Historia Webbkonferens

 Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Historia från kursplan till klassrum

Historieämnet bygger på både tradition och förändring. För lärare är utgångspunkten för undervisningen de aktuella styrdokumenten, men samtidigt finns ett professionellt friutrymme att planera, genomföra och följa upp undervisningen efter eget huvud. I föreläsningen diskuteras hur lärare kan utforma historieundervisningen, vad som påverkar de didaktiska och ämnesmässiga val som görs och vilka kunskaper som därigenom blir möjliga för elever att utveckla. Föreläsningen baseras på forskningsresultat från två studier med historielärare, samt den reviderade kursplanen i historia (Lgr22) och den kommande ämnesplanen i historia för gymnasiet. 

Områden som berörs är bland annat:

• historieämnets innehåll och lärares friutrymme att tolka kurs- och ämnesplanerna
• aktuella förändringar för ämnet på högstadiet och på gymnasiets olika program
• nationella prov och andra faktorer som kan påverka historieundervisningen.

Jessica Jarhall är fil.dr. i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet och arbetar nu som biträdande forsknings- och utvecklingschef i Norrköpings kommun. Hon har tidigare arbetat som lärare i SO-ämnen på högstadiet och gymnasiet samt som undervisningsråd på Skolverkets läroplansavdelning.

2. Historiebruk och historiekultur i klassrummet – berättelser, analyser, värderingar 

Vi omges av berättelser om det förflutna och intresset för historiska filmer, böcker, poddar och evenemang har varit stort i decennier. Vår dramatiska samtid ger oss ofta anledning att söka historiska spår och paralleller. Men hur ser förhållandet ut mellan alla dessa historiekulturella yttringar och den undervisning eleverna möter i klassrummet? Hur kan historiskt berättande och historiebruk bli en tillgång för historielärare? 

Med utgångspunkt i historiedidaktisk forskning och lärarpraktik ger föreläsningen olika perspektiv på begreppet historiekultur. Du får också konkreta exempel på undervisningsupplägg där historiskt berättande och historiebruk blir integrerade delar av en helhet. 

Hans Olofsson har över 20 års erfarenhet som lärare i svenska, religionskunskap och historia, främst på högstadiet men även på komvux. Han är fil. dr i historia och har varit lärarutbildare vid Stockholms och Karlstads universitet och är verksam som läromedelsförfattare. Som forskare intresserar Hans sig särskilt för utvecklingen av elevers historiemedvetande.

3. Fråge- och källbaserad historieundervisning

Hur kan lärare utforma en fråge- och källbaserad historieundervisning som utgår ifrån elevernas lärandebehov? Med utgångspunkt i forskningsresultat får du information om vad elever behöver lära sig gällande historiska källor och disciplinära begrepp. Föreläsningen kommer att belysa flera historiedidaktiska frågor kopplade till forskning och styrdokument samt visa hur fråge- och källbaserade undervisningsmoment kan designas utifrån lärandebehov, där eleverna får konstruera historia i relation till specifika frågeställningar.

Anders Nersäter är lektor i historia, verksam vid Per Brahegymnasiet och Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hans forskningsintresse rör undervisning och lärande kopplat till historiska källor och disciplinära begrepp. Anders har även arbetat med att konstruera gymnasiets nationella kursprov i historia samt varit ämnesexpert för Skolverket i framtagandet av de nya ämnesbetygen.

4. Sverige och Ryssland genom tiderna
Trots att Sverige och Ryssland har varit grannar i ett millennium har Sverige lånat ytterst lite från rysk kultur och ryskt språk, och i århundraden har landet betraktats som en fiende, varigenom både skräck och förakt har frodats. Ta del av en föreläsning som beskriver bakgrund och anledningar till denna relation, förklarar hur historien har brukats, samt ger en analys av Rysslands eget agerande genom tiderna och fram till idag.

• Hur har Sveriges relation till Ryssland målats upp i skönlitteratur, politiska skrifter och historieböcker, och hur har den utvecklats egentligen?
• Hur har de ryska statsledningarna sett på sitt land, sina krig och sina grannar?
• Är invasionen av Ukraina ett särfall, eller gjorde tsarerna och sovjetledarna på samma sätt?

Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet. Han är författare till ett hundratal böcker, varav den senaste, Fienden (2023), beskriver Sveriges relation till Ryssland från vikingatiden till idag.