Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet i det informationsmail du får cirka 10 dagar före konferensen.

1. Vad tycker eleverna? Gymnasieelevers egna erfarenheter av särskilt stöd.

Elevernas egna erfarenheter av det stöd som erbjuds är ett område som inte tidigare har utforskats. I en ny studie från 2020 vid Örebro universitet har gymnasieelever i årskurs 3 intervjuats om sina upplevelser av särskilt stöd och specialundervisning. Föreläsningen presenterar resultaten. 

• I vilken grad är eleverna delaktiga i beslut som rör deras egna stödbehov?
• Vilken typ av stöd har eleverna haft under sin gymnasietid, och vilken typ av stöd hade de önskat?
• När upplever eleverna att det särskilda stödet har fungerat bra, och när har det fungerat sämre?

Anna Öhman är fil.dr i pedagogiskt arbete med inriktning yrkesdidaktik. Hon är anställd som lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Örebro Universitet, där hon är verksam inom specialpedagogprogrammet och lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna. Anna arbetar också inom rektorsutbildningen vid Karlstads universitet.

2. En bild av dyslexi

Idag vet de flesta lärare att elever med dyslexi har rätt till anpassningar av undervisningen, även om det kan se väldigt olika ut på olika skolor. Vilka konsekvenser får våra olika tillvägagångssätt för undervisning och lärande? Kan vi skapa en utbildning som är likvärdig för alla, och hur gör vi i så fall det? Med exempel hämtade både från forskning och föreläsarens egna erfarenheter från skolan, breddas din bild av dyslexins utmaningar och möjligheter. 

• Hur kan vi förhålla oss till dyslexi?
• Vad innebär det att ”kompetenseffektivisera”?
• Tillgänglig text – vad innebär det?
• Så undviker du att tillvägagångssätten begränsar lärandet.
• Lär dig att se dyslexins styrkor.

Susanna Cederquist är sedan 10 år tillbaka föreläsare, handledare och utbildare inom dyslexi. Få kan ge en mer nyanserad bild av dyslexi än Susanna. Som dyslektiker har hon inifrånperspektivet, och som legitimerad grundskole- och gymnasielärare har hon pedagogperspektivet. Susanna har skrivit boken Dyslexi + styrkor = sant och är ledamot i Utbildningsnämndens råd för funktionshinderfrågor i Stockholm Stad. Susanna innehar en plats i Prins Carl Philip och Prinsessan Sofias stiftelses expertråd gällande dyslexi, och 2019 fick hon ta emot Dyslexipriset för sitt arbete inom området.

 3. Att handleda i gymnasieskolan

En viktig del av specialpedagogens roll är att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare vid de utmaningar som uppstår i det pedagogiska arbetet. Genom din kompetens kan du hjälpa dina kollegor att utveckla arbetssätt som främjar lärande, men hur kan du strukturera dessa samtal så att teori och praktik möts? Föreläsningen ger dig verktyg att utveckla din handledarkompetens för att kunna bidra med professionalitet, utveckling och kvalitet i verksamheten.

Maja Lindqvist är leg. lärare, specialpedagog och handledare. Hon har lång erfarenhet av att leda utbildningar och skolutvecklingsfrågor samt att handleda yrkesverksamma skolledare och pedagoger. Maja är författare till böckerna Elevhälsoarbete för specialpedagoger – en handbok samt Kollegialt lärande – att handleda i skolans värld.

 4. Tydliggörande pedagogik på gymnasiet – så kan lärmiljön och undervisningen anpassas.

Idag förväntas i princip alla ungdomar gå i gymnasiet, men 2019 var det nästan en av fyra som inte tog examen. Vissa av dessa ungdomar har diagnoser såsom adhd, autism eller dyslexi, men andra uppfyller inte diagnoskriterierna även om de har stora svårigheter. Vad kan du göra i förebyggande syfte för att ge alla elever en chans att nå en gymnasieexamen? Föreläsningen visar hur du med hjälp av konkreta metoder kan göra skoldagen begriplig, hanterbar och meningsfull för alla elever, med eller utan diagnos.

