Musik

Webbkonferens

Musik

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i musik! Via inspelade föreläsningar får du ta del av den senaste forskningen som rör ditt ämne, utvecklas i din yrkesroll och nätverka med kollegor från hela landet. Konferensen är aktuell för dig som undervisar i musik på grundskolan eller gymnasiet.

Med deltagarlicens och lösenord kan du ta del av 8 föreläsningar när det passar dig under konferensperioden. Föreläsningarna är cirka 60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

Mycket lättare att hitta tid för fortbildning när man slipper restid och inte behöver närvara en specifik tid.
Sagt av tidigare deltagare

Konferensen berör:

Svensk gangsterrap – så kan vi förhålla vi oss till genren i skolan.
Interaktionens betydelse för musikundervisningen – aktuell, praktiknära forskning.
Handfasta förslag på hur du undervisar om folk- och världsmusik.
Helklass eller halvklass? Gruppstorlekens inverkan på undervisningen.
Så kan rytmikpedagogik användas i olika åldersgrupper.
Få fler elever att närma sig musiken med hjälp av AI.
Körsång i ovana grupper – så får du det att låta bra!

På konferensen medverkar:

Emil Arvidsson

JOURNALIST OCH FÖRFATTARE

Carolina DiMaria

MUSIKLÄRARE OCH LÄROMEDELSFÖRFATTARE

Karolina Fredriksson

FORSKARE OCH PROJEKTLEDARE

Daniel Johansson

MUSIKBRANSCHFORSKARE

Annette Mars

UNIVERSITETSLEKTOR

Alexandra Myllenberg

UNIVERSITETSADJUNKT OCH RYTMIKLÄRARE

Putte Nelsson

KÖRLEDARE

Hannah Sundkvist

MUSIKLÄRARE, MUSIKER OCH FÖRFATTARE

Ketil Thorgersen

DOCENT

Föreläsningar

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Att stödja elevers musikaliska lärande

I interaktionen mellan lärare och elever i musikundervisningen skapas möjligheter för elevers musikaliska lärande, men vilka aspekter av interaktion har betydelse och på vilket sätt? Ta del av en sammanställning av internationell och nationell praktiknära forskning om undervisning och lärande i musik. Resultaten presenteras och diskuteras utifrån autentiska exempel från observerade undervisningssituationer. Dessa ger idéer om utmaningar i undervisningen, och vad du som musiklärare behöver vara medveten om och uppmärksam på.

Karolina Fredriksson

FORSKARE OCH PROJEKTLEDARE

Karolina Fredriksson har doktorerat i pedagogik och arbetar sedan 2015 som forskare på Skolforskningsinstitutet. Karolina har projektlett forskningssammanställningen Att stödja elevers lärande i musikundervisning i grund- och gymnasieskolan (2023), som genomfördes i nära samarbete med Cecilia Wallerstedt, professor i pedagogik, och Olle Zandén, docent i musikpedagogik, båda vid Göteborgs universitet.

2. Att undervisa om folk- och världsmusik

Begreppet världsmusik kan förklaras som en blandning av folkmusik och populärmusik, och det används också för att beskriva all folkmusik som finns i världen. Med ett begränsat antal lektionstimmar behöver vi välja vilka musikaliska uttryck och kulturer vi ska ta upp i undervisningen, och varför. I föreläsningen får du handfasta förslag på hur du kan undervisa om folk- och världsmusik på mellan- och högstadiet. Du får också med dig material att använda direkt i undervisningen.

Hannah Sundkvist

MUSIKLÄRARE, MUSIKER OCH FÖRFATTARE

Hannah Sundkvist arbetar som musiklärare på en SiS-skola. Hon är också musiker och sjunger och spelar i flera olika folk- och världsmusikgrupper, samt arrangerar folk- och världsmusik för både band och körer. Hannah är även författare till de digitala läromedlen Digilär Musik 7–9 (2022) samt Digilär Musik 4–6 (2023). Hennes nya läromedel Musik för högstadiet kommer våren 2024.

