Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet som du får klockan 8.00 på konferensens första dag.

1. Att växa upp i en digital värld

Under det senaste decenniet har vi upplevt en digital explosion, vilket väcker frågor hos föräldrar, pedagoger och vårdpersonal. Låter vi våra barn använda digitala media för mycket och för tidigt i livet? Innebär tillgången till datorer, surfplattor och smarta telefoner en hjälp för små barn att lära sig om hur världen fungerar, eller stör de barnets kognitiva och sociala utveckling? Föreläsningen lyfter aktuell forskning kring hur digitala medier påverkar små barns lärande och kommunikation, och kopplar resultaten till förskolans läroplan.

Anett Sundqvist är biträdande professor i psykologi vid Linköpings Universitet och leder forskargruppen det Digitala BarnLabbet, som forskar om hur det är att växa upp i en digital värld. Anett undervisar blivande psykologer, logopeder och lärare på Linköpings universitet och har tidigare arbetat kliniskt som barnlogoped.

2. Aggressivitet hos yngre barn

I förskolan kan vi ibland se konflikter och aggressivitet i barns lek och umgänge med varandra. Vissa barn är mer utagerande än andra och det slår ofta följe med andra svårigheter. Föreläsningen belyser vad vi vet om hur aggressivitet utvecklas i de yngre åldrarna och hur detta samspelar med andra delar i barnets utveckling. Vilka tecken är viktiga att uppmärksamma och hur kan vi förhålla oss till det utagerande beteendet när vi möter det?

Björn Hofvander är leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi och docent i rättspsykiatri. Han leder forskargruppen LU-CRED vid Lunds universitet, som studerar förhållandet mellan aggressivitet, antisocialt beteende och psykisk ohälsa över livsloppet. Han undervisar bland annat på läkar- och psykologprogrammet och har över 20 års erfarenhet av kliniskt arbete med utagerande personer.

3. Föräldraskapsstöd i förskolan

Känslo- och beteendeproblem utvecklas tidigt i livet och kan kvarstå i vuxen ålder. Det mest effektiva sättet att förebygga och bemöta dessa svårigheter är genom föräldraskapsstöd, och ju tidigare insatser desto bättre. Vissa föräldrar kan dock vara svåra att nå. En forskargrupp vid Uppsala universitet har i samarbete med Region Uppsala och Uppsala kommun utvecklat en modell för föräldraskapsstöd, och genomfört den i ett projekt där BVC identifierade behoven och förskolans personal genomförde föräldrautbildningar. Föreläsningen beskriver projektet och hur det fungerade för barn, föräldrar och pedagoger. 

Anton Dahlberg är psykolog och forskare vid Uppsala universitet. Hans forskning inkluderar främst förskolebarns psykiska hälsa, föräldraskapsstöd samt arbete för att lyfta fram de yngre barnens röst i olika sammanhang. Anton disputerade 2021 med avhandlingen Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives. Avhandlingen utsågs till Skolportens favorit av vår lärarpanel.

4. Barn på flykt – så kan förskolan ta emot

Vi lever i en orolig tid, och många förskolor får ta emot barn som har flytt från sina hemländer. Hur påverkas barns utveckling av krig och konflikt, och hur kan förskolan på bästa sätt hjälpa dessa barn? Föreläsningen ger dig konkreta råd baserade på forskning om hur vi bäst bemöter barn på flykt.

• Hur ser den dagsaktuella situationen ut för barn på flykt?
• Vilka konsekvenser kan erfarenheter av krig och flykt få för barn?
• Vilka uttryck tar sig trauma/PTSD och vilka likheter och skillnader finns det med neuropsykiatriska svårigheter som adhd?
• Hur kan förskolans personal på bästa sätt bemöta barn som nyligen flytt?

Erica Mattelin är leg. psykolog och doktorand på Barnafrid, Linköpings Universitet där hon forskar om barn på flykt.

5. Dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan

För att utveckla arbetet med barn i behov av särskilt stöd och säkerställa att de insatser som sätts in är tillräckliga, ska arbetet systematiskt dokumenteras, analyseras, följas upp och utvärderas. Föreläsningen berör aktuell forskning om specialpedagogisk dokumentation i förskolan. 

• Vilka olika former av dokumentation finns?
• Vem bör vara delaktig och vem ansvarar för dokumentationen?
• Vad ska dokumentationen innehålla?
• Vad är viktigt att tänka på i detta arbete?

Carina Hjelmér är förskollärare, specialpedagog och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Hon har undervisat på förskollärar- och specialpedagogprogrammet. Hennes forskning handlar bland annat om systematisk dokumentation, utvärdering och utveckling i förskolan.

Hanna Vretblom är förskollärare, specialpedagog och doktorand i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Hon har undervisat på förskollärar- och specialpedagogprogrammet. Hennes avhandlingsarbete handlar om förskolans specialpedagogiska dokumentationsprocesser. Hanna och Carina har skrivit kapitlet Dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan, som ingår i antologin En förskola för alla: specialpedagogik, inkludering och likvärdighet (2022).

6. Skattningsinstrument för anpassning av lärmiljön för barn med autism 

Lärmiljön i svensk förskola är inte alltid så väl anpassad för att matcha behoven hos barn med autism. Det riskerar att begränsa dessa barns delaktighet, inkludering och lärande, och utgör ett hinder för att ge riktade insatser. Skattningsinstrumentet Autism Program Environment Rating Scale (APERS) har tagits fram i USA, som stöd för att utveckla förskolors- och skolors arbete kring barn med autism. Ta del av forskning kring hur instrumentet har anpassats till svenska förutsättningar, samt hur det kan användas för att göra anpassningar och för att planera och genomföra insatser för barn med autismdiagnos.

Hampus Bejnö är leg. psykolog, fil.dr, och undervisar vid Stockholms universitet, där han också forskar om barn med autism, tidiga insatser och anpassningar i lärmiljö inom förskola och skola.

7. Barn som far illa ­– förskolans möjligheter att förebygga, upptäcka och agera

I förskolans verksamhet finns barn som utsätts för försummelse, sexuella övergrepp, fysiskt eller psykiskt våld av sina föräldrar eller andra vuxna. Förskolan utgör, på flera sätt, en viktig plats för dessa barn. Personalen har genom sina olika kompetenser en betydelsefull roll för att upptäcka barn som far illa och agera för att de ska kunna få hjälp. Men hur pratar vi med barnen om dessa svåra frågor, och hur bör vi agera när vi upptäcker missförhållanden?

• Definitioner och förekomst av barnmisshandel.
• Att prata om våld och barns rättigheter i förskolan.
• Samtal med barn om utsatthet.
• Specialpedagogens och övriga yrkesgruppers samverkan kring barn som väcker oro.

Anna-Carin Magnusson är handledare i psykosocialt arbete och författare med en bakgrund som specialistsjuksköterska och lång erfarenhet av att arbeta med barn som far illa. Anna-Carin har skrivit två barnböcker om kroppslig integritet och samtycke samt om våld och skillnaden på bra och dåliga hemligheter. Hon har också arbetat på Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att ta fram skriften Dags att prata om sexuella övergrepp – en handledning för skolans personal.

Den rådande situationen innebär att talare kan bli sjuka eller få reseförbud. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: nina.fahlen@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

• Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
• 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
• Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare. Du kan inte logga in från flera olika enheter med samma lösenord.
• Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
• Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
• Konferensen innehåller 8 föreläsningar á 40-75 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 2 dagars fortbildning.
• Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
• Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
• Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
• Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
• Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
• Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.