Specialpedagogik i gymnasiet Webbkonferens

4 april – 2 maj 2023

Webbkonferens


Välkommen till Skolportens webbfortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i gymnasiet. Via filmade föreläsningar kan du ta del av den senaste forskningen som rör specialpedagogik och utvecklas i din yrkesroll. Dessutom kan du kommunicera med föreläsarna och nätverka med kollegor från hela landet. Programmet kan även passa dig som arbetar inom vuxenutbildningen.


Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av åtta spännande föreläsningar när det passar dig, under fyra veckor. Föreläsningarna är ca 60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    4 april – 2 maj 2023
  • Tid
    00:00–00:00
  • Pris
    3645 kr

Konferensen berör:

  • Inkludering av elever med NPF – så kan lärarna stöttas.
  • NPF i verkstaden – exempel på framgångsrik inkludering på yrkesprogram.
  • Undervisning för elever med svåra rörelsehinder – vilken kunskap behöver lärare och specialpedagog?
  • Att motivera när ingen motivation finns – hur når vi elever som saknar inre drivkraft?
  • Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism i gymnasieskolan.
  • Diagnoserna i skolan – har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt?
  • Juridik för specialpedagoger – särskilt stöd och rätten till utbildning.
  • Att arbeta med språkstörning i matematikundervisningen.

På konferensen medverkar:

Martin Hugo, docent

Charlotte Sandelin, specialpedagog

Veronica Rosvall, leg. lärare

Clas Falk, rektor

Åsa Bergshem, specialpedagog

Lenita Törning, fil.dr

Emma Leifler, med.dr

Christian Rück, psykiater och professor

Maria Refors Legge, jur.dr

Anna Strömberg, logoped

Sofia Nyman, specialpedagog

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

 

1. Inkludering av elever med NPF – hur kan lärare stöttas och samverkan stärkas?

Ett holistiskt synsätt på inkludering innebär att hela lärmiljön ska vara tillgänglig för alla elever, men en aktuell forskningsstudie visar att många lärare saknar tillräckliga kunskaper för att anpassa den pedagogisk-didaktiska miljön för elever med NPF. Forskning visar också att vi blir sämre på att anpassa den psykosociala miljön i skolan ju äldre eleverna blir. Ta del av en föreläsning som ger dig verktyg att utveckla och stärka gymnasielärares kompetens kring hur vi bemöter och undervisar elever med NPF.

  • Hur kan specialpedagoger genomföra interventioner med syfte att stärka lärares inkluderingskompetens?
  • Hur kan lärmiljöer göras mer tillgängliga med fokus både på den psykosociala miljön och på undervisningens innehåll?

 

Emma Leifler har en bakgrund som klasslärare i grundskolan och som specialpedagog på gymnasiet, och är nu verksam som lärarutbildare på Göteborgs universitet. Emma disputerade nyligen vid KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) på Karolinska institutet med avhandlingen Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions (2022). Hon har också skrivit böckerna Lärarprofession och Praktisk inkludering.

 

2. Inkludering på yrkesprogrammen med stöd av SPSM

På gymnasieskolans yrkesprogram kan det vara svårt att hitta en fungerande arbetsmiljö i yrkeskurserna för elever med NPF-diagnoser. Undervisning i mindre grupper eller enskilt är sällan möjligt i verkstaden, och eventuella assistenter saknar ofta ämneskunskaper. Detta ställer höga krav på att yrkeslärarna kan inkludera dessa elever på ett fungerande sätt. Lärarna på fordonsprogrammet på Bromangymnasiet i Hudiksvall fick, i samarbete med SPSM, en ettårig utbildning i hur de kan anpassa lektionerna så att alla elever kan delta i klassundervisning. Det visade sig bli ett lyft för både lärare och elever. Ta del av en föreläsning där skolans rektor och specialpedagog berättar om de förändringar skolan har genomfört, de positiva resultat de har sett och hur de fortsätter sitt utvecklingsarbete i framtiden.

