Specialpedagogik i förskolan

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Den viktiga närvaron i förskolan (ca 75 min.)

Oroande frånvaro i förskolan har uppmärksammats alltmer i Sverige. Inte sällan är det de barn som behöver förskolan allra mest som missar en stor del av den viktiga tiden för språklig och social träning. Föreläsningen går igenom närvarons betydelse i förskolan, med utgångspunkt i både forskning och praktik, samt specialpedagogens roll. Du får även lyssna till specialpedagoger från barn- och elevhälsoenheten i Sigtuna kommun, som delar med sig av lärdomar och erfarenheter från sitt närvaroarbete i samband med de kommunala förskolornas systematiska barnhälsoarbete.

• Hur ser frånvaron ut på förskolor i Sverige och vilka erfarenheter finns det att arbeta med oroande frånvaro?
• Hur kan förskolan bidra till att stärka en regelbunden närvaro? 
• Hur kan vi utforma ett systematiskt arbete med närvaro och ge goda förutsättningar för barns utveckling?

Malin Gren Landell

PSYKOLOG OCH FÖRFATTARE

Malin Gren Landell är disputerad psykolog, föreläsare och författare. Hon har arbetat länge med skolfrånvaro och haft uppdrag för bland annat Utbildningsdepartementet, olika skolmyndigheter och Socialstyrelsen. Malin har skrivit flera böcker om ämnet och publicerat den digitala kursen Främja närvaro i förskolan (2024). Hon föreläser för personal inom framför allt skola, förskola och socialtjänst.

Mari Thongsong

SPECIALPEDAGOG

Mari Thongsong är specialpedagog med inriktning förskola, och arbetar på barn- och elevhälsoenheten i Sigtuna kommun.

Emilie Bromark Lindgren

SPECIALPEDAGOG

Emilie Bromark Lindgren är specialpedagog med inriktning förskola, och arbetar på barn- och elevhälsoenheten i Sigtuna kommun.

2.Små barn och trauma – att upptäcka, stödja och hjälpa (ca 60 min.)

När yngre barn inte mår bra till följd av svåra händelser eller andra omständigheter visar det sig oftast i deras lek och beteende. Vi behöver förstå små barns uttryck för psykiska problem så att vi kan stödja och hjälpa på bästa sätt. Vilka signaler är vanliga hos barn som har drabbats av våld eller upplevt andra traumatiserade händelser, och hur kan förskolan stötta på bästa sätt? Den i Sverige nya metoden CPP (Child-Parent Psychotherapy) är en behandlingsform som är särskilt utvecklad och utvärderad för traumatiserade barn i åldern 0–6 år. Den används främst kliniskt men kunskaper från metoden kan vara till betydande hjälp också för förskolepersonal som i vardagen möter barn som upplevt traumatiserande händelser. Föreläsningen berör bland annat: 

• Hur påverkas små barns hälsa, utveckling och beteende av svåra påfrestningar och traumatiska händelser?
• Hur kan pedagoger och specialpedagoger möta och hjälpa traumatiserade barn på ett stödjande sätt i förskolan?
• Hur kan kunskaper från traumafokuserade behandlingsmetoder som CPP vara till nytta i samverkan med vårdnadshavare och andra viktiga vuxna runt barn?

Anna Norlén

PSYKOLOG OCH VERKSAMHETSCHEF

Anna Norlén är leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt rektor och verksamhetschef på Ericastiftelsen, med lång erfarenhet av att möta våldsutsatta barn i olika sammanhang. Under våren 2025 disputerar hon vid Karlstad universitet med en avhandling om Child-Parent Psychotherapy i svenska behandlingsverksamheter. Hon var finalist till Stora Psykologpriset 2023 och är medförfattare till boken Barn, unga och trauman (2019). Fotograf Annas bild: Ulf Huett.

 

3. ESDM – En naturalistisk behandlingsmodell för barn med autism i förskolan (ca 60 min.)

Barn med autism är ofta en del av förskolans ordinarie verksamhet, men kunskapen om tidig upptäckt och behov kan variera. En ny studie har undersökt förskolepersonals erfarenheter av behandlingsmodellen Early Start Denver Model (ESDM) för barn 0–4 år. ESDM är en naturalistisk behandlingsmodell som främjar utveckling genom lek, kommunikation och relationer i barnets naturliga miljö, som på förskolan eller i hemmet. Modellen har visat sig förbättra inlärningsmiljön, både för barn med autism och deras jämnåriga utan diagnos.

