Skolbibliotek

5–6 maj 2022

Stockholm


Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som arbetar med eller i skolbibliotek! Under två dagar får du ta del av den senaste forskningen som rör verksamheten, utvecklas i din yrkesroll och möta kollegor från hela landet. 

Två goda nyheter!
Välj Spår 1 för förskoleklass till mellanstadiet, eller Spår 2 för högstadiet och gymnasiet.

Bjud med din rektor gratis på webbkonferensen! Ange rektors namn och e-post i kommentarsfältet vid bokning.


Vi hoppas kunna genomföra fortbildningen på plats, och annars kan du ta del av den digitalt. Läs mer under fliken Anpassningar gällande covid 19, eller fråga projektledare Åsa Gustafsson.

  • Plats
    Stockholm
  • Datum
    5–6 maj 2022
  • Tid
    09:20–15:00
  • Pris
    3795 kr

Konferensen berör:

  • Läsfrämjande tekniker och verktyg som triggar läslusten
  • Skolbibliotekets organisation, från politik till praktik
  • Bättre skolresultat genom samverkan mellan bibliotek, rektorer och pedagoger
  • MIK, källkritik och källtillit på nydanande sätt
  • Digital omställning och analoga värden – var befinner vi oss?
  • Skolbiblioteksutredningens följder, vad händer nu?
  • Multimodalt lärande som tar vara på elevernas intressen

På konferensen medverkar:

Monika Vinterek, Högskolan Dalarna

Agneta Edwards, litteraturpedagog

Gustav Fridolin, Skolbiblioteksutredningen

Cilla Dalén och Raija Ikonen, Enbacksskolan

Anette Svensson, Jönköping University

Edvard Jensinger, Eslövs kommun


Mathias Cederholm, Alle Fonti

Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet

Annelie Glamsare och Pia Herrström, Botkyrka kommun

Monika Staub Halling, Backaskolan

Maria Schedvin, Malmö stad

Sebastian Lönnlöv, Nacka gymnasium

 

08.40 Registrering med kaffe och smörgås

 

09.20 Skolporten hälsar välkommen

 

09.30 Skolbiblioteksutredningen – vad händer nu?

Den statliga utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” har tagit ett samlat grepp om hur Sveriges elever ska få tillgång till likvärdiga skolbibliotek av hög kvalitet. Resultatet blev ett lagförslag som inkluderade bland annat bemanningskrav, stärkt arbete med MIK och läsfrämjande, samt ökad forskning och utbildning. Utredningen togs väl emot av skolbibliotekarier, forskare och lärare, även om vissa aktörer oroades över de nya kraven. Men vad händer med lagförslaget från och med nu?

Gustav Fridolin hade uppdraget som regeringens särskilda utredare av skolbiblioteksverksamheten fram till överlämnandet av lagförslaget, 2021. Han är tidigare utbildningsminister och språkrör för Miljöpartiet. Idag arbetar Gustav som folkhögskollärare i samhällskunskap och historia.

 

10.30 Förmiddagskaffe

 

11.00 Organisera skolbiblioteket för en hållbar verksamhet

Alla skolor har olika förutsättningar för sin skolbiblioteksverksamhet, både i fråga om resurser, kompetens och möjlighet till samverkan. Hur kan olika typer av skolbibliotek organiseras för bästa möjliga effekt i verksamheten och för att bli en självklar och viktig funktion på skolan? Denna föreläsning problematiserar och konkretiserar hur skolbibliotekets verksamhet kan integreras i skolans systematiska kvalitetsarbete och därmed bli långsiktigt hållbar, samt hur man kan lösa de utmaningar som dyker upp längs vägen.

Maria Schedvin arbetar som utvecklingssekreterare på grundskoleförvaltningen i Malmö stad, där hon stödjer skolornas utvecklingsarbete med skolbibliotek. Maria har lång erfarenhet av driv

 

13.00 Vi vet att elever läser mindre på fritiden och vi tror att de läser i skolan 

Det är väl belagt att svenska barn och ungdomar läser mindre på sin fritid idag än för tio år sedan. Vi har dock, varken nationellt eller internationellt, haft särskilt mycket kunskap om hur mycket eleverna egentligen läser på skoltid och vilka faktorer som påverkar läsmängden i skolan. Ta del av nationell statistik och resultat från ett forskningsprojekt som studerat just detta.  

