Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Särskilt begåvad i en förskola för alla

Den svenska förskolan och grundskolan har länge uppmärksammat barn i behov av stöd utifrån kognitiva svårigheter och funktionsnedsättningar. Barn som i stället har höga kognitiva förmågor och benämns som särskilt begåvade, har fått stå tillbaka i tron att de klarar av sitt lärande på egen hand utan särskilt pedagogiskt stöd. Nu lyfts särskild begåvning fram alltmer inom specialpedagogiken, inte minst inom förskolan, där forskning visar vikten av tidiga insatser. I föreläsningen presenteras forskning som belyser frågorna:

• Vad är särskild begåvning?
• Varför ska särskild begåvning uppmärksammas i förskolan?
• Hur tänker och agerar barn med särskild begåvning?
• Hur kan förskolan bäst möta de särskilt begåvade barnens behov?

Malin Ekesryd Nordström är doktorand inom specialpedagogik vid Umeå universitet, där hon forskar om särskilt begåvade barn i förskolan. I grunden är hon förskollärare och specialpedagog med över 20 års arbete inom förskolan och grundskolan.

2. Ett språkstödjande arbetssätt för barn i behov av stöd

Språk handlar om alltifrån lärande, identitet och utveckling till att göra sig förstådd i vardagen. Att stötta barns språk från en tidig ålder gynnar alla barn, men för dem med en försenad eller avvikande språkutveckling kan det vara helt avgörande. Vilka möjligheter finns att arbeta med och följa barns språk i förskolans praktiska vardag, och hur kan ett arbetslag tillsammans utveckla sin språkmedvetenhet? 

Med utgångspunkt i två praktiknära forskningsprojekt om strukturerade språkstöd i förskolan ger föreläsningen konkreta råd om ett språkstödjande arbetssätt, särskilt för barn i behov av stöd.

Ann Nordberg är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet och leg. logoped. För närvarande är hon involverad i FoU-programmet Språkutvecklande förskola vilket är ett praktiknära samverkansprojekt mellan forskare och förskolor i elva kommuner. Tidigare har Ann genomfört ett forskningsprojekt där den s.k. ELSA-modellen (Eget Lärande genom Språkstödjande Aktioner) utvecklades. Hon är även medförfattare till boken Språkstödjande arbetssätt i förskolan genom aktionsforskning – en introduktion till ELSA-modellen (2022).

3. Samspel och ögonkontakt hos barn med autism

Alla barn med autism har brister i förmågan till social interaktion och många kan ha avvikande ögonkontakt. Förbättrad ögonkontakt kan leda till ökade möjligheter att delta i olika lek- och inlärningssituationer, till exempel i förskolan. Den här föreläsningen ger exempel från ett pågående forskningsprojekt om hur vårdnadshavare till barn i förskoleåldern kan stimulera socialt samspel på ett lekfullt sätt utan krav.

• Hur kan vi ge barn med autism möjligheter till förbättrad ögonkontakt?
• Vilka inlärningsstrategier kan vara till hjälp?
• Hur försäkrar vi oss om barnens samtycke?

Dag Strömberg är leg. logoped, cert. beteendeanalytiker och doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Han har lång erfarenhet av stöd till barn med autism, inklusive utbildning och handledning till föräldrar och yrkesverksamma, både i Sverige och internationellt. Dag har även skrivit kapitel i böckerna Vänskap, skola, familjeliv (2022) och Leka, prata, äta (2020).

4. Sexualitet, könsroller och normer i förskolan

Barn föds med en förmåga att uppleva sexuella känslor. Perioder med sexuellt utforskande återkommer under hela uppväxten, men på olika sätt beroende på ålder och utvecklingsnivå. Trots det är sexualitet ett eftersatt område i förskolan, och det finns fortfarande ett tabu och en osäkerhet kring hur vi ska bemöta små barn i frågor om kroppen och utforskande lekar. Hur lär vi barn vilka gränser som finns kring sexualitet, som kroppslig integritet och ömsesidighet, utan att förmedla en känsla av skuld och skam?

Ta del av en föreläsning som ger råd och verktyg för hur vi arbetar med sexualitet, könsroller och normer i förskolan på ett sätt som gör barnen trygga i sig själva och i sina kroppar, och ger dem en bra grund att stå på inför den fortsatta uppväxten. 

Kalle Norwald är auktoriserad socionom, legitimerad psykoterapeut och auktoriserad sexolog. Idag arbetar han som terapeut inom psykoterapi med sexologiskt fokus samt med utbildning för skolelever och yrkesgrupper som möter sexualitet i sin yrkesutövning, däribland lärare och pedagoger. Han är även författare till boken Undervisa om sexualitet, samtycke och relationer – integrera i alla ämnen (2022).

5. Specialpedagogisk dokumentation i förskolan – ett riskfyllt uppdrag? 

Dokumentation är en central del av förskolans uppdrag. Styrdokumentens formuleringar ger dock inga tydliga riktlinjer om specialpedagogisk dokumentation. Denna otydlighet kan leda till dilemman och svåra avvägningar för förskolans professionella och få negativa konsekvenser för det enskilda barnet. En ny forskningsstudie visar att det finns risker med hur dokumentationsmallar är upprättade och formulerade, vilket i värsta fall kan innebära ett fokus där barn ska korrigeras i stället för att utmanas och stöttas i utveckling och lärande. Ta del av en föreläsning som kritiskt granskar specialpedagogiska kartläggningar i förskolan och diskuterar möjligheten att skapa mer etiskt försvarbara alternativ. 