Föreläsningen ger en inblick i hur ESDM tillämpas i förskolan och hur modellen kan stödja alla barns utveckling, med särskilt fokus på specialpedagogens roll.

• Vad innebär ESDM i förskolans verksamhet?
• Hur implementeras ESDM i förskolan? 
• Hur kan förskolan vara en del i tidig upptäckt av autism? 
• Hur kan samverkan mellan förskolan och vården förbättras vad gäller barn med autism? 

Petra Linnsand

FIL. DR OCH PSYKOLOG

Petra Linnsand är forskare vid Gillbergcentrum och forskar om små barn (0-4) år med autism, främst med utgångspunkt i multietniska och socioekonomiskt utsatta områden. Hon disputerade 2023 med avhandlingen Små barn med autism i en immigrant och multietnisk population. Petra är även leg. psykolog och med.dr, och verksam som psykolog vid Specialistcentrum Barn och Unga på Angereds närsjukhus i Göteborg.

4. ESSENCE-begreppet i förskolan  (ca 60 min.)

ESSENCE står för Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. Begreppet betonar den stora överlappningen mellan neuropsykiatriska och utvecklingsneurologiska tillstånd, som exempelvis adhd eller autism, istället för att dessa betecknas som separata diagnoser. Utgår vi från ESSENCE kan det bidra till tidig upptäckt och förståelse för barnets hela fungerande, inte bara en diagnos. Detta är särskilt viktigt i förskolan, där pedagoger och specialpedagoger kan spela en avgörande roll vad gäller tidiga och anpassade insatser.

Föreläsningen ger en fördjupad förståelse för ESSENCE inom förskolemiljön, och hur begreppet påverkar utveckling, lärande och inkludering. 

• Vad är viktigt att känna till om ESSENCE när det gäller barn i förskolan?
• Vad säger den senaste forskningen om ESSENCE och barns utveckling?
• Finns det nya diagnoser inom ESSENCE som det är bra att ha kännedom om?

Christopher Gillberg

PROFESSOR

Christopher Gillberg är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet, där han sedan 2010 leder Gillbergcentrum. Han är också universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och en av världens mest erfarna kliniskt verksamma barn- och ungdomspsykiatriker.

5. Kognitionsvetenskap i förskolan med avseende på barns utveckling och lärande  (ca 60 min.)

Våra kognitiva funktioner visar sig i det mesta vi gör, i allt från hur vi kommunicerar, bearbetar information och reglerar känslor till lek och samspel. Verksamheten i förskolan ställer höga krav på dessa funktioner, och i ljuset av olika funktionsnedsättningar blir kunskap om kognition, utveckling och lärande särskilt viktigt. Ta del av en föreläsning om hur vi kan använda oss av kognitionsvetenskap i förskolan med fokus på utveckling och lärande ur olika perspektiv.

• Hur förhåller sig kognitionsvetenskap till utvecklingsnivå, lärande och exekutiva funktioner i förskolan? 
• Vilka former av digitala inslag kan stärka lärande och utveckling, och varför bör infrastrukturen vara analog? 
• Varför är det centralt med ett helhets- och framtidsperspektiv där förskolebarn även ses som skolbarn, och så småningom vuxna?

Agneta Gulz

PROFESSOR

Agneta Gulz är professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds och Linköpings universitet, och leder forskargruppen Educational Technology Group. I över två decennier har hon ägnat sig åt frågor om kognitionsvetenskap i förhållande till barns och ungas lärande och har genomfört ett flertal forskningsprojekt i förskolemiljöer, bland annat om digitalisering. Tillsammans med Magnus Haake har Agneta skrivit boken Det oumbärliga klassrummet – en framställning på kognitionsvetenskaplig grund (2024).

6. Motorik, sinnen och hjärnans utveckling – grunden för barns framtida förmågor (ca 75 min.)

De tidiga åren i förskolan är avgörande för barns motoriska, sensoriska och kognitiva utveckling. Hjärnans nervbanor formas snabbt och motoriska och sensoriska erfarenheter skapar grunden för såväl fysisk aktivitet som koncentration, inlärning och socialt samspel. Men långt ifrån alla barn följer den typiska motoriska utvecklingen, vilket kan påverka flera förmågor. Forskning visar att barn med sensomotoriska utmaningar ofta möter svårigheter även inom områden som till exempel läs- och skrivutveckling.