  • Hur står det till med läsandet på skoltid i Sverige idag och hur såg det ut för ett tiotal år sedan?
  • Vilken typ av undervisning och läsning pågår i svenska klassrum och vad får eleverna att läsa?
  • Vilken roll kan skolbibliotekarierna spela i detta sammanhang?

 

Monika Vinterek är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Hon har lett forskningsprojektet Att läsa eller inte läsa – En studie av grundskolans läspraktiker, under vilket ett flertal artiklar har publicerats och är under publicering. Hennes forskning bottnar i nyfikenhet på vad som kan bidra till barns och ungdomars lärande i ett skolsammanhang. 

 

14.00 Eftermiddagsfika

 

14.30 Skärmar och skönlitteratur  läsning i den uppkopplade skolan 

Det är ingen nyhet att skolans etablerade läs- och skrivkultur utmanas av digitala medier och internet, men förflyttningen från ett analogt till ett digitaliserat klassrum är mycket komplex och sker i en ständig ström av nya programvaror och användningsområden. Åsikterna går isär om vartåt vi ska samt vilken typ av texter och medieformat som är lämpligast, och ämnet väcker debatt. Ta del av en föreläsning som beskriver forskningsläget och möjliga sätt för skolbiblioteket att navigera i frågor som:

  • Vad är läsundervisningens uppdrag i ett uppkopplat klassrum?
  • Vad är ”rätt” sätt att läsa? Hur kan vi förhålla oss till ökningen av lättläst och andra anpassningar?
  • Hur kan skolan närma sig berättande modaliteter och textformat som ljudböcker, poddar och e-böcker?
  • Hur kan mobiltelefonen hanteras i skolbibliotek och undervisning?

 

Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete och tf. professor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintressen är läsundervisning och ungas läsande och skrivande, med ett specifikt fokus på dagens medielandskap. Christina leder flera ämnesdidaktiska forskargrupper, samordnar ett internationellt forskarnätverk och har medverkat som sakkunnig i utredningar med fokus på läsning.

 

15.30 Avslutning dag 1

09.00 Att bygga MIK-undervisning i samarbete 

Skolbiblioteket ska vara en aktiv del av undervisningen och bidra till såväl elevernas språkliga utveckling som till deras medie- och informationskunnighet. Ta del av en praktiknära föreläsning med huvudfokus på årskurs F-3. Du får många konkreta exempel och verktyg för hur du och dina lärarkollegor kan undervisa i MIK och nätetik tillsammans.

  • Hur kan vi lägga grunden för elevernas förståelse av MIK och digitala miljöer?
  • Hur skapar vi progression, begripliga sammanhang och elevnära övningar som fungerar?
  • Hur kan MIK-samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och fritidspedagoger se ut i praktiken?

 

Monika Staub Halling arbetar som skolbibliotekarie på Backaskolan i Lund. Våren 2021 tilldelades hon Internetstiftelsens pris Det gyllene förstoringsglaset för sitt MIK-arbete med de yngsta eleverna. Tillsammans med Maria Heimer har hon skrivit boken Skolbibliotek och lärande – från styrdokument till gemensam undervisning (2022).

 

10.00 Förmiddagsfika

 

10.30 Bilderbokens mångfald och möjligheter

Det finns bilderböcker för alla åldrar och ämnen: från komplexa berättelser med existentiella frågeställningar och psykologiskt bråddjup till vardagshistorier och fantasy. Som utgångspunkt för samtal, bildberättande och bildanalys, samt skrivande, dramatisering och eget skapande, kan bilderboken bli en viktig del i arbetet med fördjupad läsförståelse och skrivutveckling i skolans alla ämnen. Välkommen till en inspirerande föreläsning om bilderboken i skolan! 

 

Agneta Edwards är litteraturpedagog, föreläsare och författare till Bilderbokens mångfald och möjligheter Förskola (2008/2019) och Boksamtal med bilderböcker (2017). 2021 tilldelades Agneta Gulliverpriset (ibby.se), och hon är nu aktuell med boken Bilderbokens mångfald och möjligheter F–3.

