Skolbibliotek 2020 Webbkonferens

7–17 december 2020

Webbkonferens

På grund av rådande omständigheter övergår Skolbibliotek 2020 helt till webbkonferens. Du som är anmäld till den fysiska konferensen behåller din plats och blir kontaktad personligen. Har du frågor? Kontakta gärna Åsa Gustafsson.

Välkommen till årets konferens för skolbibliotek! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek.

Konferensen riktar sig till skolbibliotekarier, skolledare och alla som har kontakt med skolbiblioteket i sitt arbete. Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av nio spännande föreläsningar när det passar dig, under 10 dagar. Föreläsningarna är 40-60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    7–17 december 2020
  • Tid
    09:00–00:00
  • Pris
    4995 kr

Konferensen berör:

  • Litteraturdidaktik på vetenskaplig grund – skapa engagemang hos läsovilliga elever.
  • Vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet.
  • MIK i praktiken – konkreta verktyg för att undervisa om algoritmer, källkritik och källtillit.
  • Årets skolbibliotek 2020 – Hvitfeldtska gymnasiet berättar om sitt systematiska kvalitetsarbete
  • Hur ska vi jobba? Modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek.
  • Fördjupa dig i och prova på ”shared reading”, som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.
  • Varför ska barn läsa när många vuxna inte läser? Om läsningens betydelse och varför den inte är en medicin.
  • Att skriva om känsliga ämnen på ett övertygande sätt – en författare presenterar sitt arbete.

På konferensen medverkar:

Pamela Schultz Nybacka, lektor, forskare
Lotta Olsson, litteraturkritiker
Thomas Nygren, forskare
Katarina von Bredow, författare
Linda Spolén, bibliotekskonsulent

Karin Wessman, skolbibliotekarie
Jan Andersson, rektor
Björn Westerström, gymnasielärare
Karin Cellton, läsinspiratör, bibliotekarie
Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör 2019-2021

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet i det informationsbrev du fått ca 10 dagar före konferensen.

 

1. Värdet av skolbiblioteket: en verksamhet för hållbar utbildning och bildning

Inom ramen för regeringsuppdraget att skapa den Nationella biblioteksstrategin har forskare granskat skolbibliotekets värde. Undersökningen utgår från skolforskning och tidigare studier av de faktorer som skapar en framgångsrik skolverksamhet. Resultatet ger ett antal modeller för olika typer av skolbibliotek och de möjligheter och utmaningar som finns. Med hjälp av dessa modeller kan skolledare, huvudmän och personal få stöd att utveckla en likvärdig skola utifrån sina egna förutsättningar.

• Hur kan skolbiblioteket bidra till ökad likvärdighet i skolvärlden?
• Finns det risker med att se skolbibliotek som en ”pedagogisk resurs”?
• Vilken modell passar vårt bibliotek och vad behövs för att bygga upp en aktiv och stabil skolbiblioteksverksamhet?

Pamela Schultz Nybacka är litteraturvetare och lektor i företagsekonomi vid Institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola. Där är hon också programsamordnare för bibliotekarieprogrammet, som hon har arbetat med att starta. Pamela har bidragit till den Nationella biblioteksstrategin med rapporten Värdet av skolbiblioteket: en verksamhet för hållbar utbildning och bildning.

 

2. Årets skolbibliotek 2020: Hvitfeldtskas guide till galaxen

Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass två år i rad, och 2020 utsågs de till Årets skolbibliotek av Nationella skolbiblioteksgruppen. Hur gick det till när biblioteket under några år utvecklades från att vara en plats där ordningen i hyllorna ansågs viktigare än en pedagogisk och utåtriktad verksamhet, till att bli en uppmärksammad och prisbelönt aktör? Varför påbörjades arbetet och vilka var de viktigaste faktorerna för att lyckas? I föreläsningen beskriver skolans bibliotekarie och rektor resan mot att skapa ett modernt skolbibliotek, samt ger förslag på verktyg och strategier för att utveckla din egen verksamhet.

  • Hur hittar biblioteket sin roll i skolan?
  • Hur kan vi öka delaktigheten hos övrig personal i skolbibliotekets verksamhet?
  • Hur kan biblioteket integreras i skolans systematiska kvalitetsarbete?

