Höstlovsforum Gymnasium

1. Hur ser och stöttar vi tjejerna med adhd och autism?

Nästan allt vi vet om utmaningarna med att leva med adhd och autism baseras på forskning om pojkar och män. Eftersom omgivningen förväntar sig symptom som är vanligare hos pojkar, får flickor sin diagnos i genomsnitt fyra år senare än pojkarna. Många förblir odiagnostiserade och förstår inte varför de måste lägga så mycket energi på sådant som deras jämnåriga tycks klara med lätthet.

Föreläsningen utgår från den senaste forskningen om autism och adhd och ger en fördjupad förståelse för könsspecifika symptom. Du får också verktyg för att se och stötta flickor med autism och adhd i gymnasieskolan.

Lotta Borg Skoglund

ÖVERLÄKARE OCH DOCENT

Lotta Borg Skoglund är överläkare och docent i psykiatri vid Uppsala universitet där hon forskar om flickor och kvinnor med adhd och autism. Hon har många års erfarenhet av utrednings- och behandlingsarbete. Lotta disputerade 2015 med avhandlingen When ADHD and Substance Use Disorders coexist – Etiology and Pharmacological Treatment, och hon är författare till flera populärvetenskapliga böcker. Hennes bok Adhd – Från Duktig Flicka till Utbränd Kvinna (2019) är utgiven i Europa, USA och Asien.

2. AI som specialpedagogiskt stöd

AI förändrar inte bara arbetssätt i skolan, utan påverkar även vår syn på vad som är viktig kunskap. För elever i behov av stöd kan den nya tekniken öppna upp för nya möjligheter, och alla som arbetar i skolan behöver ha förståelse för vad teknologin faktiskt är, vad den kan och inte kan göra, och för vad kunskap och lärande i grunden innebär.

Ta del av en föreläsning med konkreta exempel på hur elever i behov av stöd och deras lärare kan dra nytta av AI i olika ämnen. Vi diskuterar också vad som är ett rimligt stöd för lärandet, och vad som kan betraktas som fusk.

Erik Winerö

DOKTORAND

Erik Winerö är gymnasielärare och doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om hur generativ AI påverkar lärares bedömningsarbete. Han är aktuell med antologin Bedömarkompetens – Prov, bedömning och betyg i skolan (2025), samt boken AI för rektorer (2025).

3. Föreläsningen presenteras inom kort.

Svenska: Lockande litteraturhistoria – så blir klassikerna levande

Våra klassiker utgör en sorts magisk hålighet i tiden där människors tankar, idéer, drömmar och berättelser kan sparas – intakta – för oss som kommer efter. Tyvärr är många ungdomar motvilliga läsare, och äldre litteratur brukar inte mötas av klang och jubel. Men, med rätt förberedelser och ingångar kan undervisningen skapa aha-upplevelser, insikter och intresse som eleverna bär med sig i livet. Under föreläsningen ges förslag på konkreta, inspirerande övningar till ett par av det förflutnas litterära godbitar!

Camilla Lindskoug

GYMNASIELÄRARE

Camilla Lindskoug är sedan 25 år verksam som lärare i svenska och engelska, för närvarande på Pauliskolan i Malmö. Under elva år har Camilla även arbetat som förstelärare med ansvar för språkutveckling. Hon är aktuell med läromedlet Möt texten – Möt tiden (2025), ett läromedel i litteraturhistoria för svenskämnet på gymnasiet.

Svenska som andraspråk: Praktiska verktyg för uttalsundervisningen

Uttalet är en viktig del av den muntliga kommunikationen, och det finns mycket du som lärare kan göra för att hjälpa eleverna att hitta ett lättbegripligt svenskt uttal. Ta del av visuella modeller, praktiska övningar och verktyg som kan användas i uttalsundervisningen i såväl grundskola som gymnasium och vuxenutbildning.

• Hur presenterar du vokalljuden på ett logiskt och överskådligt sätt?
• Hur hjälper du eleverna att uttala svåra konsonantljud?
• Vad kännetecknar den svenska språkrytmen och hur kopplas dubbeltecknad konsonant till uttalet?

Liv Linjer

LOGOPED

Liv Linjer är leg. logoped och har specialiserat sig på uttalsundervisning inom svenska som andraspråk. Hon möter elever individuellt och i grupp, anlitas som konsult inom vuxenutbildningen och håller kurser för lärare och lärarstudenter. Som läromedelsförfattare har Liv bland annat skapat Uttalsarkivet, ett digitalt undervisnings- och träningsprogram, och hon medverkar i Skolverkets lärportal.