 

11.30 Lunch

 

12.30 Leda, samverka och utveckla – skolbiblioteksverksamheten på Enbacksskolan 

Enbacksskolan är en F9-skola i Tensta i Stockholm, där elever från många kulturella bakgrunder möts. Språkutveckling och digital kompetens är i fokus på hela skolan och skolbiblioteksverksamheten har byggts upp för att stödja och komplettera lärarnas och fritidshemmets arbete. Enbacksskolan har mottagit flera utmärkelser, en av dem är Skolbibliotek i världsklass, 2021.  

I föreläsningen beskriver skolans rektor och bibliotekarie hur skolbiblioteket har integrerats i skolans övriga verksamhet genom tydlig organisation, bra kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete.  

  

Raija Ikonen arbetar som rektor på Enbacksskolan. 2020 mottog hon utmärkelsen Årets rektor i grundskolan av Stockholms stad.

Cilla Dalén har arbetat i skolbibliotek i Tensta i 13 år och har mottagit flera utmärkelser, bland annat Ingvar Lundbergpriset, 2020. Cilla bloggar sedan länge på ”Vad gör de i biblioteket?” (i-biblioteket.stockholm). 

13.30 Eftermiddagsfika

 

14.00 Läsa äger  ett framgångsrikt projekt för ökad läslust 

Internationella studier visar att nästan varannan elev tappar i läsfärdighet under sommarlovet, och mest tappar de som har svårt med läsningen. 2018 startades projektet Läsa äger på tre skolor i socioekonomiskt sårbara områden i Botkyrka. Kunde läskonditionen hållas i trim under sommarlovet, även hos lässvaga elever? Hur kunde olika yrkesgrupper och feriearbetande ungdomar inkluderas i arbetet? 

Det framgångsrika initiativet har beforskats vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet samt spridit sig till flera svenska kommuner. Ta del av en föreläsning som beskriver hur läsning kan bli en angelägenhet för hela samhället och hur vi tillsammans kan hitta nycklar till ökad läslust och läsengagemang.  

 

Anneli Glamsare har arbetat 40 år i skolans värld, varav de 10 sista som läs- och skrivutvecklare i Botkyrka kommun. Tack vare hjärteprojektet Läsa äger blev hon den första mottagaren av Pascal Engmans stipendium till Årets läsfrämjare, 2021.

Pia Herrström
 är lärare i musik och svenska samt skolbibliotekarie på Banslättsskolan i Tullinge, en av de skolor där Läsa äger är ett permanent arbetssätt. 

15.00 Konferensen avslutas 

09.00 Källkritik och källtillit  verktyg för uppdaterad undervisning 

Källkritik och informationsbedömning idag handlar om att orientera sig i en informationsflod och ett komplext medielandskap, där det är av vikt att hitta användarvänliga, snabba och pålitliga hjälpmedel för att navigera och prioritera rätt. Metoderna för källkritisk granskning har även kompletterats på senare tid. Nya och viktiga komponenter i undervisningen är till exempel analys av nätverk och spridning, förmåga att identifiera grundläggande narrativ samt troper och informationsbeteenden. 

Ta del av en föreläsning som bland annat visar hur du kan arbeta med:  

  • ”information disorder”, ”datavoids/data deficits” 
  • vetenskaplig kunnighet i digitala miljöer
  • SIFT/lateral läsning
  • stöd för bedömning av nyhetssidor
  • databaser med faktagranskningar
  • Wikipediasom informationskälla
     

Mathias Cederholm är disputerad i historia vid Lunds universitet och driver företaget Alle Fonti vars syfte är att sprida omvärldsbevakning. 2019 genomförde han på regeringens uppdrag en kartläggning av MIK-material och -metoder i Sverige. Mathias driver även Facebook-gruppen Källkritik, fake news och faktagranskning som tog emot Internetstiftelsens pris Det gyllene förstoringsglaset 2020. 

