Specialpedagogik i grundskolan

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. En förbättrad elevhälsa – förslag från regeringens utredning

Dagens elevhälsa har ibland svårt att räcka till. Det förebyggande och främjande arbetet fungerar inte alltid, stödinsatser sätts ofta in för sent och tillgången till elevhälsa kan variera stort mellan skolor. Regeringen har därför beslutat att utreda elevhälsan, med syfte att analysera och ta ställning till vad syftet och uppdraget ska vara, vilka insatser som kan stärkas och vilka kompetenser som ska ingå. Ta del av en föreläsning som beskriver och går igenom de förslag som utredningen har kommit fram till, med fokus främst på följande:

• Regleringarna för extra anpassningar, särskilt stöd och särskild undervisningsgrupp.
• En ny elevhälsogaranti som ska säkerställa likvärdig tillgång till elevhälsa.
• Utformningen av elevhälsans huvudmannaskap och ledning.
• Förbättrad samverkan mellan elevhälsan och andra aktörer, som hälso- och sjukvården, BUP, barn- och ungdomshabiliteringen och socialtjänsten.

Åsa Lundkvist

SÄRSKILD UTREDARE

Åsa Lundkvist är barn- och utbildningsdirektör i Västerås stad, och regeringens särskilda utredare för Utredningen om en förbättrad elevhälsa (U 2024:01).

2. Utmanande anpassningar – lärares arbete med att anpassa undervisningen

På senare tid har en diskussion om anpassningar i skolan tagit stor plats i media. Uppgivna lärare ifrågasätter hur de ska kunna möta alla elevers behov i en heterogen elevgrupp – är det praktiskt görbart, och hur gör andra? I föreläsningen presenteras forskning om hur lärare, speciallärare och specialpedagoger tolkar, formar och omformar innehållet i styrdokumenten för att få anpassningarna att fungera inom ramen för den egna skolans förutsättningar. Vilka dilemman kan uppstå i arbetet med att få alla elever att nå minst godkända resultat?

• Hur formas och omformas policy om anpassningar i praktiken?
• Hur hanterar professionerna dilemman och gör prioriteringar?
• Hur påverkas samarbete och ansvarsfördelning av skolors olika resurser?

Sofia Boo

UTBILDNINGSLEDARE

Sofia Boo är filosofie doktor i pedagogik, forskare samt programansvarig utbildningsledare för Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet. Hon disputerade 2024 med avhandlingen Utmanande anpassningar – policyprocesser och dilemman i lärares speciallärares och specialpedagogers arbete med att anpassa undervisningen i grundskolan.

3. Specialdidaktik – värdefulla verktyg i mötet med alla elever

I skolan finns ämneskompetens och kunskap om olikheter hos elever, men ibland kan det vara svårt att omsätta kunskapen till praktikens alla detaljer. Specialdidaktik är ett teoretiskt område i skärningspunkten mellan ämnesdidaktik och special­pedagogik, som berör undervisning och förutsättningar för lärande. Specialdidaktik är inte extra anpassningar eller något vid sidan av undervisningen. Det är ledning och stimulans i grunden, och utgår från att elever är och får lov att vara olika. Föreläsningen presenterar syftet med specialdidaktik, och hur du som speciallärare/specialpedagog kan handleda lärare i specialdidaktiska strategier och metoder.

• Vad är specialdidaktik?
• Hur undanröjs hinder i förväg, genom stödstrukturer i undervisning?
• Hur stärks det specialpedagogiska förhållningssättet i verksamheten?

Johanna Lindgren Chin

SPECIALPEDAGOG

Johanna Lindgren Chin är specialpedagog med lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av stöd i både grundskola och gymnasieskola. För närvarande arbetar hon som specialpedagog på en skola i Stockholm, och hon är också aktuell med boken Specialdidaktik- en handbok (2025), som hon har skrivit tillsammans med Emma Leifler. Johanna driver även det populära Instagramkontot specialpedagog_i_skolan.

