Skolbibliotek Webbkonferens

 Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Kan skolbibliotekarien vara neutral?

Källkritik och MIK lyfts ofta fram som botemedlet mot den så kallade informationskrisen, men källkritik är inte något som i sig självt leder fram till sanning eller demokratiskt aktiva medborgare. Eftersom källkritiken inte är neutral, utan kan användas för olika politiska agendor, är den ett komplext verktyg som ställer höga krav på skolbibliotekariens kompetens. Genom exempel från forskning om sökmotorer, sociala medier och ungdomars erfarenheter i och utanför skolan diskuterar föreläsningen skolbibliotekariens utmaningar i rollen som intermediär av information. 

• Vad är skillnaden mellan konstruktiv och destruktiv användning av källkritiska verktyg?
• Hur kan du som skolbibliotekarie navigera i tider av ökad spridning av desinformation på digitala plattformar, minskad tillit och tilltagande polarisering?
• Är en opartisk position att föredra, eller är en sådan position rent av ett problem?

Olof Sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap och lärare vid Lunds universitet, där han undervisar framtidens bibliotekarier. Hans senaste bok är “Paradoxes of Media and Information Literacy: The Crisis of Information” (2022, Routledge).

2. Integrerade folk- och skolbibliotek – den bästa eller sämsta bibliotekstypen?

I dag är nästan 40 procent av folkbiblioteken integrerade med ett skolbibliotek, ofta av ekonomiska skäl i små eller glesbefolkade kommuner. Att få ett bibliotek att fungera både som ett bra skolbibliotek och som ett attraktivt folkbibliotek är en svår uppgift som kräver medveten planering. Ta del av en föreläsning som problematiserar kombinerade folk- och skolbibliotek, men som också ger konkreta positiva exempel och lösningar från Nordmalings kommun i Västerbotten.

• Hur kan verksamheterna i ett integrerat folk- och skolbibliotek organiseras och hur skiljer man på de två bibliotekarieuppdragen i praktiken?
• Vilka utmaningar finns och hur kan man lösa dem?
• Vilka vinster kan skola och folkbibliotek få av att samverka, även när de inte är integrerade?

Tommy Bildström är bibliotekschef i Nordmalings kommun. Han har en bakgrund som ungdomsbibliotekarie och har tidigare drivit läsfrämjande projekt. Tommy sitter också i juryn för Greta Renbergs pris, som delas ut av Svensk biblioteksförening.

3. Digitala medier i skolbiblioteket
Skolbibliotek har en skyldighet att tillhandahålla information som kan användas för undervisning och lärande, och eftersom utvecklingen går mer mot digitala format behöver vi hålla jämna steg och även erbjuda digitala källor. Men hur och vilka? Och hur förhåller sig dessa mot det tryckta formatet? 

Under den här föreläsningen får du ta del av lärdomar som utbildningsförvaltningen i Stockholms stad dragit i samband med sitt utvecklingsarbete kring att tillgängliggöra e-böcker via skolbiblioteket, samt praktiska råd för att utveckla din skolas arbete med e-medier. 

• Vilka faktorer påverkar valet av tjänst, samt bestånd och urval av e-böcker?
• Vilka digitala lärresurser är rimliga att prioritera ur ett skolbiblioteksperspektiv?
• Hur synliggörs och används digitala medier i det läsfrämjande arbetet?

Sebastian Waller Stålnacke arbetar med skolbiblioteksutveckling och digitala biblioteks- och informationstjänster på Medioteket vid utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

4. Vetenskapliga projekt inför gymnasiearbetet – skolbibliotek och lärare i samarbete kring MIK

På P A Fogelströms gymnasium i Stockholm deltar alla elever, oavsett program, i fem vetenskapliga projekt under de två första åren. Därefter ska de vara väl förberedda för att under det avslutande läsåret skriva sina gymnasiearbeten och även för vidare studier. De vetenskapliga projekten ger skolbiblioteket en bra möjlighet att samarbeta med lärarna om elevernas MIK-utbildning och skapa en strukturerad progression i arbetet. 2021 fick skolan DIK:s utmärkelse Skolbibliotek i världsklass. Ta del av en föreläsning som beskriver hur skolan arbetar med vetenskapligt skrivande, gymnasiearbetet och MIK. 

Pavlo Narvaja är biträdande rektor på P A Fogelströms gymnasium och ansvarar särskilt för de högskoleförberedande insatserna på skolnivå.

Lena Moser är skolbibliotekarie på P A Fogelströms gymnasium.

5. Hammarkullsskolan – från plats till central funktion 

Hammarkullsskolan i Göteborg har fått DIK:s utmärkelse ”Skolbibliotek i världsklass” (2022), tack vare sitt läsfrämjande arbete. I en miljö med 100% elever med annat modersmål än svenska, hur får man eleverna att gå från att knappt ha hållit i en bok till att bli ivriga läsare? Hur går man från att betrakta skolbiblioteket som en lyxig extraresurs, till att bygga hela organisationen utifrån biblioteket? En stor del av ansvaret ligger på skolledningen och dess förmåga att skapa rätt förutsättningar för samarbete. 