Engelska: Understanding and supporting listening comprehension

Listening is a crucial but sometimes overlooked skill in second language (L2) development. Since listening occurs with seemingly little effort in one’s first language, many people assume it simply happens automatically in an L2. When reflecting upon the actual set of processes and multiple demands made on the listener, however, the complex reality of the listening act becomes clearer. This presentation aims to

• review the various processes that comprise the listening act
• introduce new research that monitors listening comprehension
• discuss what to consider when selecting listening texts
• share pedagogic approaches and listening activities for the secondary school classroom.

Joseph Siegel

PROFESSOR I ENGELSKA

Joseph Siegel is a Professor in English with a focus on second language pedagogy at Stockholm University, where he teaches courses in language teacher education and applied linguistics. He has published a number of articles on aspects of second language teaching and development. His book Teaching English in Secondary School: A handbook for teachers (2022) combines international perspectives on second language education with the Swedish context.

 

Matematik: Matematikångest – hur bemöter vi det i klassrummet?

I varje klassrum finns elever som kämpar med att förstå och tillägna sig grundläggande matematiska begrepp. För en del av dessa ungdomar kan matematiklektionerna leda till så kallad matematikångest, en känsla av oro eller rädsla som kan påverka kognitiva förmågor och blockera deras potential att lära sig matematik.

Ta del av aktuell didaktisk forskning och beprövade metoder som kan hjälpa dig som lärare att effektivt hantera matematikångest i ditt klassrum. Vi utforskar konkreta exempel och strategier för att identifiera elever som upplever matematikångest, och fokus ligger på hur matematiskt innehåll kan användas för att förebygga och motverka dessa känslor. Du får verktyg och insikter som kan göra skillnad i undervisningen, och bidra till att skapa en tryggare och mer stimulerande lärmiljö för alla elever.

Rimma Nyman

UNIVERSITETSLEKTOR

Rimma Nyman är lektor vid Göteborgs universitet, där hon forskar om lärande och undervisning i matematik. Rimma är gymnasielärare i grunden och har lång erfarenhet av undervisning i didaktik och praktisk metodik för blivande och verksamma lärare i grundskolan och gymnasieskolan.

Samhällskunskap, Historia, Religionskunskap: Kontroversiella frågor i klassrummet – praktiska råd för undervisningen

För att lära eleverna att utveckla demokratiska tänkesätt och förmågor behöver vi klara av att lyfta kontroversiella ämnen i religionskunskapen. Men hur möter vi de pedagogiska utmaningarna som följer med att förebygga och ta hand om konflikter? Hur gör vi när diskussioner kantrar och hur hanterar vikränkningar?

Föreläsningen ger en genomgång av ett relationellt arbetssätt med praktiska råd för undervisningen. Vi fokuserar framförallt på de svårigheter som finns med att tala om Israel och Palestina-konflikten i form av projiceringsyta, krigsretorik, oförsonlighet, antisemitism och antimuslimsk rasism. Vi tittar också på andra frågor som kan aktivera hat mot judar och muslimer.

Björn Westerström

SAMORDNARE MALMÖ STAD, PROJEKTLEDARE

Björn Westerström samordnar Malmö stads skolors arbete mot antisemitism och antimuslimsk rasism. Han är också projektledare på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet med uppdrag att vara stöd åt Sveriges kommuner i arbetet mot antisemitism.

Biologi: Källkritik, kunskapsresistens och missuppfattningar i biologiundervisningen 

För att motverka kunskapsresistens och spridandet av felaktiga uppgifter är det viktigt att förstå hur falska påståenden sprids och hur källkritisk kompetens kan stoppa en framtida infodemi. Genom att förmedla korrekta fakta och stärka förtroendet för vetenskapliga metoder kan biologilärare hindra spridning av felaktig information inom evolution, ekologi och medicin. 

Föreläsningen syftar till att öka medvetenheten om de utmaningar som kan uppstå inom biologiundervisningen, och ger konkreta verktyg för att främja en mer kritisk och evidensbaserad förståelse av biologi. Du får också strategier för att analysera information på biologiområdet, samt för att förklara några moment som elever ofta har svårt att förstå. 

• Hur kan biologilärare förtydliga för elever vad vetenskap är?  
• Hur kan vi hantera misstro mot evolutionsteorin, vaccin och andra vetenskapliga rön?  
• Vad är ”black boxes” och varför är det viktigt att packa upp dem för att motverka vetenskapsresistens? 

