Skolbibliotek Webbkonferens

11–30 maj 2022

Webbkonferens


Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som arbetar med eller i skolbibliotek! Under två dagar får du ta del av den senaste forskningen som rör verksamheten, utvecklas i din yrkesroll och möta kollegor från hela landet. 

Två goda nyheter!
Välj Spår 1 för förskoleklass till mellanstadiet, eller Spår 2 för högstadiet och gymnasiet.

Bjud med din rektor gratis på webbkonferensen! Ange rektors namn och e-post i kommentarsfältet vid bokning.


Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av åtta spännande föreläsningar när det passar dig, under tre veckor. Föreläsningarna är 40-60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    11–30 maj 2022
  • Tid
    00:00–00:00
  • Pris
    2995 kr

Konferensen berör:

  • Läsfrämjande tekniker och verktyg som triggar läslusten
  • Skolbibliotekets organisation, från politik till praktik
  • Bättre skolresultat genom samverkan mellan bibliotek, rektorer och pedagoger
  • MIK, källkritik och källtillit på nydanande sätt
  • Digital omställning och analoga värden – var befinner vi oss?
  • Skolbiblioteksutredningens följder, vad händer nu?
  • Multimodalt lärande som tar vara på elevernas intressen

På konferensen medverkar:

Monika Vinterek, Högskolan Dalarna

Agneta Edwards, litteraturpedagog

Tove Mejer, Skolverket

Cilla Dalén och Raija Ikonen, Enbacksskolan, Stockholm

Anette Svensson, Jönköping University

Edward Jensinger, Eslövs kommun

Mathias Cederholm, Alle Fonti

Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet

Annelie Glamsare och Pia Herrström, Botkyrka kommun

Monika Staub Halling, Backaskolan, Lund

Maria Schedvin, Malmö stad

Sebastian Lönnlöv, Nacka gymnasium

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

 

1. Skolbiblioteksutredningen – vad händer nu?

Den statliga utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” har tagit ett samlat grepp om hur Sveriges elever ska få tillgång till likvärdiga skolbibliotek av hög kvalitet. Resultatet blev ett lagförslag som inkluderade bland annat bemanningskrav, stärkt arbete med MIK och läsfrämjande, samt ökad forskning och utbildning. Men vad händer nu och hur arbetar Skolverket vidare med frågor som rör skolbibliotek?

 

Tove Mejer var sekreterare i utredningen som lämnade över lagförslagen 2021. Hon är undervisningsråd på Skolverket och arbetar bland annat inom Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, NCS.

 

2. Organisera skolbiblioteket för en hållbar verksamhet

Alla skolor har olika förutsättningar för sin skolbiblioteksverksamhet, både i fråga om resurser, kompetens och möjlighet till samverkan. Hur kan olika typer av skolbibliotek organiseras för bästa möjliga effekt i verksamheten och för att bli en självklar och viktig funktion på skolan? Denna föreläsning problematiserar och konkretiserar hur skolbibliotekets verksamhet kan integreras i skolans systematiska kvalitetsarbete och därmed bli långsiktigt hållbar, samt hur man kan lösa de utmaningar som dyker upp längs vägen.

 

Maria Schedvin har lång erfarenhet av att driva och utveckla skolbiblioteksverksamhet på olika nivåer. För närvarande arbetar hon som utvecklingssekreterare på grundskoleförvaltningen i Malmö stad där hon stödjer skolorna i deras utvecklingsarbete med skolbiblioteken. 2020 skrev hon boken ”Hållbar skolbiblioteksutveckling” (Gleerups).

 

3. Vi vet att elever läser mindre på fritiden och vi tror att de läser i skolan 

Det är väl belagt att svenska barn och ungdomar läser mindre på sin fritid idag än för tio år sedan. Vi har dock, varken nationellt eller internationellt, haft särskilt mycket kunskap om hur mycket eleverna egentligen läser på skoltid och vilka faktorer som påverkar läsmängden i skolan. Ta del av nationell statistik och resultat från ett forskningsprojekt som studerat just detta.  

 

  • Hur står det till med läsandet på skoltid i Sverige idag och hur såg det ut för ett tiotal år sedan?
  • Vilken typ av undervisning och läsning pågår i svenska klassrum och vad får eleverna att läsa?
  • Vilken roll kan skolbibliotekarierna spela i detta sammanhang?

 

Monika Vinterek är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Hon har lett forskningsprojektet Att läsa eller inte läsa – En studie av grundskolans läspraktiker, under vilket ett flertal artiklar har publicerats och är under publicering. Hennes forskning bottnar i nyfikenhet på vad som kan bidra till barns och ungdomars lärande i ett skolsammanhang. 

 

4. Skärmar och skönlitteratur  läsning i den uppkopplade skolan 

Det är ingen nyhet att skolans etablerade läs- och skrivkultur utmanas av digitala medier och internet, men förflyttningen från ett analogt till ett digitaliserat klassrum är mycket komplex och sker i en ständig ström av nya programvaror och användningsområden. Åsikterna går isär om vartåt vi ska samt vilken typ av texter och medieformat som är lämpligast, och ämnet väcker debatt. Ta del av en föreläsning som beskriver forskningsläget och möjliga sätt för skolbiblioteket att navigera i frågor som:

 

  • Vad är läsundervisningens uppdrag i ett uppkopplat klassrum?
  • Vad är ”rätt” sätt att läsa? Hur kan vi förhålla oss till ökningen av lättläst och andra anpassningar?
  • Hur kan skolan närma sig berättande modaliteter och textformat som ljudböcker, poddar och e-böcker?
  • Hur kan mobiltelefonen hanteras i skolbibliotek och undervisning?

 

Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete och tf. professor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintressen är läsundervisning och ungas läsande och skrivande, med ett specifikt fokus på dagens medielandskap. Christina leder flera ämnesdidaktiska forskargrupper, samordnar ett internationellt forskarnätverk och har medverkat som sakkunnig i utredningar med fokus på läsning.

 

5. Att bygga MIK-undervisning i samarbete 

Skolbiblioteket ska vara en aktiv del av undervisningen och bidra till såväl elevernas språkliga utveckling som till deras medie- och informationskunnighet. Ta del av en praktiknära föreläsning med huvudfokus på årskurs F-3. Du får många konkreta exempel och verktyg för hur du och dina lärarkollegor kan undervisa i MIK och nätetik tillsammans.

  • Hur kan vi lägga grunden för elevernas förståelse av MIK och digitala miljöer?
  • Hur skapar vi progression, begripliga sammanhang och elevnära övningar som fungerar?
  • Hur kan MIK-samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och fritidspedagoger se ut i praktiken?

 

Monika Staub Halling arbetar som skolbibliotekarie på Backaskolan i Lund. Våren 2021 tilldelades hon Internetstiftelsens pris Det gyllene förstoringsglaset för sitt MIK-arbete med de yngsta eleverna. Tillsammans med Maria Heimer har hon skrivit boken Mot samma mål – skolbibliotek i undervisningen (2022).

 

6. Bilderbokens mångfald och möjligheter

Det finns bilderböcker för alla åldrar och ämnen: från komplexa berättelser med existentiella frågeställningar och psykologiskt bråddjup till vardagshistorier och fantasy. Som utgångspunkt för samtal, bildberättande och bildanalys, samt skrivande, dramatisering och eget skapande, kan bilderboken bli en viktig del i arbetet med fördjupad läsförståelse och skrivutveckling i skolans alla ämnen. Välkommen till en inspirerande föreläsning om bilderboken i skolan! 

 

Agneta Edwards är litteraturpedagog, föreläsare och författare till Bilderbokens mångfald och möjligheter Förskola (2008/2019) och Boksamtal med bilderböcker (2017). 2021 tilldelades Agneta Gulliverpriset (ibby.se), och hon är nu aktuell med boken Bilderbokens mångfald och möjligheter F–3.

 

7. Leda, samverka och utveckla – skolbiblioteksverksamheten på Enbacksskolan 

Enbacksskolan är en F9-skola i Tensta i Stockholm, där elever från många kulturella bakgrunder möts. Språkutveckling och digital kompetens är i fokus på hela skolan och skolbiblioteksverksamheten har byggts upp för att stödja och komplettera lärarnas och fritidshemmets arbete. Enbacksskolan har mottagit flera utmärkelser, en av dem är Skolbibliotek i världsklass, 2021.  

I föreläsningen beskriver skolans rektor och bibliotekarie hur skolbiblioteket har integrerats i skolans övriga verksamhet genom tydlig organisation, bra kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete.  

  

Raija Ikonen arbetar som rektor på Enbacksskolan. 2020 mottog hon utmärkelsen Årets rektor i grundskolan av Stockholms stad.

Cilla Dalén har arbetat i skolbibliotek i Tensta i 13 år och har mottagit flera utmärkelser, bland annat Ingvar Lundbergpriset, 2020. Cilla bloggar sedan länge på ”Vad gör de i biblioteket?” (i-biblioteket.stockholm). 

8. Läsa äger  ett framgångsrikt projekt för ökad läslust 

Internationella studier visar att nästan varannan elev tappar i läsfärdighet under sommarlovet, och mest tappar de som har svårt med läsningen. 2018 startades projektet Läsa äger på tre skolor i socioekonomiskt sårbara områden i Botkyrka. Kunde läskonditionen hållas i trim under sommarlovet, även hos lässvaga elever? Hur kunde olika yrkesgrupper och feriearbetande ungdomar inkluderas i arbetet? 

Det framgångsrika initiativet har beforskats vid Linnéuniversitetet och Linköpings universitet samt spridit sig till flera svenska kommuner. Ta del av en föreläsning som beskriver hur läsning kan bli en angelägenhet för hela samhället och hur vi tillsammans kan hitta nycklar till ökad läslust och läsengagemang.  

 

Anneli Glamsare har arbetat 40 år i skolans värld, varav de 10 sista som läs- och skrivutvecklare i Botkyrka kommun. Tack vare hjärteprojektet Läsa äger blev hon den första mottagaren av Pascal Engmans stipendium till Årets läsfrämjare, 2021.

Pia Herrström
 är lärare i musik och svenska samt skolbibliotekarie på Banslättsskolan i Tullinge, en av de skolor där Läsa äger är ett permanent arbetssätt. 

1. Skolbiblioteksutredningen – vad händer nu?

Den statliga utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” har tagit ett samlat grepp om hur Sveriges elever ska få tillgång till likvärdiga skolbibliotek av hög kvalitet. Resultatet blev ett lagförslag som inkluderade bland annat bemanningskrav, stärkt arbete med MIK och läsfrämjande, samt ökad forskning och utbildning. Men vad händer nu och hur arbetar Skolverket vidare med frågor som rör skolbibliotek?

 

Tove Mejer var sekreterare i utredningen som lämnade över lagförslagen 2021. Hon är undervisningsråd på Skolverket och arbetar bland annat inom Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, NCS.

 

2. Organisera skolbiblioteket för en hållbar verksamhet

Alla skolor har olika förutsättningar för sin skolbiblioteksverksamhet, både i fråga om resurser, kompetens och möjlighet till samverkan. Hur kan olika typer av skolbibliotek organiseras för bästa möjliga effekt i verksamheten och för att bli en självklar och viktig funktion på skolan? Denna föreläsning problematiserar och konkretiserar hur skolbibliotekets verksamhet kan integreras i skolans systematiska kvalitetsarbete och därmed bli långsiktigt hållbar, samt hur man kan lösa de utmaningar som dyker upp längs vägen.

