Matematik Webbkonferens

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet i det informationsmail du får cirka 10 dagar före konferensen.

1. Programmering på högstadiet – så kan du arbeta i helklass.

OBS! Använd egen dator!
Välkommen till en workshop i programmering med praktiska exempel på hur man kan arbeta med programmering i helklass på högstadiet. Vi går igenom grunderna inom textuell programmering samt tittar på exempel med sannolikhetslära, geometri och funktioner. Vi kommer också att diskutera bedömning och vanliga fallgropar som man som lärare vill undvika. Du behöver inte ha några förkunskaper inom programmering – men egen dator krävs för att kunna delta aktivt.

Mikael Tylmad har arbetat med programmering på högstadiet och gymnasiet sedan 2007 och skrivit flera läroböcker inom ämnet. Han har också samarbetat med bland annat Skolverket och Stiftelsen för internetinfrastruktur i syfte att hjälpa lärare som vill lära sig programmering.

2. Nyinsatt föreläsning! Adaptiva digitala läromedel i matematik – så påverkar de undervisningen

Utvecklingen av digitala läromedel i matematik förändrar förutsättningarna för undervisning och lärande. Artificiell intelligens innebär att vi automatiserar, inte bara fysiska aktiviteter, utan också intellektuella. Det finns förväntningar på att ny teknologi ska lösa befintliga utmaningar, som att följa elevernas kunskapsutveckling och göra undervisningen individanpassad. Därigenom ska lärarens arbete effektiviseras. Men automatisk anpassning av undervisningen kräver i sin tur stora mängder data om eleverna. Vad innebär digitala läromedel för lärarna och hur påverkar de undervisningen? Här presenteras ett praktikutvecklande forskningsprojekt där 16 matematiklärare i grundskolan använder adaptiva digitala läromedel. Projektets syfte är att förbättra matematikundervisningen och för detta arbete tilldelades det Helge-priset 2020.

Martin Tallvid är lektor på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Han har under lång tid studerat digitaliseringen och omställningsprocessen i svensk skola. Martin är också lektor på Center för skolutveckling i Göteborgs stad. Marie Utterberg Modén är doktorand på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Marie har en bakgrund som matematiklärare och utvecklare i Kungsbacka kommun.  

3. Orsaker bakom låga prestationer i matematik
I genomsnitt 10 procent av de svenska eleverna i årskurs 9 går ut grundskolan utan godkänt betyg i matematik. I en aktuell avhandling från Lunds universitet har elever och lärare på högstadiet givit sin syn på vad detta beror på, och de har inte riktigt samma uppfattning. Ta del av studiens resultat och lär dig mer om orsakerna bakom, och vägen ut ur, matematiksvårigheter.

• Vad anser elever, lärare samt svensk och internationell forskning att matematiksvårigheter beror på?
• Har alla elever som inte blir godkända i matematik dyskalkyli, eller finns det andra förklaringar?
• Hur uppkommer matematikängslan, och hur kan vi förebygga och lindra den?
• Hur skapar vi meningsfullhet och förståelse i matematiken?

Ingemar Karlsson är fil. dr i utbildningsvetenskap med inriktning matematikdidaktik vid Lunds universitet. Han har en bakgrund som matematiklärare, lärarfortbildare och föreläsare i matematikdidaktik. Ingemar forskar om förklaringar till låga prestationer i matematik och disputerade i september 2019.

4. Att stötta och stimulera elever med särskild begåvning i matematik
Vad innebär det egentligen att vara särskilt begåvad i matematik? Varför ska dessa elever få uppmärksamhet och vem har egentligen ansvar och kapacitet att undervisa dem? Ta del av en föreläsning som fokuserar på särskild begåvning utifrån ett historiskt perspektiv, aktuell forskning och exempel från svensk skola.

• Hur kan särskilt begåvade elever upptäckas och ges stöd och stimulans med fokus på matematikämnet?
• Vilka pedagogiska strategier kan man använda för att inkludera elever med särskild begåvning i matematik i ett lärande i den ordinarie undervisningen?
• Hur kan matematikuppgifter utvecklas så att alla elever kan delta utifrån sin egen förmåga och fulla potential?

Elisabet Mellroth är doktor i pedagogiskt arbete och arbetar som lektor inom STEM-ämnen vid gymnasieförvaltningen i Karlstads kommun. Sedan 2006 har hon engagerat sig i frågor gällande utbildning av elever med särskild begåvning. Hon föreläser nationellt och internationellt i ämnet och har drivit skolutvecklingsprojekt och fortbildning för aktiva lärare såväl som verksamheter för matematikbegåvade elever.

