Specialpedagogik i förskolan
Välkommen till Skolportens digitala fortbildning för dig som möter barn i behov av stöd i förskolan! Ta del av den senaste forskningen, få praktiska verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Dessutom kan du nätverka med kollegor från hela landet via vår digitala utbildningsplattform.
Du får
- tillgång till 8 föreläsningar à 60-90 min när det passar dig under konferensperioden. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning
- möjlighet att ställa dina frågor till föreläsarna
- åhörarkopior.
Webbkonferensen passar bra att arbeta med i grupp. Är ni 5 personer eller fler som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Väldigt inspirerande föreläsningar med mycket bra föreläsare!
Sagt av tidigare deltagare
Innehåll:
- Lekresponsiv undervisning i praktiken – för en inkluderande förskola.
- Att få och kunna leka – stöttning av barns sociala färdigheter och leksamspel.
- Extrem kravkänslighet, PDA – forskning och goda råd.
- Små barn och starka känslor – känslohantering med handfasta övningar.
- DLD/språkstörning i förskolan – så skapar vi språkligt tillgängliga miljöer.
- Försummelse – så kan förskolan göra skillnad.
- Att främja motorik och fysisk aktivitet för alla barn – med eller utan funktionshinder.
- SW-EDI – ett verktyg för att kartlägga barngruppers behov och sårbarheter.
Medverkande