Emma Frans

FORSKARE OCH VETENSKAPSSKRIBENT

Emma Frans är doktor i epidemiologi, forskare vid Karolinska Institutet och vetenskapsskribent i Svenska Dagbladet. Emma är författare till flera populärvetenskapliga böcker och har tilldelats flera priser och utmärkelser, bland annat Stora Journalistpriset.

 

Kemi: Säkert, grönt och spännande – möjligheter och risker i praktisk kemiundervisning

För att genomföra säkra laborationer behöver kemilärare lösa många praktiskafrågor som rör hantering av utrustning, kemikalier och avfall. Eleverna behöver fårätt information, ansvarsfördelningen ska vara tydlig och aktiviteterna ska varariskbedömda. Eftersom förberedelsetiden är begränsad behöver lärare dock oftaprioritera mellan dessa uppgifter för att alls få tid att laborera. Ta del av enföreläsning som ger vägledning i hur du som lärare kan arbeta medriskbedömning för att skapa säkra, gröna och spännande laborationer.

• Hur kan du skapa trygga rutiner kring kemisäkerhet?
• Hur påverkar principerna för grön kemi dina laborationer och avfallshantering?
• Vad innebär MSB:s regler för laborationer med explosiva blandningar?

Jenny Olander

FÖRESTÅNDARE, KRC

Jenny Olander är gymnasielärare i kemi och föreståndare för Kemilärarnas resurscentrum (KRC) vid Stockholms universitet. KRC:s uppgift är att stödja lärare i grundskolan, gymnasiet och komvux i frågor relaterade till undervisning i kemi, bland annat kemisäkerhet. Jenny har även koordinerat ERASMUS-projektet Online Resources for Chemical Safety in Science Education, som resulterade i hemsidan www.chesse.org.

Cecilia Stenberg

PROJEKTLEDARE, KRC

Cecilia Stenberg är gymnasielärare i kemi och projektledare på Kemilärarnas resurscentrum (KRC) vid Stockholms universitet. Cecilia har i sin roll på KRC hållit endagskurser om kemisäkerhet och kursdagar om explosiva blandningar samt deltagit i ERASMUS-projektet Online Resources for Chemical Safety in Science Education. Cecilia är även aktiv i Kemiolympiadnämnden sedan 2007.

Fysik: Ökad förståelse och motivation med elevaktiva experiment och laborationer

Många fysiklärare har en önskan om att kunna genomföra enkla men inspirerande demonstrationer och laborationer, gärna med klassuppsättningar av material utan att det behöver kosta för mycket.

Vi vet också att det är mycket viktigt för elevernas förståelse och motivation att demonstrationer genomförs på plats och inte enbart digitalt via exempelvis youtube-klipp, samt att eleverna själva får vara delaktiga i laborationerna. Hur får man då ihop planeringen och arbetet med laborationer och demonstrationer på bästa sätt? Ta del av en föreläsning som visar hur du med enkla medel och grundläggande utrustning kan skapa praktiska laborationer som engagerar eleverna och ökar deras förståelse för fysiken.

Dan Englundh

GYMNASIELÄRARE

Dan Englundh är leg. gymnasielärare i matematik och fysik och arbetar på Martin Koch-gymnasiet i Hedemora. Han har representerat Sverige två gånger på Science On Stage-festivalen och 2022 mottog han Ingvar Lindqvistpriset av Kungliga Vetenskapsakademien.

Moderna språk: Grammatikens roll och plats i språkundervisningen

Föreläsningen diskuterar grammatikens plats i en handlingsorienterad språkundervisning med kommunikativa mål i centrum. Du får exempel för att planera för effektiv grammatikundervisning och förslag på aktiviteter som svarar mot styrdokumenten samtidigt som de stimulerar eleven att utveckla språklig säkerhet och kommunikativ kompetens.

• Varför undervisar vi i grammatik?
• Hur planerar vi för effektiv grammatikundervisning?
• Vilka läraktiviteter är lämpliga för att utveckla elevernas grammatiska resurser och språkliga säkerhet?

Birgitta Hellqvist

UNIVERSITETSLEKTOR

Birgitta Hellqvist är fil.dr i romanska språk och universitetslektor i didaktik med inriktning mot franska vid Uppsala universitet. Hon har 25 års erfarenhet av undervisning i franska och svenska i grundskolan och i gymnasieskolan.

Psykologi

Presenteras inom kort.

