magdalena Kowalczyk

CIVILEKONOM OCH PROGRAMLEDARE

Magdalena Kowalczyk är utbildad civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, Numera syns hon som en av programledarna i Lyxfällan på TV3 och som ekonomijournalist i ekonomikanalen EFN, men hon har också ett VM-guld i thaiboxning och sex år som gladiator i TV4 i bagaget.

 

8. Kockduellen – en inspirerande matlagningstävling för högstadiet

Vill du väcka engagemang och kreativitet hos dina elever, samtidigt som ni arbetar med innehållet i kursplanen för hem- och konsumentkunskap? Kockduellen är en matlagningstävling för årskurs 8 och 9 – ett pedagogiskt verktyg med stor potential där elever får möjlighet att glänsa i köket. Tävlingen är ett samarbete mellan branschorganisationen Visita och skolan, för att öka intresset för en karriär inom restaurangbranschen. Du som hem- och konsumentkunskapslärare har en nyckelroll i processen, och föreläsningen ger konkreta förslag på hur du kan arrangera en egen skoltävling, från planering till genomförande.

Jonas Partheen

KOMMUNIKATIONSSTRATEG

Jonas Partheen är kommunikationsstrateg på Visita. Han har lång erfarenhet av kommunikation anpassad för olika målgrupper. På Visita leder Jonas bland annat arbetet inom konceptet Världens jobb, där Kockduellen ingår, som syftar till att fler unga ska välja programmet Restaurang- och livsmedel eller Hotell- och turism på gymnasiet.