I den här föreläsningen beskriver skolans biträdande rektor och skolbibliotekarie hur 

• de har arbetat tillsammans för att få upp skolbiblioteket på agendan och bli en integrerad del av verksamheten
• de i samverkan med lärare har skapat en läskultur på Hammarkullsskolan
• de har arbetat för att få skolbiblioteket att bli en funktion, snarare än en plats. 

Jonna Bruce arbetar som skolbibliotekarie på Hammarkullsskolan i Göteborg.  

Linnea Lindquist arbetar som biträdande rektor på Hammarkullsskolan. Hon deltar ofta i skoldebatten som rektor_linnea. 

6. Ungdomar, flerspråkighet och litteratur – läsambassadörens vision
I ett samhälle där barn och unga läser allt mindre behövs det krafter som förstår att läsning kan förändra liv och ge en bättre framtid. Läsambassadören Nioosha Shams fokuserar sitt arbete på flerspråkiga ungdomar, utifrån tanken att den som behärskar flera språk har möjlighet att ta till sig flera verkligheter genom litteraturen. I den här föreläsningen kommer hon, med hjälp av sitt Ungdomsråd, att beskriva hur folk- och skolbiblioteken kan höja ungdomars läslust, samt vilken roll flerspråkighet har i det läsfrämjande arbetet.

• Hur får vi ungdomar att läsa mer?
• Vad har modersmål med läsfrämjande att göra?
• Kan skrivande vara en väg in i läsningen?

Nioosha Shams  är kulturjournalist och författare. 2020 debuterade hon med ungdomsboken Om det regnar i Ahvaz. Nioosha är utsedd av Kulturrådet till Sveriges läsambassadör under 2022–2024. I uppdraget ingår att inspirera barn och unga till läsning och vara en läsande förebild.

7. Skolbibblan funkar – ökad kognitiv tillgänglighet på skolbiblioteket

Vi vet att sådant som är helt nödvändigt för vissa elever är ofta bra för alla elever. Oavsett skolors olika förutsättningar finns det möjlighet för alla att göra skolbiblioteket, som rum och som verksamhet, mer kognitivt tillgängligt och npf-vänligt. Därmed kan vi öka alla elevers möjlighet att hitta, förstå och känna sig trygga i verksamheten. Under denna föreläsning får du praktiska råd och verktyg för hur du kan tänka och agera för att öka den kognitiva tillgängligheten på ditt skolbibliotek. Råden, som baseras på Stockholms stads tillgänglighetsprojekt Bibblan funkar, behandlar till exempel: 

• Hur kan rummet anpassas för att fungera bättre för elever med npf?
• Vilken information är viktig och hur ska den utformas?
• Vad behöver vi tänka extra på i undervisningssammanhang?
• Hur kan skolbiblioteket inspireras av folkbibliotekens arbete med äppelhyllor?

Lynn Alpberg arbetar som barnbibliotekarie på Södermalmsenheten inom Stockholms stadsbibliotek, med särskild inriktning på tillgänglighet. Hon har tidigare arbetat med kartläggning över vilka verksamheter som Stockholms läns folkbibliotek erbjuder barn och unga med funktionsnedsättning, samt genomfört tillgänglighetsprojektet Bibblan funkar.

Jenny Karlsson arbetar med skolbiblioteksutveckling på Medioteket vid Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Hon har tidigare erfarenhet som grundskollärare, skolbibliotekarie och barnbibliotekarie på folkbibliotek.

8. Framgångsrikt samarbete kring högläsning på alla stadier

Medvetet och strukturerat arbete med högläsning har många fördelar, så många att det behöver prioriteras under alla skolåren. Om skolbibliotekarier, lärare, personal i fritidshem och skolledning samarbetar kring högläsningen ökar elevernas chanser att bli goda läsare och utveckla ett rikt språk. Föreläsningen ger praktiska råd, övningar och exempel grundade i forskning och beprövad erfarenhet, och tar sin utgångspunkt i följande frågor: 

• Hur kan vi skapa förutsättningar för framgångsrik högläsning i grundskolan och på gymnasiet?
• Hur kan vi samtala med eleverna om litteraturen vi läst på ett utvecklande sätt?
• Vilka vinster finns med samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie i högläsningen?
• Vad kan skolledare göra för att uppmuntra till samarbete mellan olika professioner?

Maria Heimer är författare och föreläsare och har tidigare arbetat som lärare, skolbibliotekarie och utvecklingspedagog. Hon har bland annat skrivit böckerna Mot samma mål: skolbibliotek i undervisningen (tillsammans med Monika Staub Halling) och Läsa för livet: högläsning och läsning i F–6 och fritidshem.