Specialpedagogik för gymnasiet, Webbkonferens

23 mars – 7 april 2022

Webbkonferens




Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel, och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj om du vill delta på plats eller via vår webbkonferens.

Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av sju spännande föreläsningar när det passar dig, under två veckor. Föreläsningarna är 45-90 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    23 mars – 7 april 2022
  • Tid
    00:00–00:00
  • Pris
    2995 kr

Konferensen berör:

  • Skolinspektionens granskning av individuella stödinsatser i gymnasieskolan.
  • Dyslexi – rätt stöd till varje elev.
  • Så kan vi stötta elever med perfektionism och prestationsångest.
  • Konsten att hantera övergångar på gymnasiet.
  • Stödstrukturer för att bygga självständighet inför vidare studier.
  • Teknikanpassning för ökad delaktighet och närvaro.
  • Tydliggörande pedagogik för elever med adhd och autism.

Tove Ekelund, leg. logoped och författare

Moa Yngve, leg. arbetsterapeut och fil.dr  

Alexander Rozental, leg. psykolog

Ingrid Jacobsson, utredare Skolinspektionen

Ulrika Rosengren, utredare Skolinspektionen

Anna Borg, specialpedagog

Anna Planting Gyllenbåga, ordkonstnär

Diana Storvik, specialpedagog

Anna Sjölund, beteendevetare och författare

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

 

1. Gymnasieskolans arbete med individuella stödinsatser

Nästan alla ungdomar i Sverige påbörjar en gymnasieutbildning, men nära tre av tio elever lämnar skolan utan examen. I Gymnasieutredningen (SOU 2016:77) pekas gymnasieskolornas arbetssätt ut som en av förklaringarna till varför så många inte når målen för utbildningen. Skolinspektionen har under 2020 och 2021 granskat hur gymnasieskolan arbetar med det individuellt inriktade stödet till elever, med särskilt fokus på skyndsamhet, helhet och elevdelaktighet. Föreläsningen presenterar de viktigaste iakttagelserna från denna granskning.

 

  • Vad är mentorns ansvar och vad är specialpedagogens ansvar i stödarbetet?
  • Hur kan specialpedagog och speciallärare samverka med ämneslärare och mentorer?
  • På vilket sätt kan rektor bidra till god kvalitet i stödarbetet?
  • Hur kan arbetet med individuella stödinsatser organiseras vid det arbetsplatsförlagda lärandet?

 

Ingrid Jacobsson är utredare på Skolinspektionen i Lund. Hon har en bakgrund som lärare i grundskolan och som lärarfortbildare i NO/fysik. Ulrika Rosengren är utredare på Skolinspektionen i Stockholm. Hon har en bakgrund som forskare vid Lunds universitet och som lärare och rektor i både grundskola och gymnasium.

 

2. IKT för ökad närvaro och delaktighet

Gymnasieelever som behöver stöd för att klara skolarbetet är sällan nöjda med de anpassningar de får. Det visar en avhandling från 2021, som bygger på ett stort antal elevers egna upplevelser av sina behov av stödinsatser i skolan, och det stöd de faktiskt får. Genom att använda bedömningsinstrumentet BAS (Bedömning av Anpassning i Skolmiljön) identifierades elevernas behov, och en IKT-intervention individanpassades. Efter ett halvår utvärderades insatsen, och resultaten visar att rätt tekniskt stöd kan ge ökad närvaro, stärkt lärande och större delaktighet i studierna. Föreläsningen presenterar studien och dess resultat.

 

Moa Yngve är legitimerad arbetsterapeut som 2021 disputerade vid Linköpings universitet med avhandlingen Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School.

 

3. Dyslexi – rätt stöd till varje elev

Fortfarande möter dyslektiker hinder i skolan. Trots tydliga föreskrifter i skollagen, evidensbaserad forskning och pedagogisk kunskap får inte alla dyslektiker de extra anpassningar eller det särskilda stöd som de behöver för att lyckas med sina studier. Ibland beror det på att kompetensen saknas, men även om pedagogerna har kunskap om definitionen av dyslexi och kan identifiera tecken på diagnosen, är det en utmaning att hitta och ge rätt stöd till varje individ. Vilken typ av stödåtgärder har bra effekt, och vad är bortkastad tid? Ta del av en föreläsning som tar utgångspunkt i en dyslexivänlig skola med en språkligt tillgänglig lärmiljö för alla elever.

 

  • Tydliggörande pedagogik och undervisningsstruktur.
  • Visuellt stöd.
  • Assisterande teknik med digitala lärverktyg.
  • Lärares pedagogiska planering.
  • Extra anpassningar och åtgärdsprogram.

 

Tove Ekelund är leg. logoped, leg. lärare, specialpedagog och författare. Hon har även arbetat som skolledare. Tove har lång erfarenhet av utrednings- och behandlingsarbete inom sjukvården som verksam logoped, och är aktuell med boken Om dyslexi (2021).

 

 

 4. Perfektionism – när kraven definierar vem du är

I dagens gymnasieskola finns ett starkt fokus på mätbara mål, vilket för vissa elever skapar en ständig prestationsjakt. Deras strävan att klara av högt ställda krav får negativa konsekvenser för hälsa och relationer, och de kan behöva hjälp att hantera sin perfektionism. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att vi måste sänka kraven på dessa elever. Med rätt stöd kan de förändra sitt sätt att se på sig själva och bli mer flexibla i hur de tar sig an uppgifter. Målet är att de ska få mer tid över till annat och inte basera sin självbild enbart på prestation.