 

Clas Falk är rektor på VVS- och fastighetsprogrammet, El- och energiprogrammet samt Fordonstekniska programmet på Bromangymnasiet i Hudiksvall. Åsa Bergshem arbetar som specialpedagog på Bromangymnasiet.

 

 3. Arbeta med språkstörning i matematikundervisningen
Matematik är ett språkintensivt ämne med flera språkliga nivåer att förhålla sig till, vilket kan medföra att elever med språkstörning får problem. Ta del av en föreläsning där rådgivare och logoped från Specialpedagogiska skolmyndigheten presenterar hur man kan ge stöd till dessa elever.

  • Vad kan vara särskilt problematiskt i matematikundervisningen för elever med språkstörning?
  • Hur ökar vi förutsättningarna för lärande och utveckling för eleverna?
  • Hur kan matematikundervisningen anpassas för att minimera hindren som språket utgör?
  • Hur kan vi göra matematikundervisningen mer språkutvecklande?

 

Sofia Nyman är lärare i matematik och specialpedagog med många års erfarenhet av arbete med elever med språkstörning. Sofia har bland annat arbetat som matematiklärare på Hällsboskolan, en statlig specialskola för elever med språkstörning. I dag arbetar hon som rådgivare på Resurscenter tal och språk.

Anna Strömberg är logoped med mångårig erfarenhet av att utreda elever med språkstörning. Anna har arbetat länge på Resurscenter tal och språk med allt från kurser och utbildningar till samordning av insatser.

 

4. Möjligheter som gör skillnad – undervisning för elever med svåra rörelsehinder

I Sverige finns riksgymnasier i Kristianstad, Göteborg, Stockholm och Umeå, som är till för ungdomar som på grund av ett svårt rörelsehinder behöver anpassad undervisning, habilitering och i vissa fall boende och omvårdnad. Enligt gymnasieförordningen (2010:2039) ska Rh-anpassad utbildning så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i den kommunala gymnasieskolan. Men vad krävs egentligen för att elever med svåra rörelsehinder ska kunna lyckas med den gymnasieutbildning som de är behöriga till? Vilken kunskap behöver ämnesläraren ha, och vilken roll har du som speciallärare eller specialpedagog?

 

Charlotte Sandelin är legitimerad lärare, speciallärare och specialpedagog och arbetar idag på Riksgymnasiet i Kristianstad. Charlotte har mångårig erfarenhet av undervisning och handledning samt arbete med särskilda anpassningar i olika skolformer.

Veronica Rosvall är gymnasielärare i engelska och svenska och har erfarenhet av undervisning på både yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Idag har hon en förstelärartjänst på Riksgymnasiet i Kristianstad.

 

5. Att motivera när ingen motivation finns

Femton procent av alla elever på gymnasiet upplever att det sällan eller aldrig känns meningsfullt att gå till skolan, visar en undersökning från Skolverket. Många har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och låga meritvärden från grundskolan, och de saknar ofta motivation och inre drivkraft för skolarbetet. Fokus på enbart undervisning, klassrumsmiljö och ämnesinnehåll är ett för snävt perspektiv för att dessa elever ska kunna lyckas i skolan. De behöver först känna sig sedda och bekräftade, men hur når vi dit?

 

  • Hur når vi fram till elever som inte är motiverade för skolarbete?
  • Vilka anpassningar är mest effektiva för att öka skolnärvaron?
  • Vilken roll har specialpedagogen

 

Martin Hugo är docent i pedagogik och verksam vid Högskolan i Borås. Hans forskning är praktiknära och berör elever med låga meritvärden, tvångsomhändertagna barn och ungdomar, elever med olika funktionsnedsättningar och barn och ungdomar i missbruksproblem. Martin har skrivit boken Från Motstånd till Framgång, som handlar om hur man kan motivera elever med låga meritvärden på gymnasieskolans IM-program.