 

10.00 Förmiddagsfika

 

10.30 Multimodala textuniversum – ett sätt att skapa läsmotivation 

Förändrade medievanor har fått till följd att ungdomar använder texter på ett gränsöverskridande sätt. Att skriva och läsa blir alltmer sammankopplat med multimodala färdigheter när intresset för rörliga och föränderliga texter växer. Det är vanligt att ungdomar deltar i multimodala textuniversum, exempelvis ser filmen, läser boken, spelar spelet och skriver fanfiktion. Textuniversum består av såväl kreativa processer som kreativa produkter och kan därigenom användas för att möjliggöra lärande.  

Föreläsningen beskriver hur medieekologin kring textuniversum kan användas aktivt för att skapa läsmotivation, stödja språkutveckling och utveckla narrativ kompetens. Vilken roll kan skolbiblioteket i processen? 

 

Anette Svensson är docent i litteraturdidaktik och verksam vid Högskolan för kommunikation och lärande, Jönköping University. Hennes forskning fokuserar på det litteraturdidaktiska området och hennes undervisning ligger främst inom lärarutbildning. 


11.30 Lunch

 

12.30 Sebastian Lönnlöv. Information om passet kommer inom kort.

13.30 Eftermiddagsfika

 

14.00 Skolbiblioteket som nav – ett rektorsperspektiv
 

Skolbiblioteket är rektors ansvar enligt förordningarna och det finns många goda skäl för en rektor att satsa på och ha höga förväntningar på verksamheten. Men hur kan biblioteket göras till en viktig del i skolans vardag och utveckling? En aspekt som ofta lyfts är just rektors ledarskap och att rektor involverar skolbiblioteket i det generella utvecklingsarbetet.
 

Ta del av en föreläsning som visar hur rektor tillsammans med skolbibliotekarien kan få biblioteket att: 

  • spela en viktig roll i skolans digitaliseringsarbete 
  • utgöra ett informationsnav på skolan  
  • locka till ökad läslust hos eleverna 
  • stötta elever och lärare som en effektiv resurs i vardagen. 

Edward Jensinger arbetar som avdelningschef för Gy-, Vux och Arbetsmarknad i Eslöv. Tidigare har han arbetat länge som skolledare och på förvaltningsnivå, där han varit aktiv i att driva skolbiblioteksutveckling och digitaliseringsfrågor. Edward har skrivit böckerna Att integrera digitalisering och kollegialt lärande: om skolutveckling och 12 tankar om skolans digitalisering. 

15.00 Konferensen avslutas 

Föredrar du att delta på webbkonferensen? Boka här!


Avbokning och byte fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr



Boka-nu-pris: 3 795 kr ex moms, gäller t.o.m. 15 okt 2020

Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex moms, gäller t.o.m. 5 april 2020

Ordinarie pris: 5 595 kr exkl. moms

I priset ingår förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe i två dagar samt dokumentation.

I dagsläget planerar vi för att kunna arrangera konferensen på ett coronasäkert sätt, med deltagare på plats. På grund av rådande läge reserverar vi oss dock för eventuella förändringar. Det betyder att delar av programmet kan ändras eller bytas ut. Vid restriktioner som begränsar antalet deltagare på plats tillämpar vi först-till-kvarn-principen, vilket innebär att anmälda deltagare istället kan erbjudas att delta på webbkonferensen. Konferensen kan även helt övergå till webbkonferens. Om något av detta sker, behåller du givetvis din plats och meddelas omgående. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt. Har du frågor, kontakta asa.gustafsson@skolporten.se.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: asa.gustafsson@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

 

Du kan avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Konferensen kan övergå till att arrangeras enbart digitalt på grund av restriktioner gällande corona. Du behåller då din plats och meddelas omgående. Mellanskillnaden i pris återbetalas.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Skolporten förbehåller sig rätten att filma konferensen på plats. Det innebär att t ex frågor som ställs kan komma att höras på filmerna och dessa filmer kan användas i Skolportens regi.

IVA Konferenscenter Grev Turegatan 16, Stockholm

Kommunikationer: Närmaste T-banestation är Östermalmstorg (röd linje). Det tar ca 15 minuter att promenera från centralen.


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070-384 44 25
asa.gustafsson@skolporten.se