Juridik: Lagstiftningsprocessen – allt du velat veta men aldrig vågat fråga 

Den tyske rikskanslern Otto von Bismarck påstås ha sagt att folk mår bäst av att inte veta hur korvar och lagar blir till. Oavsett hur det förhåller sig med den saken, kan det konstateras att lagstiftningsprocessen aktualiseras på flera sätt i ämnet juridik på gymnasiet. Kunskaper om denna process ger eleverna en grundläggande förståelse för vissa aspekter av begreppet demokratisk rättsstat. Dessutom finns det uppenbara kopplingar till den juridiska metodläran, som har en framskjuten plats i den nya ämnesplanen.

Föreläsningen ger dig en tydlig överblick över hur en lag blir till, med exempel på omdiskuterade lagar och kritik från Lagrådet. Avslutningsvis presenteras några nya och kommande lagändringar, bland annat inom straffrätten och civilrätten.

Mikael Pauli

ÄMNESRÅD I REGERINGSKANSLIET

Mikael Pauli är ämnesråd i Regeringskansliet och före detta hovrättsassessor. Han har mångårig erfarenhet av lagstiftningsarbete i bland annat justitie- och finansdepartementen. Mikael har författat flera rättsvetenskapliga artiklar samt läromedel i juridik både för universitetet och gymnasiet – bland annat är han medförfattare till läromedelsserien LEX.

Företagsekonomi: Undervisning i entreprenörskap – hur och varför?

Undervisning i entreprenörskap ska bidra till värdeskapande och samhällsutveckling, men också betona ansvar och hållbarhet. I skolan behandlas entreprenörskap som både ämne, process och förhållningssätt och samtida forskning beskriver det som att undervisa om, för och genom entreprenörskap. Välkommen till en föreläsning som diskuterar vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i relation till 

• entreprenörskap som fenomen
• ämnesdidaktiska perspektiv på entreprenörskap
• entreprenöriellt lärande som metod.  

Katarina Ellborg

UNIVERSITETSLEKTOR

Katarina Ellborg är doktor i företagsekonomi och verksam som universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Hennes huvudsakliga forskningsfokus är entreprenörskapsutbildning i högre utbildning. Hon ingår också i forskningsprojekt med inriktning på entreprenörskap på kulturens fält.

Idrott och hälsa: Hållbar röst för idrottslärare – vad kan du göra, tänka på och ta hjälp av? 

Rösten är ett oumbärligt arbetsverktyg för alla lärare, och undersökningar visar att elevernas upplevelse av undervisningen påverkas av lärarens röstanvändning. Som idrottslärare behöver du dessutom kunna nå fram över stora avstånd och utomhus, vilket ställer ännu högre krav på en frisk, tydlig och professionell röst. Under den här föreläsningen  

• genomför vi praktiska övningar som hjälper dig att få rösten att bära
• får du verktyg för att din röst ska bli både hörbar och hållbar, samt information om vilka hjälpmedel som finns
• får du kunskap om hur arbetsmiljön påverkar din röst, samt om hur idrottslärares arbetsmiljö kan och bör uppmärksammas.  

Suvi Karjalainen

UNIVERSITETSADJUNKT OCH LOGOPED

Suvi Karjalainen undervisar om röst och tal på lärarutbildningarna vid Umeå universitet. Hon arbetar också som röstlogoped på Norrlands universitetssjukhus. 2021 disputerade Suvi med avhandlingen Training teacher communication in the classroom. Voice use, body communication and well-being in relation to classroom acoustics.

Bild: Konsten i bildämnet

Konst från olika tider och kulturer har en självklar plats i bildämnet, i såväl styrdokumenten som i ämnestraditionen. Men hur kan vi arbeta med konst så att den känns relevant för dagens unga? Ta del av en föreläsning som tar upp hur vi kan undervisa om konst genom historien utifrån olika teman, istället för att utgå från den traditionella tidslinjen eller -ismer. 

• hur vi kan förhålla oss till konstkanon.
• hur ämnet har gått från konsthistoria till konstvetenskap
• hur vi som bildlärare kan utvidga idén om vem som kan vara konstnär, och vad konstnärskap kan handla om.

Matilda Åhall

LÄRARE OCH LÄROMEDELSFÖRFATTARE

Matilda Åhall är bildlärare i årskurs 4-9 på Fässbergsskolan i Mölndal. Hon har arbetat som bildlärare i 24 år och har skrivit ett flertal läromedel, bland annat Bild för högstadiet (2023). (Fotograf: Julia Åhall)

Musik: Att sätta tonen för lärande – professionell bedömning i musikundervisningen

Som musiklärare rör vi oss ständigt mellan rollen som coach och rollen som domare. Den ena handlar om att använda bedömning för att stödja elevernas utveckling och anpassa vår undervisning, den andra om att värdera kunnande på ett likvärdigt och rättssäkert sätt i form av betyg eller omdömen.