• Ska specialpedagogiska dokument styra över förskolans professionella eller tvärtom?
• Hur undviker vi etiska fallgropar som krockar med förskolans uppdrag och värdegrund?

Linda Palla är docent i pedagogik vid Malmö universitet. Hennes forskning kretsar kring specialpedagogiska teman som rör dokumentation, undervisning och bedömning och hon har gett ut flera böcker som riktar sig mot förskolan. Föreläsningen bygger på slutsatser från Lindas senaste studie The Need for Speed (in review) där hon genomför en kritisk granskning av olika kartläggningsmaterial. I grunden är Linda förskollärare och specialpedagog.

6.”De nya överlevarna” – om att anpassa förskolemiljön till för tidigt födda barn

Omkring fem procent av alla barn som föds i Sverige föds för tidigt, det vill säga innan graviditetsvecka 37. Några av dem föds så tidigt som innan graviditetsvecka 28, vilket räknas som extremt för tidigt. De här barnen utgör några av ”de nya överlevarna” – barn som sjukvården inte tidigare kunnat rädda men som vi idag möter på våra förskolor. Vad vet vi om för tidigt födda barn och om hjärnans utveckling, samt kopplingar till eventuella framtida diagnoser? Vilka anpassningar kan vi göra i förskolemiljön för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt?

Med hjälp av ny forskning, konkreta exempel och verkliga fallbeskrivningar belyser föreläsningen konsekvenser av att vara född för tidigt och extremt för tidigt, och hur pedagoger och specialpedagoger i förskolan bäst kan stötta dessa barn.

Erika Baraldi är leg. psykolog och doktorand i specialpedagogik vid Stockholms universitet där hon forskar om tidiga insatser riktade till extremt för tidigt födda barn och deras föräldrar. Hon har även skrivit boken Gravid! Barnmorskans och psykologens guide till tankarna och känslorna i gravidkarusellen (2022) tillsammans med Sara Dellner, och medverkat i antologin Specialpedagogik för lärare (2021).

7. Lyckas med interkulturella föräldrarelationer

Omkring en femtedel av barnens vårdnadshavare i förskolan är födda utanför Sverige och har med sig erfarenheter från olika skolformer och kulturer. Hur påverkar vårdnadshavarnas – och våra – bakgrunder kommunikationen oss emellan? Vad behöver vi känna till om oss själva för att kunna möta andra med respektfull nyfikenhet?

Ta del av en föreläsning som fokuserar på interkulturell kommunikation i förskolans möte med hemmen. För att kunna mötas i omsorgen om barnet behöver vi våga tala både om det som skiljer oss åt och det som förenar oss. 

• Vad säger forskningen om interkulturell kommunikation med vårdnadshavare i förskolan?
• Vilka normer är starka i Sverige och hur spelar det in i interkulturella möten?
• Vilka konkreta arbetssätt och modeller kan användas för att vi ska utveckla våra interkulturella relationer?

Linn Eckeskog är fil.dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och forskar om förskolors kommunikation med vårdnadshavare. Hon är också verksam som konsult och författare till boken Kommunikation med vårdnadshavare – En professionell kompetens i förskolan (2020).

8. Samtalsmetoder och konflikthantering i förskolan

Kommunikation är ett av de enklaste, svåraste och mest kraftfulla medel vi har i förskolan och det finns en uppsjö av sätt att kommunicera med barn. Här fokuserar vi på ett av dem – själva samtalet. Vilka samtalsmetoder finns för att nå fram, inte minst till de barn som ofta krockar med vardagen, i både dagliga aktiviteter och vid konflikter? Ta del av en föreläsning som djupdyker i samtalet som resurs, både för att stärka barnens egna sociala färdigheter och självkänsla, och pedagogernas kommunikativa förmåga och arbetssätt.  

• Samtalsmetoder – varför behöver vi dem och vilka metoder finns?
• Hur arbetar vi med samtal i samband med konflikthantering?
• Hur gör vi när barnet inte vill prata om vad som hänt?
• Hur skapar vi en miljö där kommunikationen ständigt utvecklas?

David Edfelt är leg. psykolog, handledare, utbildare och författare. Han har under flera år undervisat på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och handleder i många skolor och förskolor. David är författare till flera böcker som riktar sig till förskolan och skolan, bland annat Samtalsmetoder i skolan (2022) som han har skrivit tillsammans med Cajsa Jahn och Malin Reuterswärd.

Vi reserverar oss för programändringar, t.ex. ändringar av innehåll på grund av att en talare blivit sjuk. Vår ambition är att informera med god marginal, men det kan ske med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: jonna.vandijk@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

• Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
• 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
• Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare. Du kan inte logga in från flera olika enheter med samma lösenord.
• Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
• Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
• Konferensen innehåller 8 föreläsningar á 40-75 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 2 dagars fortbildning.
• Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
• Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
• Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
• Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
• Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
• Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.