Karin Wessman är bibliotekarie vid Hvitfeldtska gymnasiets bibliotek. Hon har lång erfarenhet från såväl folkbibliotek som skolbibliotek, inom grundskolan och gymnasiet.

Jan Andersson arbetar som rektor för Ekonomiprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet och ansvarar även för skolans biblioteksråd.

 

3. Varför läser vi? En litteraturkritiker reflekterar

Varför ska barn läsa? Tycker vi vuxna egentligen att det är viktigt, eller låtsas vi bara? I en värld där barn kan få spännande historier från TV-serier och språklig utveckling från ljudböcker, hur kan vi argumentera för att läsning av skönlitteratur är viktigt? Ta del av en föreläsning som reflekterar över läsningens betydelse och belyser skolbibliotekariens roll när det gäller att få barn och ungdomar att fortsätta läsa. Vi ges också läsinspiration och boktips för barn och ungdomar i alla åldrar.

• Hur är vuxnas läsvanor kopplade till barns?
• Vardagsnära eller spänning – vilka böcker väljer vuxna åt barn?
• Nytta eller nöje – hur viktigt är det att boken fyller en funktion?

Lotta Olsson är litteraturkritiker och barnboksredaktör på Dagens Nyheter. År 2017 tilldelades hon Gulliverpriset av IBBY (International Board on Books for Young People), för sitt mångåriga och starka intresse för barn- och ungdomslitteratur.

 

4. Läsa klassiker med omotiverade elever – går det? Om motivation och skönlitteraturens roll i undervisningen

Att elever läser, förstår och kan bearbeta skönlitteratur från olika tider och platser är viktigt för deras förmåga att samordna kunskap och formulera sig i alla ämnen. Med läsovilliga elever tenderar vi att förespråka lättläst, men det är möjligt att skapa motivation och engagemang även för svårare och äldre texter. Med hjälp av modern forskning kring kognition och litteraturdidaktik kan vi ge alla elever läs- och skrivkraft, göra dem nyfikna på texter och ivriga att framföra sina åsikter, samt uppfatta olika röster i och om litteraturen. I förlängningen handlar det om att öva sig att delta i det demokratiska samtalet. I den här föreläsningen får du en svensklärares perspektiv för att:

• Underlätta läsningen för omotiverade elever utan att använda ”lättläst”.
• Skapa intresse för klassiska verk och ge ingångar att bearbeta dem.
• Samarbeta med undervisande lärare för att använda skönlitteratur i fler ämnen än svenska.

Björn Westerström är gymnasielärare i svenska och historia vid S:t Petri skola i Malmö. År 2013 tilldelades han Svensklärarpriset av Svenska Akademien, för att ha ”stimulerat intresset hos unga människor för svenska språket och litteraturen”.

 

5. Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör berättar om sitt arbete och sina visioner.

 

6. Digital medborgarlitteracitet som förutsättning för ett demokratiskt samhälle
I vår globala, digitala värld finns information tillgänglig för alla att bruka och missbruka. Vinklade och falska nyheter gör att demokratin står inför nya utmaningar. Utifrån pågående nationella och internationella forskningsprojekt beskriver föreläsningen vad som krävs för att navigera i det nya medielandskapet, och hur människor kan lära sig att interagera med tekniken på ett konstruktivt sätt.

• Svenskars förmåga att hantera digitala nyheter, ur ett internationellt perspektiv.
• Nya verktyg för att stödja digital medborgarlitteracitet.
• Skolans och skolbibliotekens roll för att främja medie- och informationskunnighet.

Thomas Nygren är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Thomas leder projektet Nyhetsvärderaren och deltar i internationella forskningsprojekt om MIK i utbildning och samhälle. Han är också aktuell med boken Fakta, fejk och fiktion: Ämnesdidaktik, källkritik och digital kompetens (Natur & Kultur, 2019).