5. Det som är viktigt ska bedömas och det som bedöms ska vara viktigt! Varierade bedömningsformer i matematik

För att få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt bör alla elever få möta en varierad undervisning. I dagens matematikundervisning arbetar vi ofta varierat och kreativt i övningssituationer, men mer traditionellt i bedömnings- och provsammanhang. En varierad undervisning innebär att matematikens olika uttrycksformer inte bara används för att undersöka och upptäcka, men även för att visa upp kunskaper. Genom att variera både undervisning och bedömningsformer utmanas elevernas förmågor oavsett på vilken nivå de befinner sig. Ta del av en föreläsning som visar hur uppgifter kan varieras och därigenom ge olika möjligheter till bedömning.

• Kan alla förmågor mätas mot kunskapskraven med hjälp av ”vanliga prov”?
• På vilket sätt kan en varierad undervisning hjälpa lärare att bedöma elevers kunskaper?
• Hur kan vi bedöma elevers kunskaper i förmågor som kommunikation, resonemang, begrepp och problemlösning?

Per Berggren och Maria Lindroth arbetar som matematiklärare och förstelärare på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka kommun. Både Per och Maria har skrivit ett flertal böcker om matematikundervisning samt arbetat som lärarfortbildare.

6. Strategier och strategisk tänkande vid problemlösning i matematik
Problemlösning har en särställning i ämnet matematik, men vad innebär det att vara en duktig problemlösare? Enligt kursplanen är problemlösning i sig en förmåga att utveckla men problemlösning ingår också i det centrala innehållet. Ta del av en presentation som diskuterar:

• Hur kan vi integrera undervisningen av problemlösningsstrategier i matematikundervisningen?
• Vad är skillnaden mellan begreppen uppgift och problem?
• Hur kan matematisk problemlösning definieras?
• Vilken roll har strategier i elevers problemlösningsprocess?

Éva Fülöp är verksam som förstelärare i matematik och fysik på gymnasiet och disputerade hösten 2019 i matematik med inriktning utbildningsvetenskap. I sin forskning har hon intresserat sig för huruvida det går att föra in undervisning om problemlösningsstrategier i en vanlig matematikklass utan att utöka antalet undervisningstimmar, utan att kompromissa med elevers framsteg i matematik i allmänhet samt om det ger någon effekt på elevernas förmåga att lösa matematiska problem.

7. Att undervisa med variation utifrån Shanghai-traditionen
Det finns en kinesisk tradition att undervisa i matematik utifrån en variation av innehållet. Genom att använda en medveten variation och sammanlänkning mellan uppgifter kan lärare strukturera undervisningen och därmed skapa goda möjligheter för elevers lärande. Ta del av en föreläsning där undervisningstraditionen Bianshi Jiaoxue från Shanghai-området presenteras och exemplifieras.

• Vilka begrepp används inom traditionen och på vilket sätt kan de fungera som verktyg för att fånga god undervisning men också för att planera matematikundervisning?
• Vad är möjligt att lära från matematikuppgifter som är planerade och genomförda i Shanghai?

Uppgifterna som vi kommer att gå igenom behandlar bland annat addition med tresiffriga tal, relationen mellan division och multiplikation samt addition och multiplikation med tal i bråkform.

Pernilla Mårtensson är lektor i didaktik med inriktning mot matematik vid Jönköping University. Pernillas forskning handlar om lärares professionsutveckling och sambandet mellan undervisning och lärande i matematik. Hon har bland annat medverkat i flera forskningsprojekt med lärare inom ramen för ämnesdidaktiskt kollegium och learning study. För närvarande ingår hon i ett VR-finansierat samverkansprojekt med forskare från Hongkong. I detta projekt undersöks undervisning utifrån Shanghai-traditionen.

8. Flerspråkighet i matematikklassrummet – en fråga för alla elever och lärare
Hur resonerar elever tillsammans om matematik när vissa elever är nyanlända, andra flerspråkiga och vissa har svenska som modersmål? I föreläsningen får ni ta del av hur några elever med olika språkbakgrund hjälper och ibland stjälper varandra när de resonerar kring matematik.

• Vilken betydelse har det att det är just matematik eleverna talar om?
• Hur kan man stötta alla elever i att samtala om matematik på svenska?

Ulrika Ryan disputerade i matematikdidaktik vid Malmö universitet i december 2019. Hon har en bakgrund som lärare in matematik och NO och har arbetat som lärarutbildare i matematik på Malmö universitet.

Boka din individuella licens, betala mot faktura och få inloggningsuppgifter, åhörarkopior och instruktioner per mail i god tid före konferensen. Du kan byta eller avboka fritt fram till 30 dagar före konferensstart.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om du inte får en bekräftelse, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats på någon av våra konferenser eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: kompetens@skolporten.se så hjälper vi dig. Notera gärna att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Vi reserverar oss för eventuella programändringar.