 

Emma Leifler

LEKTOR I SPECIALPEDAGOGIK

Emma Leifler är leg. specialpedagog, med.dr och lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Emmas forskningsintressen berör hur skolor organiserar stöd till elever, tillgängliga lärmiljöer, samt didaktik för elever i behov av stöd. Hon har skrivit flera vetenskapliga artiklar och populärvetenskapliga böcker, bland Specialdidaktik – en handbok (2025) tillsammans med Johanna Lindgren Chin.

 

4. Relationsfokus – förhållningssätt och strategier för att nå elever som utmanar

Att skapa goda relationer till eleverna är en av grundstenarna i att hjälpa dem att utvecklas, men det relationsfokuserade arbetet är många gånger svårt och frustrerande. Ibland kan det också vara ett ensamt arbete, särskilt med elever som utmanar. I den här föreläsningen presenteras förhållningssätt, strategier och metoder för hur ni kan utveckla det relationsfokuserade arbetet på er skola, bland annat genom:

• Relationstriangeln – en strukturerad modell för att synliggöra skolans resurser och behov vad gäller relationer.
• Förhållningssätt och metoder för hur du genom samtal kan komma vidare med elever som till en början är negativt inställda till dig och till skolan.
• Förslag på hur du kan vara tydlig med dina förväntningar och samtidigt bygga relation med eleven.
• Strategier för hur ni i arbetslaget tillsammans kan hantera och förebygga kaotiska situationer.

Anna Bromark

LEG. GRUNDSKOLLÄRARE

Anna Bromark är förstelärare på en f-6-skola och har arbetat som klass- och ämneslärare samt i särskilda undervisningsgrupper med elever i grundskolans alla årskurser. Hon har gedigen erfarenhet av att arbeta med elever som har ett komplext behov av stöd och utmanande beteende – och en stark drivkraft att bidra till att fler av dessa elever får det stöd och bemötande de behöver för att lyckas i skolan. Tillsammans med Stefan Boström har hon skrivit boken Relationsfokus i skolan – så når du elever som utmanar (2025).

 

Stefan Boström

LEG. PSYKOLOG

 

Stefan Boström är legitimerad psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Han har arbetat både i lokal och central elevhälsa samt i särskilda undervisningsgrupper. Idag är han verksam i Uppsala kommuns centrala Barn- och elevhälsa som projektledare, samt i egen regi som föreläsare och handledare.Tillsammans med Anna Bromark har han skrivit boken Relationsfokus i skolan – så når du elever som utmanar (2025).

5. Stöd och utmaningar för elever med svag teoretisk begåvning

I skolan arbetar vi för att alla elever ska nå målen, men det finns en grupp elever som trots betydande insatser inte lever upp till de förväntningar som finns på dem. Dessa elever klarar inte kraven för grundskolan, men de har inte tillräckligt stora svårigheter för att bli inskrivna i anpassad grundskola.

Elever med svag teoretisk begåvning har ofta svårt med det abstrakta tänkandet, att generalisera och organisera information, samt att hänga med i undervisningstempot. Vad kan vi göra för att varje individ ska utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga? Och hur kan vi ge elevgruppen de kunskaper de behöver för att bli självständiga samhällsmedborgare, med en god psykisk hälsa?

• Vad innebär svag teoretisk begåvning?
• Vilka behov har elevgruppen och hur kan vi möta dem?
• Hur kan vi organisera elevhälsan för att främja lärande och utveckla undervisningen för dessa elever?

Jenny Vidarsson

LEG. PSYKOLOG

Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i pedagogisk psykologi. Hon har lång erfarenhet av arbete i skolan, men också med gruppen svagt teoretiskt begåvade inom andra områden.

6. Motorik, sinnen och hjärnans utveckling – grunden för barns framtida förmågor

De tidiga åren är avgörande för barns motoriska, sensoriska och kognitiva utveckling. Hjärnans nervbanor formas snabbt och motoriska och sensoriska erfarenheter skapar grunden för såväl fysisk aktivitet som koncentration, inlärning och socialt samspel. Men långt ifrån alla barn följer den typiska motoriska utvecklingen, vilket kan påverka flera förmågor. Forskning visar att elever med sensomotoriska utmaningar ofta möter svårigheter även inom områden som till exempel läs- och skrivutveckling. Föreläsningen belyser sensomotorikens betydelse för elevers framgång i skolan, och ger handfasta råd för hur specialpedagoger och lärare kan arbeta för att stärka alla elevers sensomotoriska förmågor.

