Specialpedagogik i förskolan

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Särskilt begåvade barn och 2E i förskolan 

Den svenska förskolan och grundskolan har länge uppmärksammat barn i behov av stöd utifrån kognitiva svårigheter och funktionsnedsättningar. Barn som i stället har höga kognitiva förmågor och benämns som särskilt begåvade, har fått stå tillbaka i tron att de klarar av sitt lärande på egen hand utan särskilt pedagogiskt stöd. Dessutom finns det barn som upplever stora svårigheter med koncentration och samspel, men som samtidigt har en ovanligt hög förmåga att exempelvis förstå samband och göra beräkningar. Dessa barn ingår då i gruppen 2E som är en förkortning av ”twice exceptional” där en individ både har starka intellektuella resurser och en funktionsnedsättning som kan inverka begränsande.

Ta del av en föreläsning om hur du kan bemöta särskilt begåvade barn, samt barn som tillhör gruppen 2E i förskolan. Vad kännetecknar dessa barn, vad är bra att tänka på och hur skiljer de sig åt?

Pia Rehn

FÖRFATTARE/SAKKUNNIG

Pia Rehn har en magister i pedagogik vid Åbo Akademi, med biämnesstudier i specialpedagogik. Hon har lång erfarenhet från skolverksamhet som bland annat lärare, specialpedagog och rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. Idag arbetar hon som verksamhetsstödjare inom utbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Pia har skrivit boken När det enkla ändå blir svårt (2021).

2. Ett språkstödjande arbetssätt för barn i behov av stöd

Språk handlar om alltifrån lärande, identitet och utveckling till att göra sig förstådd i vardagen. Att stötta barns språk från en tidig ålder gynnar alla barn, men för dem med en försenad eller avvikande språkutveckling kan det vara helt avgörande. Vilka möjligheter finns att arbeta med och följa barns språk i förskolans praktiska vardag, och hur kan ett arbetslag tillsammans utveckla sin språkmedvetenhet?  

Med utgångspunkt i två praktiknära forskningsprojekt om strukturerade språkstöd i förskolan ger föreläsningen konkreta råd om ett språkstödjande arbetssätt, särskilt för barn i behov av stöd.

Ann Nordberg

LEG. LOGOPED/DOCENT

Ann Nordberg är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet och leg. logoped. För närvarande är hon involverad i FoU-programmet Språkutvecklande förskola vilket är ett praktiknära samverkansprojekt mellan forskare och förskolor i elva kommuner. Tidigare har Ann genomfört ett forskningsprojekt där den s.k. ELSA-modellen (Eget Lärande genom Språkstödjande Aktioner) utvecklades. Hon är även medförfattare till boken Språkstödjande arbetssätt i förskolan genom aktionsforskning – en introduktion till ELSA-modellen (2022).

3. Samspel och ögonkontakt hos barn med autism

Alla barn med autism har brister i förmågan till social interaktion och många kan ha avvikande ögonkontakt. Förbättrad ögonkontakt kan leda till ökade möjligheter att delta i olika lek- och inlärningssituationer, till exempel i förskolan. Den här föreläsningen ger exempel från ett pågående forskningsprojekt om hur vårdnadshavare till barn i förskoleåldern kan stimulera socialt samspel på ett lekfullt sätt utan krav.

• Hur kan vi ge barn med autism möjligheter till förbättrad ögonkontakt?
• Vilka inlärningsstrategier kan vara till hjälp?
• Hur försäkrar vi oss om barnens samtycke?

Dag Strömberg

LEG. LOGOPED/DOKTORAND

Dag Strömberg är leg. logoped, cert. beteendeanalytiker och doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Han har lång erfarenhet av stöd till barn med autism, inklusive utbildning och handledning till föräldrar och yrkesverksamma, både i Sverige och internationellt. Dag har även skrivit kapitel i böckerna Vänskap, skola, familjeliv (2022) och Leka, prata, äta (2020).

4. Sexualitet, könsroller och normer i förskolan 

Barn föds med en förmåga att uppleva sexuella känslor. Perioder med sexuellt utforskande återkommer under hela uppväxten, men på olika sätt beroende på ålder och utvecklingsnivå. Trots det är sexualitet ett eftersatt område i förskolan, och det finns fortfarande ett tabu och en osäkerhet kring hur vi ska bemöta små barn i frågor om kroppen och utforskande lekar. Hur lär vi barn vilka gränser som finns kring sexualitet, som kroppslig integritet och ömsesidighet, utan att förmedla en känsla av skuld och skam?

Ta del av en föreläsning som ger råd och verktyg för hur vi arbetar med sexualitet, könsroller och normer i förskolan på ett sätt som gör barnen trygga i sig själva och i sina kroppar, och ger dem en bra grund att stå på inför den fortsatta uppväxten. 

Kalle Norwald

SEXOLOG/FÖRFATTARE

Kalle Norwald är auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och auktoriserad sexolog. Idag arbetar han som terapeut inom psykoterapi med sexologiskt fokus samt med utbildning för skolelever och yrkesgrupper som möter sexualitet i sin yrkesutövning, däribland lärare och pedagoger. Han är även författare till boken Undervisa om sexualitet, samtycke och relationer – integrera i alla ämnen (2022).