3. Gruppstorlekens betydelse för musikundervisning

För många musiklärare är det viktigt att undervisa i halvklass, medan andra hävdar att det går utmärkt att ha helklasser i musik. I en pågående, kvantitativ forskningsstudie undersöks vilken betydelse elevgruppens storlek har för musikundervisningen. Syftet med studien är att ge lärare, rektorer och beslutsfattare ett underlag som kan användas vid planering och organisation av musikundervisning. Ta del av studiens preliminära resultat.

Hur påverkar gruppstorleken musiklärares arbetsmiljö och hälsa?
Har gruppstorleken betydelse för lärarens relation med eleverna?
Har antalet elever i klassrummet någon inverkan på måluppfyllelsen?
Finns det aktiviteter som lämpar sig bättre för helklass eller halvklass, och i så fall vilka?

Annette Mars

UNIVERSITETSLEKTOR

Annette Mars är universitetslektor i musikpedagogik vid Malmö universitet. Hon har lång erfarenhet som musiklärare i skolans samtliga stadier och arbetar nu som lärarutbildare och forskare.

Ketil Thorgersen

DOCENT

Ketil Thorgersen är docent i musikpedagogik vid Stockholms universitet. Han har lång erfarenhet som musiklärare i skolans samtliga stadier och arbetar nu som lärarutbildare och forskare.

4. Rytmik i grundskolans musikundervisning

Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt (Lgr 22). Så inleds grundskolans kursplan i musik, och även i det centrala innehållet lyfts kopplingen mellan musik och kropp fram som ett sätt att arbeta med imitation, improvisation, komposition och gestaltning.

Föreläsningen visar hur rytmikpedagogik i musikundervisningen kan bli ett verktyg för elevernas musikaliska skapande, där deras egna upplevelser och uttryck står i centrum. Vi diskuterar hur undervisningen kan bjuda in till en dialog mellan musik och rörelse, och du får förslag på hur rytmik kan användas i olika åldersgrupper.

Alexandra Myllenberg

UNIVERSITETSADJUNKT OCH RYTMIKLÄRARE

Alexandra Myllenberg är rytmiklärare och adjunkt i musik vid Malmö universitet, med lång erfarenhet av att undervisa i grundskolans olika skolformer. Alexandra medverkade i revideringen av kursplanen i musik i Lgr22, samt i framtagandet av kommentarmaterialet.

5. Ämnesövergripande musikundervisning

I läroplanen står att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Lgr 22). Genom att planera delar av musikundervisningen tillsammans med kollegor som undervisar i andra ämnen, kan du erbjuda en mer holistisk och sammanhängande lärandesituation. Föreläsningen ger praktiska råd och konkreta förslag på ämnesövergripande projekt i grundskolans olika stadier.

Så strukturerar du förarbete, genomförande och efterarbete.
Detta bör du tänka på vid feedback i ämnesövergripande projekt.
Tankar kring NPF-anpassningar vid projektarbeten.

Carolina DiMaria

MUSIKLÄRARE OCH LÄROMEDELSFÖRFATTARE

Foto: Johan Strindberg/Ämnesläraren

Carolina DiMaria arbetar som musiklärare på en F-9 skola där hon även är förstelärare i Estetiska lärprocesser. Hon har lång erfarenhet av musikundervisning, både i grundskolan och inom högre utbildning där hon undervisat blivande lågstadielärare i musik. Utöver undervisningen är Carolina läromedelsförfattare och krönikör i tidningen Ämnesläraren.

6. Svensk gangsterrap i skolan – en fråga för vuxna?

Hiphopen är en av Sveriges största ungdomskulturer. Samtidigt verkar den i ett helt eget ekosystem av producenter, managers och fans på sociala medier, och kopplingarna till den eskalerande gängkriminaliteten blir allt tydligare. Ta del av en föreläsning som ger dig fördjupad kunskap om gangsterrap och diskuterar hur vi förhåller oss till genren i klassrummet.

Hur gick det till när rappande tonåringar började beskriva landets största politiska fråga inifrån?
Är det möjligt att älska musiken och samtidigt ta avstånd från det våld den är förknippad med?
Hur hanterar vi hiphopkulturen i skolans värld?
Hur kan musiken vara en utgångspunkt för samtal?
Hur tar vi som lärare avstånd från våldet och språket som musiken förknippas med, utan att komma med pekpinnar och moralkakor?