Kemi Webbkonferens

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Den svåra konsten att leva

Genom vetenskapshistorien där kemi, biologi och medicin, men också konst, litteratur och populärkultur spelar viktiga roller, får vi veta hur kemin genom medicinen gjort det möjligt för människan att leva längre och längre för varje generation. Men hur länge är det möjligt för kemin att stå emot döden? Vad är vi beredda att offra för att rädda våra liv, och, om vi övervinner alla sjukdomar – kan vi verkligen leva för evigt?

Ulf Ellervik är professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet. Han forskar bland annat om botemedel mot cancer och är en kunskapsspridare på kemins område. År 2018 valdes han in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Ulf har tidigare utkommit med bland annat Njutning (2013), Glass för kemister (2017), Förgiftad (2019), Ond kemi (2011) och Äckligt – Berättelser om slem, snor och andra sekret (2020).

2. Samhällsfrågornas roll i kemiundervisningen

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI), har inte haft en självklar plats i kemiundervisningen på högstadiet och gymnasiet. Det finns dock flera olika skäl till att ta in samhällsfrågor i kemiundervisningen och skilda sätt att göra det på. I denna föreläsning introduceras

• några användbara didaktiska modeller som synliggör olika val som kan göras kring syfte, innehåll och tillvägagångssätt
• konkreta exempel på vilka följder olika valalternativ kan ge för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen
• en modul som kan fungera som ett ramverk för att strukturera din undervisning i kemi med utgångspunkt i samhällsfrågor.

Torodd Lunde arbetar som lärarutbildare vid Karlstads universitet och är universitetslektor i kemididaktik. Han är biträdande redaktör för tidskriften ATENA Didaktik och ambassadör för Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). Torodd har en bakgrund som högstadielärare.

3. Visuella representationers roll i kemiundervisningen

Visuella representationer av kemiska bindningar är nödvändiga för att möjliggöra meningsskapande i kemi, men de kan också vara en källa till svårigheter för elever om de inte tolkas på det sätt läraren avser. Ta del av resultaten från en ny avhandling som visar att vilka representationer lärare väljer och hur de ”packar upp” dem i klassrummet, är av stor betydelse för elevers möjligheter att lära sig kemi. 

• Vilka typer av visuella representationer används av lärare och i läromedel, och vilka didaktiska val ligger till grund?
• Hur använder lärare visuella representationer praktiskt i klassrummet?
• Hur upplever elever visuella representationer, och fungerar vissa representationer bättre än andra för elevernas lärande?

Emelie Patron är lektor på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. Där undervisar hon på lärarutbildningen och forskar kring kommunikation och meningsskapande i naturvetenskaplig undervisning. Emelie är i grunden gymnasielärare i kemi och biologi.

4. Extra lätt eller extra svårt – och ibland på samma gång 

I kemiämnet möter vi både de elever som upplever stora svårigheter med koncentration och samspel, och de med ovanligt hög förmåga att förstå samband och göra beräkningar. En del elever befinner sig  dessutom i båda lägren samtidigt, och ingår då i gruppen 2E. 2E är en förkortning av ”twice exceptional” och syftar på en individ som både har starka resurser på det intellektuella planet och en funktionsnedsättning som inverkar begränsande.

Ta del av en föreläsning om hur du kan bemöta elever med npf-diagnos, särskilt begåvade elever och elever med 2E, i ditt ämne.

Pia Rehn har en magister i pedagogik vid Åbo Akademi, med biämnesstudier i specialpedagogik. Hon har lång erfarenhet från skolverksamhet som bland annat lärare, specialpedagog och rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. Idag arbetar hon som verksamhetsstödjare inom utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Pia har skrivit boken När det enkla ändå blir svårt (2021).

5. När kemin bestämmer hur batterier fungerar

Just nu pågår en nyindustrialisering i Europa med ambitioner att börja producera batterier för samhällets omställning till att bli klimatsmart. Runt 2040 ska det inte längre gå att köpa bilar som drivs med bensin eller diesel. Litiumjonbatterierna, som fick nobelpriset 2019, börjar bli av mycket bra kvalitet men behovet av batterier ökar och utvecklingen fortsätter. Trots alla kontrollsystem för batterier i bilar och för stationär energilagring är det alltid kemin i den enskilda battericellen som bestämmer.