• Hur utvecklas och samspelar hjärna, motorik och sinnen under de första åren, och varför är denna period så avgörande?
• Vilka tecken kan tyda på att ett barn har sensomotoriska utmaningar?
• På vilket sätt kan motorisk utveckling påverka elevers deltagande i lärande och sociala sammanhang?

Pernilla Unevik

SPECIALPEDAGOG

Pernilla Unevik är specialpedagog, förskollärare och utbildad sensomotorisk tränare. Hon arbetar som strategisk kvalitetsutvecklare i Österåkers kommun och har skrivit boken Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande (2023) tillsammans med Åsa Hagdahl. Pernilla är också aktuell med boken Specialpedagogik i förskolans systematik och praktik (utgivning okt 2025), som hon har skrivit tillsammans med Anna Samsioe.

 

 

Åsa Hagdahl

SENSOMOTORISK TRÄNARE

Åsa Hagdahl är utbildad sensomotorisk tränare och civilekonom, och har arbetat med flera skolprojekt som rör sensomotorik. Hon har skrivit boken Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande (2023) tillsammans med Pernilla Unevik.

7. Matematikångest – hur bemöter vi det i klassrummet?

I varje klassrum finns elever som kämpar med att förstå och tillägna sig grundläggande matematiska begrepp. För en del av dessa elever kan matematiklektionerna leda till så kallad matematikångest, en känsla av oro eller rädsla som kan påverka kognitiva förmågor och blockera deras potential att lära sig matematik. Ta del av aktuell didaktisk forskning och beprövade metoder som visar hur vi kan hantera matematikångest i klassrummet. Vi utforskar konkreta exempel och strategier för att identifiera elever som upplever matematikångest, och fokus ligger på hur matematiskt innehåll kan användas för att förebygga och motverka dessa känslor. Du får verktyg och insikter som kan göra skillnad i undervisningen, och bidra till att skapa en tryggare och mer stimulerande lärmiljö för alla elever.

Rimma Nyman

UNIVERSITETSLEKTOR

Rimma Nyman är lektor vid Göteborgs universitet, där hon forskar om lärande och undervisning i matematik. Rimma är gymnasielärare i grunden och har lång erfarenhet av undervisning i didaktik och praktisk metodik för blivande och verksamma lärare i grundskolan och gymnasieskolan.

 

8. Likvärdig idrott för elever med funktionsnedsättningar

Delaktighet i idrott och hälsa kan innebära ökad självtillit men kan också vara utmanande, särskilt för elever med funktionsnedsättningar. I puberteten blir detta extra påtagligt, och i högstadiet blir anpassningar och stöd avgörande för att närvaron på idrottslektionerna ska kännas meningsfull.

Många idrottslärare uppger att de saknar tillräcklig kunskap om både fysiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och som specialpedagog har du en viktig roll i att ge råd och verktyg gällande de utmaningar som kan uppstå i idrottsämnet. Föreläsningen ger handfasta förslag på hur vi kan anpassa högstadiets idrottsundervisning i inom- och utomhusmiljöer, och hur vi kan arbeta med social rättvisa och inkludering i ett ämne som traditionellt sett är präglat av prestation och tävling.

• Hur kan idrottslärare öka delaktigheten för elever med funktionsnedsättning?
• Vilka faktorer är avgörande för att skolinterventioner med syfte öka elevers fysiska aktivitet ska bli framgångsrika?
• Hur skulle idrottslärare och specialpedagoger kunna samverka?

Karin Bertills

UNIVERSITETSLEKTOR

Karin Bertills är lektor i pedagogik och doktor i handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Hon har lång erfarenhet som idrottslärare i grundskola och gymnasium och tjänstgör för närvarande som lärarutbildare och forskare.