  • Perfektionism – vad är det?
  • Hur hänger perfektionism ihop med stress och psykisk ohälsa?
  • Vilka strategier finns för att bemästra perfektionism?

 

Alexander Rozental är leg. psykolog och fil.dr. i psykologi. Han är verksam som universitetslektor vid Uppsala universitet, där han forskar och undervisar om psykologisk behandling. Han är också författare till Dansa på deadline (2014), Tio i tolv: en bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar (2018) och Bättre än perfekt: En självhjälpsbok för perfektionister (2021).

 

 

 5. Konsten att hantera övergångar på gymnasiet

Att komma från grundskolan till gymnasiet innebär en stor omställning, men efter ett tag flyter skoldagen på utan större svårigheter för de flesta. För vissa ungdomar dröjer sig dock osäkerheten kvar. Vad förväntas av dem i olika situationer, och hur ska de hantera de ständiga övergångar mellan exempelvis moment och ämnen, som sker under en vanlig dag? Genom ett systematiskt arbete med fokus på övergångar kan gymnasieskolan underlätta för dessa elever och skapa en god lärmiljö för alla.

 

  • Vad menas med övergångar, och när och var sker de i gymnasieskolan?
  • Varför är det viktigt att arbeta med övergångar i gymnasiet?
  • Hur kan ni starta, fortsätta eller utveckla arbetet kring övergångar på ett systematiskt sätt?
  • Vilka aktörer i gymnasieskolan kan samarbeta kring övergångar på olika sätt?

 

Anna Borg har lång erfarenhet av att arbeta i skolans verksamhet som leg. lärare, specialpedagog, rektor och chef för ett kommunövergripande elevhälsoarbete. Hon är idag knuten till Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND) i Stockholm. Anna utbildar skolpersonal inom grund- och gymnasieskola, med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon har skrivit böckerna Utanförskap i skolan- förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen (2018) samt God lärmiljö för alla – konsten att hantera övergångar i skolan (2021).

 

 

6. Extra anpassningar med fokus på studieförberedande program

Gymnasieskolans uppdrag är komplext. Samtidigt som alla elever ska få stöttning för att klara sin examen, behöver de som har valt ett studieförberedande program förberedas för vidare studier. Vi måste alltså bygga goda stödstrukturer som kan monteras ner vartefter elevernas självständighet ökar. Föreläsningen ger en rad konkreta exempel på hur vi kan organisera en tillgänglig utbildning som uppmuntrar elevens självständiga lärande.

  • Hur kan vi stödja och vägleda en elev inför och genom gymnasiearbetet?
  • Hur kan vi bygga goda stödstrukturer kring eleverna i syfte att öka deras självständighet?
  • Hur kan vi skapa en tillgänglig lärmiljö där undervisning om strategier är en naturlig och självklar del?

 

Diana Storvik är specialpedagog på gymnasiet, driver bloggen specialpedagogpagymnasiet och är bloggare och expert på elevhälsan.se. Diana har även arbetat som specialpedagog i grundskolan och har många års erfarenhet som gymnasielärare.

 

7. Tydliggörande pedagogik för elever med autism och adhd

Att leva med autism och adhd är som att leva i direktsändning utan pausknapp. Ord och avsikter som man inte kan få grepp om behöver förklaras, både på förhand och göras begripliga i stunden. Pedagogernas förmåga att använda tydliggörande pedagogik har en avgörande betydelse för hur elever med dessa diagnoser upplever sin skolgång. Ta del av en föreläsning där du får både inifrån- och utifrånperspektivet på hur skoldagen kan underlättas för ungdomar med autism och adhd.

 

  • Hur kan kommunikation upplevas för elever med autism och adhd?
  • Vad innebär tydliggörande pedagogik?
  • Hur kan tydliggörande pedagogik användas i praktiken?

 

Anna Planting Gyllenbåga
Mitt namn är Anna PG – låt mig berätta vem jag är
Jag leker med orden – jag kallas för ordkonstnär
Jag skriver och pratar – med vanliga och rimmade ord
Mitt mål här i livet – är att bli hörd på denna jord
Lever livet med adhd – och som en ”vanlig” autist
Vet inte vad som hände – jag skulle ju bli artist
Men jag har massa energi – och en hög med kreativitet
Som jag använder – när jag berättar min livserfarenhet

 

Anna Sjölund är beteendevetare, handledare och författare. Hon är utbildad i tydliggörande pedagogik vid Division TEACCH i USA. Anna är medförfattare till ett flertal böcker om tydliggörande pedagogik, bland annat Autism och ADHD i gymnasiet (2019).

 

 

 

 

 

 


Föredrar du att delta på plats i Stockholm? Boka här!

Avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr

Boka-nu-pris: 2 995 kr exkl. moms (Gäller t.o.m. 1 december 2021)

Boka-tidigt-pris: 3 395 kr ex moms, (Gäller t.o.m. 15 februari 2021)

Ordinarie pris: 3 995 kr exkl. moms

I priset ingår 7 föreläsningar à 45-90 minuter samt dokumentation.

Den rådande situationen innebär att talare kan bli sjuka eller få reseförbud. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: nina.fahlen@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens och licensen kan enbart användas på 1 enhet.

Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

  • Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
  • 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
  • Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
  • Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
  • Konferenserna innehåller 4-8 föreläsningar á 40-60 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 1-2 dagars fortbildning.
  • Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
  • Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
  • Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
  • Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
  • Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.


Frågor om programmet
Nina Fahlén: 076-321 62 99 nina.fahlen@skolporten.se