Båda rollerna är avgörande men de kräver balans och eftertanke, inte minst eftersom musik är ett ämne där elevens uttryck kan ligga nära den egna personligheten. Ta del av en föreläsning som diskuterar dessa utmaningar, och ger dig verktyg för en professionell bedömning.

• Hur känner vi igen kvalitet i musik?
• Hur påverkar bedömning undervisningen? 
• Vad gör bedömning med oss som lärare, och med våra elever?

Jesper Grönlund

UTVECKLINGSLEDARE OCH GYMNASIELÄRARE

Jesper Grönlund är lärare och utvecklingsledare vid Fridaskolorna, med lång erfarenhet av undervisning, bedömning och skolutveckling. Jesper är författare till boken Bedömning i gymnasieskolan – mer än bara betyg (2024).

Elevhälsa: Symptomnätverk som alternativ till psykiatriska diagnoser

Varje barn eller tonåring är unik, och när psykisk ohälsa uppstår beror det ofta på många olika faktorer som samverkar. De senaste åren har metoden ”symptomnätverk” utvecklats för att analysera den här sortens komplexitet.

Genom att skapa ett nätverk för varje elev och hur hens olika problem och styrkor hänger ihop, slipper vi fastna i diskussioner om diagnoser som exempelvis adhd, autism eller social ångest. I stället blir det tydligt vilka negativa spiraler just denna elev behöver hjälp att bryta. Föreläsningen går igenom teorin bakom symptomnätverk, ser på några konkreta exempel och visar metoder för att skapa symptomnätverk med barn och ungdomar.

Lars Klintwall

PSYKOLOG OCH DOCENT

Lars Klintwall är leg. psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet. Han är årets vinnare av ”Scientist-Practitioner Award”, utdelat av ”European Association for Behavioural and Cognitive Therapies” och har skrivit flera böcker om ångest. Lars driver även podden ”Barnpsykologerna” tillsammans med Liv Svirsky.

Studie- och yrkesvägledare: Att arbeta med motivation i praktiken

Den bild vi har av motivation i vardagen skiljer sig ofta från den som finns inom forskningen. Vad är egentligen motivation och hur kan vi skapa den på riktigt, och vilka myter finns det kring motivation?

Ta del av en föreläsning som lyfter fram ett antal viktiga principer om motivation, som utgår från 50 års forskning på området. Föreläsningen presenterar också metoder och konkreta redskap för att jobba med motivation i praktiken.

Magnus Lindwall 

PROFESSOR I PSYKOLOGI

Magnus Lindwall är professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi. Hans forskning är framförallt inriktad mot fysisk aktivitet, träning och hälsa samt beteendeförändring och hållbar motivation.

Skolbibliotek: Skolbibblan funkar – ökad kognitiv tillgänglighet på skolbiblioteket

Vi vet att sådant som är helt nödvändigt för vissa elever är ofta bra för alla elever. Oavsett skolors olika förutsättningar finns det möjlighet för alla att göra skolbiblioteket, som rum och som verksamhet, mer kognitivt tillgängligt och npf-vänligt. Därmed kan vi öka alla elevers möjlighet att hitta, förstå och känna sig trygga i verksamheten.

Under denna föreläsning får du praktiska råd och verktyg för hur du kan tänka och agera för att öka den kognitiva tillgängligheten på ditt skolbibliotek. Råden, som baseras på Stockholms stads tillgänglighetsprojekt Bibblan funkar, behandlar till exempel:

• Hur kan skolbiblioteket inspireras av folkbibliotekens arbete med äppelhyllor?
• Hur kan rummet anpassas för att fungera bättre för elever med npf?
• Vilken information är viktig och hur ska den utformas?
• Vad behöver vi tänka extra på i undervisningssammanhang?

Jenny Karlsson

SKOLBIBLIOTEKSUTVECKLARE

Jenny Karlsson arbetar med skolbiblioteksutveckling på Medioteket vid Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Hon har tidigare erfarenhet som grundskollärare, skolbibliotekarie och barnbibliotekarie på folkbibliotek.

Lynn Alpberg

BIBLIOTEKARIE

Lynn Alpberg arbetar som vikarierande bibliotekskonslulent på Region Stockholm, och som bibliotekarie på Södermalmsenheten inom Stockholms stadsbibliotek Hon har tidigare arbetat med kartläggning över vilka verksamheter som Stockholms läns folkbibliotek erbjuder barn och unga med funktionsnedsättning, samt genomfört tillgänglighetsprojektet Bibblan funkar.