Specialpedagogik i gymnasiet

• Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill och så många gånger du vill.
• Avsluta gärna passen med en reflektionsstund utifrån nedladdningsbart frågematerial, totalt ca 40 min.
• Planera för fortsatt arbete efter konferensen utifrån en mall för handlingsplan, ca 15 min.

1. Visuellt stöd för lärande på gymnasiet

Elever på gymnasiet möter stora mängder av muntlig och skriftlig information varje dag. Visuellt stöd lyfts ofta fram som en lösning för att göra undervisningen mer tillgänglig, men forskning visar att det inte är så enkelt som att bara lägga till bilder. Vissa typer av visuellt stöd kan stödja förståelse och inlärning, medan andra kan distrahera. Föreläsningen presenterar aktuell forskning om visuellt stöd och språklig tillgänglighet i undervisningen.

• Vad visar forskningen om bilder, grafer, symboler och lärande?
• När hjälper visuellt stöd och när gör det inte det?
• Hur påverkar textlayout läsförståelse?
• Praktiska principer för bättre visuella stöd.

Anna Eva Hallin

LEG. LOGOPED

Anna Eva Hallin är leg. logoped och biträdande lektor vid Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om språk-, läs- och skrivutveckling, språkstörning/DLD samt språklig tillgänglighet genom interprofessionellt samarbete. Anna Eva driver språkforskning.se, där hon sprider forskningsbaserad kunskap om språk, läsning, skrivande och lärande. Hon har skrivit flera böcker och bokkapitel om språkstörning och språklig tillgänglighet.

 

2. Tydliggörande pedagogik under APL 

Många elever med svårigheter i skolan väljer ett yrkesprogram, där skolans personal ofta har vana och rutiner för att möta alla elever utifrån deras behov. Men det specialpedagogiska stödet och yrkeslärarnas individanpassade undervisning och omsorg når inte alltid ut till det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, där eleverna kan uppleva stora svårigheter.

Under ett aktuellt skolutvecklings- och forskningsprojekt har yrkeslärare och forskare tillsammans strävat efter att öka tillgängligheten under APL, med särskilt fokus på lärlingsutbildning. Genom konkreta verktyg, pedagogiska anpassningar och samverkan mellan lärare, specialpedagoger och handledare har elevernas lärande och måluppfyllelse stärkts. Föreläsningen presenterar projektets genomförande och resultat, och ger exempel på åtgärder som har visat sig bidra till en lyckad APL.

Maria Markgren

LEG. GYMNASIELÄRARE

Maria Markgren är projektledare och yrkeslärare på Barn- och fritidsprogrammets gymnasiala lärlingsutbildning i Skellefteå kommun. Hon har även behörighet i svenska och svenska som andraspråk.

Johan Hansson

UNIVERSITETSLEKTOR

Johan Hansson är projektdeltagare och lektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Han undervisar bland annat på yrkeslärarprogrammet.

3.Vad får elever att stanna kvar på introduktionsprogrammen?

För de elever som inte uppnår behörighet till ett nationellt gymnasieprogram är introduktionsprogrammen ett sätt att komma vidare i skolsystemet. För många av dem har frånvaro varit den huvudsakliga anledningen till tidigare skolmisslyckande.

Föreläsningen beskriver en aktuell forskningsstudie som bygger på intervjuer och klassrumsobservationer av elever på IM-programmen. Alla har tidigare haft omfattande skolfrånvaro, och målet med studien har varit att förstå hur IM-programmen kan möta dem på bästa sätt, så att de kan hitta tillbaka till motivation och en känsla av meningsfullhet. Vilka framgångsfaktorer får dem att stanna i skolan?

Karin Bergman Rimbe

UNIVERSITETSLEKTOR

Karin Bergman Rimbe är fil.dr i didaktik och anställd som universitetslektor vid Mälardalens universitet. Hon forskar främst om demokrati i skolan, som fostran, praktik och innehåll samt skolan som bärare av demokrati. Karin undervisar på lärarprogrammen, främst inom de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och forskningsmetodik.

 

4.AI som stöd för elever med npf

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar möter ofta ett material som är utformat för någon annan, och lärare behöver anpassa texter och uppgifter för att de ska passa alla elever. Använt på rätt sätt kan artificiell intelligens vara ett värdefullt hjälpmedel som gör undervisningen mer tillgänglig, samtidigt som det sparar tid för läraren.