Anna-Karin Arnald
LEG. LOGOPED

Julia Esters
LEG. PSYKOLOG

Maria Gladh
FIL.DR I SPECIALPEDAGOGIK

Olov Nordvall
LEKTOR I DIDAKTIK

Niklas Pramling
PROFESSOR I PEDAGOGIK

Ann-Christin Sollerhed
LEKTOR I FOLKHÄLSOVETENSKAP

Hanna Thermaenius
LEG. PSYKOLOG

Björn Tingberg
LEG. SJUKSKÖTERSKA OCH LEG. PSYKOTERAPEUT
Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill. 1. Lekresponsiv undervisning för en inkluderande förskola Undervisning i förskolan behöver inte separeras från, utan kan inkludera, lek. Lekresponsiv undervisning (LRU) bygger på att förskolepersonalen är aktiv i leken och är med och koordinerar den, samtidigt som barnen har eget handlingsutrymme. Föreläsningen diskuterar hur detta kan gå till i praktiken, och du får konkreta exempel på hur barn med olika erfarenheter kan inkluderas i gemensamma, engagerande och utvecklande aktiviteter som främjar inkludering och social rättvisa. Niklas Pramling är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han forskar om förskolan, med särskilt fokus på kommunikation mellan barn och personal, i relation till frågor om undervisning, lek, fantasi och lärande. Niklas senaste bok Att arbeta lekresponsivt (2023), är skriven tillsammans med Cecilia Wallerstedt. 2. Att få och kunna leka – stöttning av barns sociala färdigheter och leksamspel I förskolan sker barns utveckling och lärande både genom planerade aktiviteter och spontana situationer. Leken har en central roll i den integrerade undervisningen och omsorgen, men fri lek kan vara utmanande för barn som har svårt att på egen hand initiera och upprätthålla samspel med andra barn. Föreläsningen ger exempel på förhållningssätt och strategier som kan användas för att stärka och berika barns sociala färdigheter och leksamspel. Syftet är att inspirera till reflektioner kring lekens betydelse i förskolan och vuxnas betydelse i barns lek, särskilt för barn där leken inte kommer av sig själv. Maria Gladh är fil.dr. i specialpedagogik och sakkunnig handläggare för anpassad grundskola inom kommunal utbildningsförvaltning. Hon har bland annat arbetat inom förskola och anpassad grundskola och intresserar sig för forskning om hur utbildningspolicy och specialpedagogik förstås och omsätts i praktiken för barn och unga. Hennes avhandling New special educational practices for social skills and play between children (2025) utforskar inkluderande arbetssätt i förskolan. 3. Extrem kravkänslighet, PDA – så kan förskolan stötta Information om denna föreläsning presenteras inom kort. 4. Små barn och starka känslor Ett litet barns känslor kan vara snabba och starka och ibland svåra att förstå, både för oss vuxna och för barnet. När känslorna stormar behöver barnet först och främst få hjälp att lugna ner sig, och där har förskolans personal en viktig roll. Det finns mycket att vinna på att barn i tidig ålder lär sig känna igen och hantera sina känslor, men samtidigt vill vi ju signalera att känslor är viktiga och att det är okej att visa vad vi känner. Genom att prata om känslor ger vi barnen ord och hjälper dem att förstå sig själva och andra. Föreläsningen fokuserar på känslohantering och blandar modern känsloforskning med handfasta övningar och knep att prova i vardagen med pedagoger och förskolebarn. Hanna Thermaenius är psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi med mångårig erfarenhet av att arbeta med barn i förskoleålder. Hon är verksam både inom Barnhälsovården i Stockholm och Rädda Barnen. Hanna är också författare och har skrivit böcker som Stopp min kropp (2020) och 99 Livsknep (2024). Hon är nu aktuell med Känsloäventyret (2026), en bok för barn i 3-6 årsåldern. 5. DLD/språkstörning i förskolan – från oro till handling I föreläsningen får du som specialpedagog konkreta och praktiska verktyg för att stötta barn med DLD eller annan språklig sårbarhet i vardagen. Vi går igenom hur man anpassar språket, stärker ordförråd i lek och rutinsituationer samt skapar språkligt tillgängliga lärmiljöer. Du får också strategier för att handleda arbetslag och samverka med vårdnadshavare, så att stödet blir sammanhållet och långsiktigt. Anna-Karin Arnald är leg. logoped med mångårig erfarenhet av arbete i förskola och skola. Hon föreläser och handleder kring språkstörning och språkutvecklande arbetssätt med fokus på det som gör skillnad i praktiken. 6. Försummelse – så kan förskolan göra skillnad Försummelse är den vanligaste formen av barnmisshandel, men också den som oftast förblir osedd. Till skillnad från fysisk eller psykisk misshandel handlar försummelse inte om vad som görs mot barnet, utan om det som inte görs – den omsorg, trygghet och vägledning som uteblir. Försummelse kan vara fysisk, som att barnet inte får tillräckligt med mat, kläder eller medicinsk vård. Den kan vara emotionell, när föräldrar inte förmår ge närhet, uppmärksamhet eller ett stabilt känslomässigt stöd. Den kan också vara pedagogisk eller social, när barnet inte får hjälp att utvecklas, gå i skolan eller delta i sammanhang där det får lära, växa och känna tillhörighet. Föreläsningen stärker specialpedagogen i uppdraget att som professionell agera, samarbeta och bidra till att skapa tryggare och säkrare uppväxtvillkor. Genom att våga se kan vi göra skillnad, och ibland bli den avgörande länken som ger ett barn möjlighet att gå från utsatthet till trygghet. Björn Tingberg är leg. sjuksköterska och leg. psykoterapeut, båda med specialistinriktning barn och unga, samt disputerad inom området barn som far illa. Han är behandlare och studierektor på Ericastiftelsen i Stockholm. Björn har lång erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och har skrivit flera läroböcker om barns utsatthet och trauma. 7. Bättre översikt i det systematiska kvalitetsarbetet med SW-EDI Trots stora samhällsinvesteringar i både förskola och barnhälsovård har skillnaderna mellan svenska barns hälsa ökat över tid, och en av orsakerna till detta är att välfärdssektorn har haft utmaningar i sitt kompensatoriska uppdrag. Hit hör bland annat förskolors möjligheter att anpassa verksamheten efter barngruppernas behov, och att på ett systematiskt sätt identifiera behoven i respektive barngrupp. Föreläsningen beskriver en pågående studie om hur ett kostnadseffektivt och läroplansnära verktyg, SW-EDI (Early Development Instrument) kan kartlägga förskolegruppers utmaningar och sårbarheter. Resultaten kan användas för att stötta förskolors systematiska kvalitetsarbete, underlätta övergångar till grundskolan och utgöra ett underlag för utbildnings- och investeringsbeslut på organisatorisk nivå. Olov Nordvall är lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Han bedriver förskoleforskning inom bland annat systematiskt kvalitetsarbete, digitalisering och specialpedagogik. Olov har även flerårig erfarenhet av offentlig förvaltning, med fokus på samordning av sociala och barnrättsliga frågor. 8. Att främja motorik och fysisk aktivitet i förskolan Förskoleåldern är den mest gynnsamma perioden för att utveckla grundläggande motorik, och en av de ändringar som nyligen har införts i förskolans läroplan innebär ett ökat fokus på fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är viktig för den motoriska utvecklingen, men också för kognition, koncentration, självreglering och självförtroende, samt för hälsa och välmående. Ta del av en föreläsning om hur vi kan främja livsviktig motorik och fysisk aktivitet i förskolan med fokus på utveckling och lärande för alla barn – med eller utan funktionshinder. Ann-Christin Sollerhed är lektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad, där hon främst forskar om motorik, fysisk aktivitet och hälsa hos barn och ungdomar. Hon är involverad i flera forskningsstudier med fokus på förskolebarns motoriska förmåga och fysiska aktivitet, både nationellt och internationellt. Ann-Christins bok Livsviktig motorik och fysisk aktivitet i förskolan kommer ut hösten 2026. Ann-Christin har tidigare skrivit boken Fysisk aktivitet för unga med Downs syndrom (2024) tillsammans med Gerth Hedov. Här har vi samlat svar på vanliga frågor. Om du inte hittar svaret på din fråga eller vill ha personlig kontakt, kontakta oss här.Program

Niklas Pramling
PROFESSOR I PEDAGOGIK

Maria Gladh
FIL.DR I SPECIALPEDAGOGIK

Julia Esters
LEG. PSYKOLOG

Hanna Thermaenius
LEG. PSYKOLOG
Barn med DLD (Developmental Language Disorder) har varaktiga svårigheter med att förstå och/eller uttrycka språk. Detta kan påverka lek, lärande och socialt samspel. I förskolan tar sig DLD/språkstörning ofta uttryck i begränsat ordförråd, svårigheter att följa instruktioner, delta i samtal eller komma in i lek. Med rätt stöd kan vi göra stor skillnad – tidigt och systematiskt. 
Anna-Karin Arnald
LEG. LOGOPED

Björn Tingberg
LEG. SJUKSKÖTERSKA OCH LEG. PSYKOTERAPEUT

Olov Nordvall
LEKTOR I DIDAKTIK

Ann-Christin Sollerhed
LEKTOR I FOLKHÄLSOVETENSKAP
PRAKTISK INFORMATION