Ta del av en föresläsning som beskriver:

• Vilka är de viktiga batterikemierna nu och i framtiden?
  
• Varför det är så viktigt att hålla koll på vad som händer med kemin under ur- eller uppladdning?
  
• Vilket viktigt arbete utförs vid MAX IV-laboratoriet och European Spallation Source (ESS)?

Kristina Edström är professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet. Där leder hon Nordens största grupp inom batteriforskning, Ångström Advanced Battery Centre. Kristina är ledamot av IVA och Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala och flerfaldigt prisbelönad för sitt arbete.

6. Kemisäkerhet och skötsel av kemiinstitutionen 

Kemisäkerhet, skötsel och organisation av kemiinstitutionen är en viktig del i kemilärares arbete, men får ibland stå tillbaka på grund av bristande tid, kunskaper och ekonomiska resurser. För att organisera en trygg miljö för lärare och elever krävs strukturerat dagligt arbete, kontinuerlig översyn och tät samverkan med rektor. Ta del av en föreläsning som bland annat behandlar:
 

• Vad får och vad får inte förvaras tillsammans, utifrån olika brandklasser? 
• Hur ska kemikalier dokumenteras och vad ska stå i säkerhetspärmen? 
• Vilka demonstrationer behövs det tillstånd för? 
• Utredning och dokumentation av CMR (Cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande kemiska ämnen) 
• Hur ska avfall hanteras?
   

Christian Killiner arbetar som lärare i kemi och fysik på NTI-gymnasiet i Stockholm. Han har studerat kemisäkerhet vid Stockholms universitet och efter det fördjupat sig ytterligare samt fortbildat lärare tillsammans med KRC. Christian driver webbsidan Killiners kemiundervisning, där han delar med sig av sitt arbete. 

7. Laborativt arbete i kemiundervisningen – forskningen beskriver möjliga vägar framåt

Laborationer har traditionellt haft syftet att elever ska lära sig ett visst ämnesinnehåll eller förstå det naturvetenskapliga arbetssättet, men undervisning med laborativa inslag i naturvetenskap kan adressera olika målområden. Som lärare behöver vi göra ett flertal motiverade val och prioriteringar för att laborationen ska nå sitt syfte. Vi kan dessutom behöva tänka till och genomföra vissa förändringar utifrån forskningsresultat.

• Hur kan vi organisera undervisningen så att laborationer i kemi blir så gynnsamma som möjligt?
• Hur kan vi hitta en grundläggande strategi att förhålla oss till när vi planerar kemiundervisningen?
• Hur kan olika målområden adresseras genom laborativt arbete?
• Vad kan forskning om laborationer bidra med i praktiken?

Per Högström arbetar som forskare och lärarutbildare inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik på Högskolan i Halmstad. Han har en bakgrund som lärare och forskningen som bedrivs har ett praktikutvecklande fokus, på senare år med frågor som rör såväl digitalisering som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Per har under flera år arbetat tillsammans med Skolforskningsinstitutet för att ta fram forskningsöversikter om undervisning i naturvetenskap.

8. Fånga intresset! Elevaktiva experiment och en egen kemiklubb

Vad är det som gör att man blir intresserad av kemi? Hur får vi elever som betraktar kemiämnet som svårt och tråkigt att tycka att det är roligt igen? En nyckel till svaret kan vara att fokusera på kemins kärna, nämligen experimentet och fascinationen inför förvandlingen. Ta del av en föreläsning som beskriver ett initiativ till en kemiklubb, där eleverna själva föreslår och genomför experiment på ett aktivt sätt. 

• Vilka förutsättningar krävs för att starta en kemiklubb?
• Vad kan man göra i en kemiklubb och vilken effekt kan det få på elevernas motivation?
• Vilka enkla och roliga experiment från det här initiativet kan du inspireras av i din undervisning?

Magnus Ehinger är lektor i kemi och biologi på gymnasieskolan Spyken i Lund, där han driver kemiklubben SPYKK. Han har skrivit flera läromedel i kemi och biologi för gymnasiet och högre utbildning. Magnus har även en hemsida och en youtubekanal där han delar med sig av material till elever och lärare.