 

Maria Schedvin arbetar som utvecklingssekreterare på grundskoleförvaltningen i Malmö stad, där hon stödjer skolornas utvecklingsarbete med skolbibliotek. Maria har lång erfarenhet av driv

 

3. Vi vet att elever läser mindre på fritiden och vi tror att de läser i skolan 

Det är väl belagt att svenska barn och ungdomar läser mindre på sin fritid idag än för tio år sedan. Vi har dock, varken nationellt eller internationellt, haft särskilt mycket kunskap om hur mycket eleverna egentligen läser på skoltid och vilka faktorer som påverkar läsmängden i skolan. Ta del av nationell statistik och resultat från ett forskningsprojekt som studerat just detta.  

  • Hur står det till med läsandet på skoltid i Sverige idag och hur såg det ut för ett tiotal år sedan?
  • Vilken typ av undervisning och läsning pågår i svenska klassrum och vad får eleverna att läsa?
  • Vilken roll kan skolbibliotekarierna spela i detta sammanhang?

 

Monika Vinterek är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Hon har lett forskningsprojektet Att läsa eller inte läsa – En studie av grundskolans läspraktiker, under vilket ett flertal artiklar har publicerats och är under publicering. Hennes forskning bottnar i nyfikenhet på vad som kan bidra till barns och ungdomars lärande i ett skolsammanhang. 

 

4. Skärmar och skönlitteratur  läsning i den uppkopplade skolan 

Det är ingen nyhet att skolans etablerade läs- och skrivkultur utmanas av digitala medier och internet, men förflyttningen från ett analogt till ett digitaliserat klassrum är mycket komplex och sker i en ständig ström av nya programvaror och användningsområden. Åsikterna går isär om vartåt vi ska samt vilken typ av texter och medieformat som är lämpligast, och ämnet väcker debatt. Ta del av en föreläsning som beskriver forskningsläget och möjliga sätt för skolbiblioteket att navigera i frågor som:

 

  • Vad är läsundervisningens uppdrag i ett uppkopplat klassrum?
  • Vad är ”rätt” sätt att läsa? Hur kan vi förhålla oss till ökningen av lättläst och andra anpassningar?
  • Hur kan skolan närma sig berättande modaliteter och textformat som ljudböcker, poddar och e-böcker?
  • Hur kan mobiltelefonen hanteras i skolbibliotek och undervisning?

 

Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete och tf. professor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintressen är läsundervisning och ungas läsande och skrivande, med ett specifikt fokus på dagens medielandskap. Christina leder flera ämnesdidaktiska forskargrupper, samordnar ett internationellt forskarnätverk och har medverkat som sakkunnig i utredningar med fokus på läsning.

 

5. Källkritik och källtillit  verktyg för uppdaterad undervisning 

Källkritik och informationsbedömning idag handlar om att orientera sig i en informationsflod och ett komplext medielandskap, där det är av vikt att hitta användarvänliga, snabba och pålitliga hjälpmedel för att navigera och prioritera rätt. Metoderna för källkritisk granskning har även kompletterats på senare tid. Nya och viktiga komponenter i undervisningen är till exempel analys av nätverk och spridning, förmåga att identifiera grundläggande narrativ samt troper och informationsbeteenden. 

Ta del av en föreläsning som bland annat visar hur du kan arbeta med:  

 

  • ”information disorder”, ”datavoids/data deficits” 
  • vetenskaplig kunnighet i digitala miljöer
  • SIFT/lateral läsning
  • stöd för bedömning av nyhetssidor
  • databaser med faktagranskningar
  • Wikipediasom informationskälla
     

Mathias Cederholm är disputerad i historia vid Lunds universitet och driver företaget Alle Fonti vars syfte är att sprida omvärldsbevakning. 2019 genomförde han på regeringens uppdrag en kartläggning av MIK-material och -metoder i Sverige. Mathias driver även Facebook-gruppen Källkritik, fake news och faktagranskning som tog emot Internetstiftelsens pris Det gyllene förstoringsglaset 2020. 