Föreläsningen belyser sensomotorikens betydelse för barns framtida förmågor, och ger handfasta råd för hur specialpedagoger och pedagoger kan arbeta för att stärka alla barns sensomotoriska förmågor i förskolan. 

• Hur utvecklas och samspelar hjärna, motorik och sinnen under de första åren, och varför är denna period så avgörande?
• Vilka tecken kan tyda på att ett barn har sensomotoriska utmaningar?
• På vilket sätt kan bristande motorisk utveckling påverka barns deltagande i lek, lärande och sociala sammanhang?

Pernilla Unevik

SPECIALPEDAGOG OCH UTVECKLINGSLEDARE

Pernilla Unevik är specialpedagog, förskollärare och utbildad sensomotorisk tränare. Hon arbetar som strategisk kvalitetsutvecklare i Österåkers kommun och har skrivit boken Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande (2023) tillsammans med Åsa Hagdahl. Pernilla är också aktuell med boken Specialpedagogik i förskolans systematik och praktik (utgivning okt 2025), som hon har skrivit tillsammans med Anna Samsioe.

Åsa Hagdahl

SENSOMOTORISK TRÄNARE

Åsa Hagdahl är utbildad sensomotorisk tränare och civilekonom. Hon har skrivit boken Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande (2023) tillsammans med Pernilla Unevik.

7. Att bygga en stark grund för läsning – fonologisk medvetenhet, bokstavsinlärning och artikulation (60 min.)

När barn börjar förskoleklass har de med sig olika förkunskaper som påverkar deras läsutveckling. Men vilka färdigheter är särskilt viktiga för en framgångsrik läsinlärning? Och hur kan vi på ett systematiskt sätt stödja barns fonologiska medvetenhet och bokstavsinlärning i förskolan?

Föreläsningen utgår från svensk och internationell forskning, samt screeningdata från kartläggningsverktyget LegiLexi. Vi går igenom vad barn faktiskt kan när de börjar skolan – och vad som vore önskvärt utifrån ett phonics-perspektiv. Du får även med dig konkreta och lekfulla arbetsmetoder för att bygga fonologisk medvetenhet, vilket särskilt gynnar barn med språkliga utmaningar.

• Screeningdata från förskoleklass – en bild av barnens läsförkunskaper vid skolstart.
• Forskningsbaserad undervisning – metoder för att utveckla fonologisk medvetenhet och bokstavsinlärning, med fokus på artikulation. 
• Strukturerad ljudningsmetod (phonics) – varför är kopplingen mellan ljud och bokstäver så avgörande för läsutvecklingen? 

Linda Fälth

PROFESSOR

Linda Fälth är professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, med lång erfarenhet av forskning om läs- och skrivutveckling. Linda är i grunden lågstadielärare och specialpedagog.

Anna Larsson

FÖRSKOLLÄRARE

Anna Larsson är förskollärare med lång erfarenhet av metoden FonoMix och dess tillämpning inom förskola och skola, vilket hon även föreläser och håller kurser om.

8. Den betydelsefulla högläsningen (ca 60 min.)

Förskolan har ett viktigt uppdrag att lägga grunden för språk-, läs- och skrivutveckling. I det uppdraget behöver högläsning och textsamtal få stort utrymme, särskilt en medveten och planerad högläsning som skapar förutsättningar för utveckling och lärande – för alla barn, inte bara de som visar intresse. I den här föreläsningen riktas fokus mot hur specialpedagogen kan bidra till att alla barn kan delta, vara delaktiga och aktiva i högläsningen och textsamtalet utifrån sina individuella förutsättningar. 

• Hur planerar och genomför vi en högläsning som främjar alla barns utveckling och lärande och som inkluderar barnens alla språk?
• Hur inkluderar vi alla barn i arbetet med högläsning och textsamtal?
• Vilka utmaningar kan uppstå i arbetet och hur kan vi övervinna dem?
• Hur kan vi bygga språkliga och läsande broar med barnens vuxna?

Maria Heimer

FÖRFATTARE OCH HANDLEDARE

Maria Heimer är legitimerad lärare och utbildad skolbibliotekarie. Hon har också arbetat som utvecklingspedagog mot förskola och skola med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling. Sedan flera år arbetar hon som författare, föreläsare, handledare och utvecklare. Maria har även skrivit flera böcker om högläsning i förskolan, nu senast Högläsning, till för och med flerspråkiga barn (2025).