 

7. MIK i praktiken – källkritiskt förhållningssätt i en digital lärmiljö

Ett av skolbibliotekets uppdrag är att arbeta med MIK och stärka elevernas digitala kompetens. Men den digitala utvecklingen går snabbt och medielandskapet förändras hela tiden. Vad det innebär ett källkritiskt förhållningssätt idag? Ta del av en praktiknära föreläsning om hur skolbiblioteket tillsammans med elever och lärare kan stärka sitt arbete med digital källkritik.

• Hur kan vi lära elever att avgöra vad som är fakta, förklaring eller åsikt när de söker information?
• Sökverktyg, sökmetoder och sökord – hur påverkar våra val vilken information vi hittar?
• Pedagogiska upplägg för att öva såväl källkritik som sökkritik med elever i olika åldrar.

Linda Spolén är skolbibliotekskonsulent på Medioteket, Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, där hon utbildar inom programmering och medie- och informationskunnighet. Linda är i grunden bibliotekarie och IKT-pedagog. Hon har även skrivit läroboken Zick-Zack sökrummet (Sanoma utbildning).

 

8. Shared reading – socialt läsande för språkutveckling, läsfrämjande och personlig utveckling

Shared reading, eller ”Läsa tillsammans”, som metoden kallas på svenska, har etablerats av brittiska The Reader Organisation tillsammans med litteraturforskaren Jane Davis. Metoden är en form av socialt läsande i små grupper, där man läser texter högt och talar om de tankar och känslor som texterna väcker. Att läsa tillsammans innebär både en djup litterär upplevelse och språkutveckling, samtidigt som det är en övning i att lyssna och ta del av andra människors upplevelser. Att arbeta aktivt med shared reading ger möjlighet att stärka eleverna både som läsare och som individer.

• Vad innebär shared reading och hur fungerar metoden?
• Vilka texter passar för shared reading, och hur väljer man texter för olika åldrar och målgrupper?
• Konkreta verktyg för att använda metoden i praktiken

Karin Cellton arbetar som bibliotekarie och läsinspiratör på Värmdö bibliotek. Hon är också utbildad i metoden shared reading via Regionbiblioteket i Uppsala. Karins uppdrag är att inspirera sina målgrupper till läsning på olika sätt, och hon leder bland annat lästräffar för barn på fritids, nyanlända ungdomar och äldre läsintresserade.

 

9. Författarbesöket: Vad gör en berättelse viktig – och för vem?

Möt Katarina von Bredow, en av våra mest lästa barn- och ungdomsförfattare. Katarina berättar om sitt skrivande och vad hon har lärt sig under ett stort antal skolbesök och samtal med elever om vänskap, mobbning, kärlek och familjerelationer:
”Att skriva om barns och ungdomars vardag kräver ärlighet. Lägger jag tillrätta något, eller censurerar berättelsen på grund av läsarens ålder, blir jag obönhörligt avslöjad och misstrodd. Igenkänningsfaktorn är ovärderlig för läsupplevelsen.”
Men innebär ett rakt och ärligt berättande att man kan skriva om vad som helst för vem som helst? Vad är det som skapar igenkänning i en berättelse? Och vad är det för skillnad mellan elvaåriga och sjuttonåriga läsare?

Katarina von Bredow debuterade 1991 och har sedan dess skrivit 24 böcker för barn och ungdomar. Sedan 2018 är hon ledamot i Svenska barnboksakademin och har bland annat tilldelats Barnens Romanpris av Sveriges Radio, Pocketpriset och Astrid Lindgren-priset.

Fri avbokning fram till 30 dagar innan konferensstart!

Kampanj! 20% rabatt på ordinarie pris. Ange bokningskod SISTAMINUTEN

Ord. pris 4 995 kr exkl. moms
I priset ingår nio föreläsningar á 40-60 minuter samt dokumentation.

Boka din individuella licens, betala mot faktura och få inloggningsuppgifter, åhörarkopior och instruktioner via mail i god tid före konferensen.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om du inte får en bekräftelse, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats på någon av våra konferenser eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: kompetens@skolporten.se så hjälper vi dig. Notera gärna att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Du kan byta eller avboka fritt fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Vi reserverar oss för eventuella programändringar.

.


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070 – 3844425
asa.gustafsson@skolporten.se