 

6. Multimodala textuniversum – ett sätt att skapa läsmotivation 

Förändrade medievanor har fått till följd att ungdomar använder texter på ett gränsöverskridande sätt. Att skriva och läsa blir alltmer sammankopplat med multimodala färdigheter när intresset för rörliga och föränderliga texter växer. Det är vanligt att ungdomar deltar i multimodala textuniversum, exempelvis ser filmen, läser boken, spelar spelet och skriver fanfiktion. Textuniversum består av såväl kreativa processer som kreativa produkter och kan därigenom användas för att möjliggöra lärande.  

Föreläsningen beskriver hur medieekologin kring textuniversum kan användas aktivt för att skapa läsmotivation, stödja språkutveckling och utveckla narrativ kompetens. Vilken roll kan skolbiblioteket spela i den processen? 

 

Anette Svensson är docent i litteraturdidaktik och verksam vid Högskolan för kommunikation och lärande, Jönköping University. Hennes forskning fokuserar på det litteraturdidaktiska området och hennes undervisning ligger främst inom lärarutbildning. 

 

7. Från poesifestival till klassrumsattack stärkt läsande på Nacka gymnasium

På Nacka gymnasium i Stockholm möts 2200 elever och 200 anställda. Tre av dem är bibliotekarier, som siktar mot att eleverna ska bli ”källkritiska informationssökningsproffs med passion för läsning”. Visionen är också att eleverna ska känna sig trygga och delaktiga i biblioteket, även utanför lektionstid. 

Ta del av en föreläsning som beskriver hur skolbiblioteket arbetar läsfrämjande, språkutvecklade och inkluderande med olika grupper, med bland annat poesifestivaler, progressionsmodeller, kylskåpspoesi och klassrumsattacker.

 

Sebastian Lönnlöv är bibliotekarie på Nacka gymnasium, som har tilldelats priset Skolbibliotek i världsklass 9 år i rad. Sebastian är även aktiv som författare, litteraturkritiker och kulturskribent.

8. Skolbiblioteket som nav ett rektorsperspektiv
Skolbiblioteket är rektors ansvar enligt förordningarna och det finns många goda skäl för en rektor att satsa på och ha höga förväntningar på verksamheten. Men hur kan biblioteket göras till en viktig del i skolans vardag och utveckling? En aspekt som ofta lyfts är just rektors ledarskap och att rektor involverar skolbiblioteket i det generella utvecklingsarbetet.

Ta del av en föreläsning som visar hur rektor tillsammans med skolbibliotekarien kan få biblioteket att: 

  • spela en viktig roll i skolans digitaliseringsarbete 
  • utgöra ett informationsnav på skolan  
  • locka till ökad läslust hos eleverna 
  • stötta elever och lärare som en effektiv resurs i vardagen.

 

Edward Jensinger arbetar som avdelningschef för Gy-, Vux och Arbetsmarknad i Eslöv. Tidigare har han arbetat länge som skolledare och på förvaltningsnivå, där han varit aktiv i att driva skolbiblioteksutveckling och digitaliseringsfrågor. Edward har skrivit böckerna Att integrera digitalisering och kollegialt lärande: om skolutveckling och 12 tankar om skolans digitalisering. 


Föredrar du att delta på plats i Stockholm? Boka här!

Avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr

Boka-tidigt-pris: 3 395 kr ex moms, gäller t.o.m. 5 april 2022

Ordinarie pris: 3 995 kr exkl. moms

I priset ingår 8 föreläsningar à 40-60 minuter samt dokumentation.

Den rådande situationen innebär att talare kan bli sjuka eller få reseförbud. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: asa.gustafsson@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens och licensen kan enbart användas på 1 enhet.

Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

  • Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
  • 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
  • Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
  • Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
  • Konferenserna innehåller 4-8 föreläsningar á 40-60 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 1-2 dagars fortbildning.
  • Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
  • Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
  • Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
  • Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
  • Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.


Frågor om programmet
Åsa Gustafsson: 070-384 44 25
asa.gustafsson@skolporten.se