• ”Isbergsmodellen” – vad innebär den?
• Den tydliggörande pedagogikens nyckelfrågor.
• Vikten av visuellt stöd.
• Hur kan du stötta vid självständiga arbeten, som exempelvis gymnasiearbetet?
• Vad bör du tänka på vid grupparbeten?
• Hur kan examinationer anpassas så att alla elever får förutsättningar att lyckas?

David Edfelt är leg. psykolog och författare. Han arbetar med handledning och utbildning till pedagogisk personal i förskolor och skolor. David undervisar på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och är medförfattare till flera böcker, bland annat Autism och ADHD i gymnasiet – tydliggörande pedagogik.

5. Talängslan och selektiv mutism hos ungdomar

I dagens gymnasieskola läggs stor vikt vid kommunikativ förmåga. Förutom muntliga presentationer förväntas eleverna räcka upp handen, diskutera och uttrycka åsikter verbalt. I varje klass finns elever som upplever detta som jobbigt, men hur skiljer du vanlig nervositet från talängslan? Ta del av en föreläsning som lär dig att definiera selektiv mutism och bli observant på riskfaktorer, samt utvecklar din förmåga att identifiera och stötta dessa ungdomar i skolans talsituationer. 

• Vad kan skolan göra för att förebygga talängslan?
• Vilka strategier kan hjälpa en elev att klara nödvändig, verbal kommunikation i skolan?
• Hur kan skolan samverka med logoped och psykolog?
• Vad kan eleven själv göra för att förbättra sin situation?

Carina Engström är leg. logoped med lång erfarenhet av att behandla olika typer av kommunikationssvårigheter hos barn och ungdomar, med särskilt fokus på selektiv mutism. Hon handleder logopedstudenter och håller utbildningar om selektiv mutism för vårdgivare, skola och förskola. Carina har även skrivit boken Pratlust och talängslan.

6. Prokrastinering – att dansa på deadline

Prokrastinering handlar om att skjuta upp saker mot bättre vetande. Trots insikten om att det kan få negativa konsekvenser gör vi det ofta till vardags, och somliga prokrastinerar i sådan utsträckning att de hamnar efter i sina studier, på jobbet eller i livet. Genom att förstå de faktorer som påverkar förmågan att komma till skott, kan du skapa bättre förutsättningar för dig själv och dina elever att nå era mål – i tid.

• Prokrastinering – vad är det?
• Vilka strategier finns för att bemästra uppskjutandet?
• Hur hänger prokrastinering ihop med stress, perfektionism och psykisk ohälsa?

Alexander Rozental är leg. psykolog och fil.dr. i psykologi. Han är verksam som forskare och universitetslärare på Karolinska Institutet. Han är också medförfattare till två böcker, ”Dansa på deadline” samt ”Tio i tolv: en bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar”.

7. Extremisten i klassrummet

Vi lever i ett demokratiskt samhälle där alla åsikter är tillåtna, med undantag av hets mot folkgrupp, hot och förtal. Skolan ska verka för tolerans, och även om det inte finns nedtecknat i några styrdokument uppmuntras ett normkritiskt förhållningssätt. Men hur ska vi hantera ungdomar med extrema åsikter i klassrummet? Forskning visar att skolan oavsiktligt kan bidra till radikalisering genom sitt förhållningssätt till dessa elever. 

• Hur hanterar skolan kontroversiella frågor?
• Konfrontation och exkludering, eller empatisk nyfikenhet och inkludering?
• Är kontroversiella frågor ett problem, och i så fall för vem?

Christer Mattson är fil.dr i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har 20 års erfarenhet som lärare och är upphovsman till Toleransprojektet, som syftar till att förebygga rekrytering av unga människor till nazism- och vitmaktgrupperingar.

Boka din individuella licens, betala mot faktura och få inloggningsuppgifter, åhörarkopior och instruktioner via mail i god tid före konferensen. Du kan byta eller avboka fritt fram till 30 dagar före konferensstart.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om du inte får en bekräftelse, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats på någon av våra konferenser eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: kompetens@skolporten.se så hjälper vi dig. Notera gärna att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Vi reserverar oss för eventuella lokal- eller programändringar.