Anpassningar som tidigare krävde timmar av förarbete kan med hjälp av AI göras i klassrummet i stunden. Den nya tekniken gör det möjligt att utgå från samma innehåll och ändå möta en hel klass på olika sätt. En text kan omvandlas till film, poddavsnitt, tankekarta eller interaktiv övning på några minuter. Under föreläsningen visas olika AI-verktyg från scenen, och du kan följa med och testa själv på din egen dator.

Vi diskuterar också vad ansvarsfull AI-användning i en specialpedagogisk vardag kan innebära och vilka risker och dilemman som följer med tekniken. Hur undviker vi att stödet kompenserar så mycket att eleven slutar utmanas och utvecklas?

Nima Zaerzadeh

LEG. GYMNASIELÄRARE

Nima Zaerzadeh är gymnasielärare i juridik och förstelärare, med bakgrund som elevassistent och resurs för elever med npf. Han är grundare av AI Education, som hjälper skolor att förstå, använda och implementera AI på ett pedagogiskt och ansvarsfullt sätt för en mer likvärdig undervisning.

5.Specialpedagogik i förändring – vad händer med vårt uppdrag?Del 1

Skolan befinner sig i en period av förändring. Nya förslag om stödinsatser, elevhälsa, särskilda undervisningsgrupper och speciallärarutbildning väcker frågor om specialpedagogers och speciallärares framtida uppdrag. Vad kommer att förändras – och vad behöver vi därför värna och utveckla?

Under förmiddagen sätter vi de aktuella reformerna i ett större specialpedagogiskt sammanhang. Fokus ligger på hur specialpedagogisk kompetens kan bidra till att skapa fungerande länkar mellan elevers behov, undervisningens utformning och skolans organisation. Vi diskuterar också vilket professionellt handlingsutrymme som finns när nya riktlinjer ska tolkas och omsättas i praktiken.

Föreläsningen varvas med reflektion och interaktiva samtal kring fyra frågor där du får med dig verktyg och strategier för att hålla balansen i reformstormen.

• Vad förändras? Aktuella reformer och möjliga konsekvenser.
• Vad består? Skolans ansvar för ledning och stimulans.
• Vad behöver vi värna och hur kan vi göra det? Specialpedagogisk kompetens nära undervisningen och elevernas lärande.
• Vad behöver vi utveckla och hur kan det gå till? Samsyn, samarbete, pedagogisk bedömning och professionellt omdöme i en skola i förändring.

Helena Wallberg

SPECIALPEDAGOG

Helena Wallberg är leg gymnasielärare och specialpedagog, författare och utbildare. En stor del av Helenas arbete sker i samarbete med kollegor i Europa och globalt genom Erasmus + och nätverket IFIP (International Forums of Inclusion Practitioners) som hon har varit med och grundat. Tillsammans med en kollega driver Helena det svenska specialpedagogiska nätverket LION genom vilket hon har bidragit till utredningarna om en förbättrad elevhälsa och en ny speciallärarutbildning.

6. Specialpedagogik i förändring – vad händer med vårt uppdrag?Del 2

Helena Wallberg

SPECIALPEDAGOG

Helena Wallberg är leg gymnasielärare och specialpedagog, författare och utbildare. En stor del av Helenas arbete sker i samarbete med kollegor i Europa och globalt genom Erasmus + och nätverket IFIP (International Forums of Inclusion Practitioners) som hon har varit med och grundat. Tillsammans med en kollega driver Helena det svenska specialpedagogiska nätverket LION genom vilket hon har bidragit till utredningarna om en förbättrad elevhälsa och en ny speciallärarutbildning.

7. Specialpedagoger och speciallärare då, nu och i framtiden 

I början av höstterminen presenterade regeringens utredning ett förslag på en ny utbildning som ersätter dagens speciallärar- och specialpedagogutbildningar. Vad kan detta förslag komma att innebära för dessa yrkesgrupper i framtiden?

Ta del av en föreläsning som ger en historisk överblick över specialpedagogers och speciallärares yrkesroller i relation till tidigare, nuvarande och eventuellt kommande riktlinjer. Vi diskuterar hur synen på arbetsuppgifter och ansvarsområden har förändrats genom olika politiska strömningar, och hur specialpedagoger och speciallärare på bästa sätt kan samverka för att stötta elever i gymnasieskolan.

Jonas Udd

SPECIALPEDAGOG

Jonas Udd är tidigare gymnasielärare och specialpedagog. Han disputerade 2025 på en avhandling om specialpedagogers levda erfarenheter av agens i svensk gymnasieskola. Jonas arbetar för närvarande som forskare och lärare på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.