 

 

6. Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism i skolan

Det senaste årets skolattacker har väckt en diskussion om vilken roll skolan har för att förebygga våldsbejakande extremism, och hur skolpersonal bör hantera elever som uttrycker extremistiska åsikter i klassrummet. För att stödja skolans personal har Center mot våldsbejakande extremism (CVE) fått i uppdrag av regeringen att ta fram informationsmaterial och metodstöd som kan användas i klassrummet. Föreläsningen presenterar materialet och ger praktiska råd för hur arbetet kan gå till.

  • Hur kan skolan arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism och vilken roll har specialpedagoger i det här arbetet?
  • Vilka risk- och skyddsfaktorer är viktiga att uppmärksamma?
  • Vilken roll spelar samverkan med andra aktörer?
  • Vilket stöd finns att få?

 

Lenita Törning arbetar som utredare på CVE och deltar i arbetet med att ta fram metodstöd och informationsmaterial till skolan. Hon är fil.dr i socialpsykologi och har flera års erfarenhet av forskning och metodutveckling.

 

7. Olyckliga i paradiset ­– diagnosen i vår tid

En allt större del av lidandet i Sverige förklaras med en psykiatrisk diagnos. Har antalet elever med svårigheter blivit fler, eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Föreläsningen ifrågasätter vedertagna sanningar och bjuder in till reflektion och debatt kring den psykiska ohälsan i skolan och i samhället.

  • Har stressen verkligen ökat?
  • Vad skulle alternativet till en diagnos vara?
  • Hur har den psykiatriska diagnosen fått en så framträdande plats för att förklara lidande, och vad hände med andra förklaringar?
  • Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

 

Christian Rück är psykiater och professor vid Karolinska Institutet. Han svarar på läsarfrågor i Dagens Nyheter och är författare till Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra?

 

8. Särskilt stöd och elevers rätt till utbildning – juridik i gymnasieskolan

Gymnasieskolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att elever trots sina olikheter ska ges samma möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Skolan har därmed ett ansvar att anpassa verksamheten efter skilda förutsättningar och behov, men ibland uppstår frågor kring de skyldigheter och rättigheter personal och elever har. Föreläsningen reder ut hur dessa frågor bör hanteras och diskuterar bland annat:

  • Extra anpassningar och särskilt stöd – vad är skillnaden?
  • När och hur bör åtgärdsprogram upprättas?
  • Vilka krav ställs på dokumentation av elevens kunskaper?
  • På vilket sätt är lärare skyldiga att anpassa examinationer?
  • Undantagsbestämmelsen vid betygssättning – vad får egentligen ”pysas”?
  • Måluppfyllelse – vilka krav ställs på eleven, och vilka ställs på skolan?
  • Vad händer om en elev inte får det stöd hen har rätt till?

 

Maria Refors Legge är jur.dr i utbildningsrätt (offentlig rätt) och har tidigare undervisat på lärar- och rektorsutbildningen vid både Uppsala och Stockholms universitet. Hon disputerade i oktober 2021 vid Stockholms universitet med avhandlingen Skolans ansvar för kränkande behandling. Maria har skrivit böckerna Juridik i förskolan – En handbok för pedagoger (2022) och Juridik i skolan – En handbok för lärare (2021).

 

 

 

 


Föredrar du att delta på plats i Stockholm? Boka här!


Avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr

Välj att få fakturan 2022 eller 2023!

Boka-tidigt-pris: 3 645 kr ex moms (gäller t.o.m. 28 februari 2023)

Ordinarie pris: 4 295 kr

I priset ingår 8 föreläsningar à 60 minuter samt dokumentation.

Vi reserverar oss för programändringar, t.ex. ändringar av innehåll på grund av att en talare blivit sjuk. Vår ambition är att informera med god marginal, men det kan ske med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: nina.fahlen@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens och licensen kan enbart användas på 1 enhet.

Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

  • Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
  • 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
  • Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 09.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
  • Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade 4 april-2 maj.
  • Konferen innehåller 8 föreläsningar 60 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 2 dagars fortbildning.
  • Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
  • Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
  • Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion
  • Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
  • Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.


Frågor om programmet
Nina Fahlén: 076-321 62 99 nina.fahlen@skolporten.se