Specialpedagogik i grundskolan

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Specialpedagogik i förändring – vad händer med vårt uppdrag?Pass 1

Skolan befinner sig i en period av förändring. Nya förslag om stödinsatser, elevhälsa, särskilda undervisningsgrupper och speciallärarutbildning väcker frågor om specialpedagogers och speciallärares framtida uppdrag. Vad kommer att förändras – och vad behöver vi därför värna och utveckla?

Under förmiddagen sätter vi de aktuella reformerna i ett större specialpedagogiskt sammanhang. Fokus ligger på hur specialpedagogisk kompetens kan bidra till att skapa fungerande länkar mellan elevers behov, undervisningens utformning och skolans organisation. Vi diskuterar också vilket professionellt handlingsutrymme som finns när nya riktlinjer ska tolkas och omsättas i praktiken.

Föreläsningen varvas med reflektion och interaktiva samtal kring fyra frågor där du får med dig verktyg och strategier för att hålla balansen i reformstormen.

• Vad förändras? Aktuella reformer och möjliga konsekvenser.
• Vad består? Skolans ansvar för ledning och stimulans.
• Vad behöver vi värna och hur kan vi göra det? Specialpedagogisk kompetens nära undervisningen och elevernas lärande.
• Vad behöver vi utveckla och hur kan det gå till? Samsyn, samarbete, pedagogisk bedömning och professionellt omdöme i en skola i förändring.

Helena Wallberg

SPECIALPEDAGOG

Helena Wallberg är leg gymnasielärare och specialpedagog, författare och utbildare. En stor del av Helenas arbete sker i samarbete med kollegor i Europa och globalt genom Erasmus + och nätverket IFIP (International Forums of Inclusion Practitioners) som hon har varit med och grundat. Tillsammans med en kollega driver Helena det svenska specialpedagogiska nätverket LION genom vilket hon har bidragit till utredningarna om en förbättrad elevhälsa och en ny speciallärarutbildning.

2. Specialpedagogik i förändring – vad händer med vårt uppdrag?Pass 2

Helena Wallberg

SPECIALPEDAGOG

Helena Wallberg är leg gymnasielärare och specialpedagog, författare och utbildare. En stor del av Helenas arbete sker i samarbete med kollegor i Europa och globalt genom Erasmus + och nätverket IFIP (International Forums of Inclusion Practitioners) som hon har varit med och grundat. Tillsammans med en kollega driver Helena det svenska specialpedagogiska nätverket LION genom vilket hon har bidragit till utredningarna om en förbättrad elevhälsa och en ny speciallärarutbildning.

3. Från screening till träffsäker stödundervisning – erfarenheter av att implementera RTI

Response to Intervention, RTI, är en strukturerad modell för att tidigt upptäcka och ge anpassat stöd till de elever som befinner sig i riskzonen för att hamna efter i sin inlärning. Ta del av en föreläsning som bygger på erfarenheter från implementeringen av RTI-modellen på tre grundskolor, och på forskning om effektiv stödundervisning.

Hur går man från att identifiera elever i behov av stöd till att faktiskt ge dem undervisning som gör skillnad? Vad händer när screening, intensiv undervisning i mindre grupper och systematisk uppföljning blir en del av skolans organisation? Vilka hinder uppstår, vad behöver finnas på plats och vilka arbetssätt ger resultat för elevernas lärande?

• Så organiseras screening, stödinsatser och uppföljning så att de hänger ihop.
• Förslag på vad speciallärare, specialpedagoger och skolledning behöver göra för att RTI-modellen ska fungera.
• Exempel på övriga forskningsbaserade insatser som ger effekt inom läsning, skrivning och matematik.

Niclas Fohlin

SPECIALPEDAGOG

Niclas Fohlin är specialpedagog och arbetar med att stödja skolor i utvecklingen av specialpedagogiska arbetssätt och RTI. Han är författare till ett flertal böcker om specialpedagogik. Niclas har bland annat skrivit ett kapitel i antologin Särskilda undervisningsgrupper (2026), och är aktuell med en praktisk handbok för speciallärare och specialpedagoger, Stödundervisning: metoder för särskilt stöd (kommer 2026).

4. Vad styr prioriteringen av skolans resurser?

Om vi inte kan hjälpa alla, vilka ska vi hjälpa? Det är utan tvekan en av de svåraste frågorna i dagens skola, där en ökande andel elever är i behov av stöd. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, men forskning visar att elever från resursstarka familjer har större chans att få stöd. Samtidigt förändras attityder, lagar och logiker hos lärare, politiker, elever och vårdnadshavare, vilket kan sätta press på skolans ledning.

Föreläsningen utgår från en praktiknära studie, som undersöker hur arbetet med stödinsatser sker i spänningen mellan skolans vardag och välfärdsstatens ideal om att ge alla barn likvärdiga livschanser.

• Vad karaktäriserar de elever som kartläggs och får åtgärdsprogram?
• Vad styr prioriteringen av skolans resurser?
• Vilken roll spelar enskilda lärare och specialpedagogisk personal?

Carlos Rojas

SOCIOLOG OCH FIL.DR I SPECIALPEDAGOGIK

Carlos Rojas är sociolog och fil.dr i specialpedagogik. Han är forskare och lektor på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, där han disputerade med avhandlingen (Un)doing Equity in the Provision of Educational Support (2026).

5. Nationellt stödmaterial om dyslexi
Eftersom dyslexi påverkar lärandet i alla ämnen behöver arbetet med dyslexi vara en del av skolans gemensamma struktur, inte enbart en fråga för enskilda lärare eller specialpedagoger. För att bidra till ökad kunskap och likvärdighet har Prinsparets stiftelse nyligen lanserat det kostnadsfria, nationella stödmaterialet Stärk undervisningen vid dyslexi, som har tagits fram tillsammans med experter inom specialpedagogik, undervisning, digital tillgänglighet och skolutveckling. Föreläsningen presenterar det digitala materialet och visar konkreta verktyg för hur olika professioner i skolan kan stötta elever med dyslexi. Materialet tar bland annat upp

• vad dyslexi är
• hur dyslexi tidigt kan upptäckas och kartläggas
• hur tillgänglig undervisning kan se ut
• hur olika professioner kan samverka
• hur systematiskt kvalitetsarbete kring dyslexi kan stärkas.

Micaela Jonsson

VERKSAMHETSCHEF

Micaela Jonsson är verksamhetschef för dyslexiområdet på Prinsparets stiftelse. Hon arbetar med nationella satsningar inom läsfrämjande, dyslexi och inkluderande lärmiljöer, med särskilt fokus på att omsätta forskning till praktiskt stöd. Genom samverkan med forskare, pedagoger, myndigheter, civilsamhället och barn och unga driver Micaela initiativ som syftar till att stärka likvärdig utbildning och öka möjligheterna för barn och unga med dyslexi att nå sin fulla potential.

6. Visuellt stöd för lärande i grundskolan

Visuellt stöd används dagligen i många klassrum, men vad säger egentligen forskningen om bilder, illustrationer och symboler? Är allt visuellt stöd positivt, eller finns det tillfällen då bilder distraherar snarare än främjar inlärning och förståelse? Föreläsningen presenterar aktuell forskning om visuellt stöd, bemöter några vanliga missuppfattningar och ger förslag på hur visuella stöd kan utformas för att stärka förståelse, lärande och delaktighet i klassrummet.

• Vad visar forskningen om bilder, symboler och lärande?
• När hjälper visuellt stöd och när gör det inte det?
• Hur påverkar layout och illustrationer elevers läsförståelse?
• Praktiska principer för bättre visuella stöd.

Passet avslutas med en kort reflektion

Anna Eva Hallin

LEG. LOGOPED

Anna Eva Hallin är leg. logoped och biträdande lektor vid Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om språk-, läs- och skrivutveckling, språkstörning/DLD samt språklig tillgänglighet genom interprofessionellt samarbete. Anna Eva driver språkforskning.se, där hon sprider forskningsbaserad kunskap om språk, läsning, skrivande och lärande. Hon har skrivit flera böcker och bokkapitel om språkstörning, språklig tillgänglighet och läsundervisning.

 

7. Att främja trygghet och studiero – PAX och stöd för olika behov

PAX i skolan är en klassrumsmodell som syftar till att skapa ett klassrum präglat av lugn, trygghet, glädje och studiero, samtidigt som elever får öva på självreglering och social problemlösning. Många svenska kommuner har implementerat PAX i sina verksamheter, men metoden har fått en del kritik för hur den påverkar elever med specialpedagogiska behov.

En aktuell forskningsstudie har undersökt hur lärare anpassar PAX för elever i behov av särskilt stöd, och föreläsningen beskriver resultaten av studien. Vi utforskar också hur tydlighet, träning och uppmuntran kan användas för att undervisa alla barn om de beteenden och färdigheter som olika skolsituationer kräver. Avslutningsvis lyfts behovet av en sammanhängande stödkedja, där det universella arbetet förenas med mer riktade insatser för de elever som behöver det.

Maria Jornevald

LEG. PSYKOLOG OCH FIL.DR I SPECIALPEDAGOGIK

Maria Jornevald är leg. psykolog och fil.dr i specialpedagogik. Hon arbetar som skolpsykolog i Bodens kommun och är utbildare och instruktör i PAX. Hon disputerade vid Stockholms universitet med avhandlingen Universal Prevention and Special Educational Needs. The PAX Good Behavior Game in Mainstream Education Settings (2026). Avhandlingen handlar om universellt förebyggande arbete i skolan, med särskilt fokus på PAX och hur arbetssättet används och anpassas för elever i behov av särskilt stöd.

13.30 Skolporten avrundar

13.45 Konferensen avslutas