5. Specialpedagogisk dokumentation i förskolan – ett riskfyllt uppdrag? 

Dokumentation är en central del av förskolans uppdrag. Styrdokumentens formuleringar ger dock inga tydliga riktlinjer om specialpedagogisk dokumentation. Denna otydlighet kan leda till dilemman och svåra avvägningar för förskolans professionella och få negativa konsekvenser för det enskilda barnet. En ny forskningsstudie visar att det finns risker med hur dokumentationsmallar är upprättade och formulerade, vilket i värsta fall kan innebära ett fokus där barn ska korrigeras i stället för att utmanas och stöttas i utveckling och lärande. Ta del av en föreläsning som kritiskt granskar specialpedagogiska kartläggningar i förskolan och diskuterar möjligheten att skapa mer etiskt försvarbara alternativ. 

• Ska specialpedagogiska dokument styra över förskolans professionella eller tvärtom?
• Hur undviker vi etiska fallgropar som krockar med förskolans uppdrag och värdegrund?

Linda Palla

DOCENT

Linda Palla är docent i pedagogik vid Malmö universitet. Hennes forskning kretsar kring specialpedagogiska teman som rör dokumentation, undervisning och bedömning och hon har gett ut flera böcker som riktar sig mot förskolan. Föreläsningen bygger på slutsatser från Lindas senaste studie The Need for Speed (in review) där hon genomför en kritisk granskning av olika kartläggningsmaterial. I grunden är Linda förskollärare och specialpedagog.

6.”De nya överlevarna” – om att anpassa förskolemiljön till för tidigt födda barn

Omkring fem procent av alla barn som föds i Sverige föds för tidigt, det vill säga innan graviditetsvecka 37. Några av dem föds så tidigt som innan graviditetsvecka 28, vilket räknas som extremt för tidigt. De här barnen utgör några av ”de nya överlevarna” – barn som sjukvården inte tidigare kunnat rädda men som vi idag möter på våra förskolor. Vad vet vi om för tidigt födda barn och om hjärnans utveckling, samt kopplingar till eventuella framtida diagnoser? Vilka anpassningar kan vi göra i förskolemiljön för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt?

Med hjälp av ny forskning, konkreta exempel och verkliga fallbeskrivningar belyser föreläsningen konsekvenser av att vara född för tidigt och extremt för tidigt, och hur pedagoger och specialpedagoger i förskolan bäst kan stötta dessa barn.

Erika Baraldi

LEG. PSYKOLOG/DOKTORAND

Erika Baraldi är leg. psykolog och doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet där hon forskar om tidiga insatser riktade till extremt för tidigt födda barn och deras föräldrar. Hon har även skrivit boken Gravid! Barnmorskans och psykologens guide till tankarna och känslorna i gravidkarusellen (2022) tillsammans med Sara Dellner, och medverkat i antologin Specialpedagogik för lärare (2021). (Fotograf Erikas bild: Rickard Kilström)

7. Lyckas med interkulturella föräldrarelationer 

Omkring en femtedel av barnens vårdnadshavare i förskolan är födda utanför Sverige och har med sig erfarenheter från olika skolformer och kulturer. Hur påverkar vårdnadshavarnas – och våra – bakgrunder kommunikationen oss emellan? Vad behöver vi känna till om oss själva för att kunna möta andra med respektfull nyfikenhet? 

Ta del av en föreläsning som fokuserar på interkulturell kommunikation i förskolans möte med hemmen. För att kunna mötas i omsorgen om barnet behöver vi våga tala både om det som skiljer oss åt och det som förenar oss.  

• Vad säger forskningen om interkulturell kommunikation med vårdnadshavare i förskolan?
• Vilka normer är starka i Sverige och hur spelar det in i interkulturella möten?
• Vilka konkreta arbetssätt och modeller kan användas för att vi ska utveckla våra interkulturella relationer?

Linn Eckeskog

FIL. DR/FÖRFATTARE

Linn Eckeskog är fil.dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och forskar om förskolors kommunikation med vårdnadshavare. Hon är också verksam som konsult och författare till boken Kommunikation med vårdnadshavare – En professionell kompetens i förskolan (2020).

8. Samtalsmetoder och konflikthantering i förskolan

Kommunikation är ett av de enklaste, svåraste och mest kraftfulla medel vi har i förskolan och det finns en uppsjö av sätt att kommunicera med barn. Här fokuserar vi på ett av dem – själva samtalet. Vilka samtalsmetoder finns för att nå fram, inte minst till de barn som ofta krockar med vardagen, i både dagliga aktiviteter och vid konflikter? Ta del av en föreläsning som djupdyker i samtalet som resurs, både för att stärka barnens egna sociala färdigheter och självkänsla, och pedagogernas kommunikativa förmåga och arbetssätt.  

• Samtalsmetoder – varför behöver vi dem och vilka metoder finns?
• Hur arbetar vi med samtal i samband med konflikthantering?
• Hur gör vi när barnet inte vill prata om vad som hänt?
• Hur skapar vi en miljö där kommunikationen ständigt utvecklas?

David Edfelt

LEG. PSYKOLOG/FÖRFATTARE

David Edfelt är leg. psykolog, handledare, utbildare och författare. Han har under flera år undervisat på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och handleder i många skolor och förskolor. David är författare till flera böcker som riktar sig till förskolan och skolan, bland annat Samtalsmetoder i skolan (2022) och Samtalsmetoder i förskolan (kommande) som han har skrivit tillsammans med Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd.