Specialpedagogik i gymnasiet Webbkonferens

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Inkludering av elever med NPF – hur kan lärare stöttas och samverkan stärkas?

Ett holistiskt synsätt på inkludering innebär att hela lärmiljön ska vara tillgänglig för alla elever, men en aktuell forskningsstudie visar att många lärare saknar tillräckliga kunskaper för att anpassa den pedagogisk-didaktiska miljön för elever med NPF. Forskning visar också att vi blir sämre på att anpassa den psykosociala miljön i skolan ju äldre eleverna blir. Ta del av en föreläsning som ger dig verktyg att utveckla och stärka gymnasielärares kompetens kring hur vi bemöter och undervisar elever med NPF.

• Hur kan specialpedagoger genomföra interventioner med syfte att stärka lärares inkluderingskompetens?
• Hur kan lärmiljöer göras mer tillgängliga med fokus både på den psykosociala miljön och på undervisningens innehåll?

Emma Leifler har en bakgrund som klasslärare i grundskolan och som specialpedagog på gymnasiet, och är nu verksam som lärarutbildare på Göteborgs universitet. Emma disputerade nyligen vid KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders) på Karolinska institutet med avhandlingen Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions (2022). Hon har också skrivit böckerna Lärarprofession och Praktisk inkludering.

2. Inkludering på yrkesprogrammen med stöd av SPSM

På gymnasieskolans yrkesprogram kan det vara svårt att hitta en fungerande arbetsmiljö i yrkeskurserna för elever med NPF-diagnoser. Undervisning i mindre grupper eller enskilt är sällan möjligt i verkstaden, och eventuella assistenter saknar ofta ämneskunskaper. Detta ställer höga krav på att yrkeslärarna kan inkludera dessa elever på ett fungerande sätt. Lärarna på fordonsprogrammet på Bromangymnasiet i Hudiksvall fick, i samarbete med SPSM, en ettårig utbildning i hur de kan anpassa lektionerna så att alla elever kan delta i klassundervisning. Det visade sig bli ett lyft för både lärare och elever. Ta del av en föreläsning där skolans rektor och specialpedagog berättar om de förändringar skolan har genomfört, de positiva resultat de har sett och hur de fortsätter sitt utvecklingsarbete i framtiden.

Clas Falk är rektor på VVS- och fastighetsprogrammet, El- och energiprogrammet samt Fordonstekniska programmet på Bromangymnasiet i Hudiksvall. Åsa Bergshem arbetar som specialpedagog på Bromangymnasiet.

 3. Arbeta med språkstörning i matematikundervisningen
Matematik är ett språkintensivt ämne med flera språkliga nivåer att förhålla sig till, vilket kan medföra att elever med språkstörning får problem. Ta del av en föreläsning där rådgivare och logoped från Specialpedagogiska skolmyndigheten presenterar hur man kan ge stöd till dessa elever.

• Vad kan vara särskilt problematiskt i matematikundervisningen för elever med språkstörning?
• Hur ökar vi förutsättningarna för lärande och utveckling för eleverna?
• Hur kan matematikundervisningen anpassas för att minimera hindren som språket utgör?
• Hur kan vi göra matematikundervisningen mer språkutvecklande?

Sofia Nyman är lärare i matematik och specialpedagog med många års erfarenhet av arbete med elever med språkstörning. Sofia har bland annat arbetat som matematiklärare på Hällsboskolan, en statlig specialskola för elever med språkstörning. I dag arbetar hon som rådgivare på Resurscenter tal och språk.

Anna Strömberg är logoped med mångårig erfarenhet av att utreda elever med språkstörning. Anna har arbetat länge på Resurscenter tal och språk med allt från kurser och utbildningar till samordning av insatser.

4. Möjligheter som gör skillnad – undervisning för elever med svåra rörelsehinder

I Sverige finns riksgymnasier i Kristianstad, Göteborg, Stockholm och Umeå, som är till för ungdomar som på grund av ett svårt rörelsehinder behöver anpassad undervisning, habilitering och i vissa fall boende och omvårdnad. Enligt gymnasieförordningen (2010:2039) ska Rh-anpassad utbildning så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i den kommunala gymnasieskolan. Men vad krävs egentligen för att elever med svåra rörelsehinder ska kunna lyckas med den gymnasieutbildning som de är behöriga till? Vilken kunskap behöver ämnesläraren ha, och vilken roll har du som speciallärare eller specialpedagog?

Charlotte Sandelin är legitimerad lärare, speciallärare och specialpedagog och arbetar idag på Riksgymnasiet i Kristianstad. Charlotte har mångårig erfarenhet av undervisning och handledning samt arbete med särskilda anpassningar i olika skolformer.

Veronica Rosvall är gymnasielärare i engelska och svenska och har erfarenhet av undervisning på både yrkesförberedande och högskoleförberedande program. Idag har hon en förstelärartjänst på Riksgymnasiet i Kristianstad.

5. Att motivera när ingen motivation finns

Femton procent av alla elever på gymnasiet upplever att det sällan eller aldrig känns meningsfullt att gå till skolan, visar en undersökning från Skolverket. Många har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och låga meritvärden från grundskolan, och de saknar ofta motivation och inre drivkraft för skolarbetet. Fokus på enbart undervisning, klassrumsmiljö och ämnesinnehåll är ett för snävt perspektiv för att dessa elever ska kunna lyckas i skolan. De behöver först känna sig sedda och bekräftade, men hur når vi dit?

• Hur når vi fram till elever som inte är motiverade för skolarbete?
• Vilka anpassningar är mest effektiva för att öka skolnärvaron?
• Vilken roll har specialpedagogen

Martin Hugo är docent i pedagogik och verksam vid Högskolan i Borås. Hans forskning är praktiknära och berör elever med låga meritvärden, tvångsomhändertagna barn och ungdomar, elever med olika funktionsnedsättningar och barn och ungdomar i missbruksproblem. Martin har skrivit boken Från Motstånd till Framgång, som handlar om hur man kan motivera elever med låga meritvärden på gymnasieskolans IM-program.

6. Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism i skolan

Det senaste årets skolattacker har väckt en diskussion om vilken roll skolan har för att förebygga våldsbejakande extremism, och hur skolpersonal bör hantera elever som uttrycker extremistiska åsikter i klassrummet. För att stödja skolans personal har Center mot våldsbejakande extremism (CVE) fått i uppdrag av regeringen att ta fram informationsmaterial och metodstöd som kan användas i klassrummet. Föreläsningen presenterar materialet och ger praktiska råd för hur arbetet kan gå till.

• Hur kan skolan arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism och vilken roll har specialpedagoger i det här arbetet?
• Vilka risk- och skyddsfaktorer är viktiga att uppmärksamma?
• Vilken roll spelar samverkan med andra aktörer?
• Vilket stöd finns att få?

Lenita Törning arbetar som utredare på CVE och deltar i arbetet med att ta fram metodstöd och informationsmaterial till skolan. Hon är fil.dr i socialpsykologi och har flera års erfarenhet av forskning och metodutveckling.

7. Olyckliga i paradiset ­– diagnosen i vår tid

En allt större del av lidandet i Sverige förklaras med en psykiatrisk diagnos. Har antalet elever med svårigheter blivit fler, eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Föreläsningen ifrågasätter vedertagna sanningar och bjuder in till reflektion och debatt kring den psykiska ohälsan i skolan och i samhället.

• Har stressen verkligen ökat?
• Vad skulle alternativet till en diagnos vara?
• Hur har den psykiatriska diagnosen fått en så framträdande plats för att förklara lidande, och vad hände med andra förklaringar?
• Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

Christian Rück är psykiater och professor vid Karolinska Institutet. Han svarar på läsarfrågor i Dagens Nyheter och är författare till Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra?

8. Särskilt stöd och elevers rätt till utbildning – juridik i gymnasieskolan

Gymnasieskolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att elever trots sina olikheter ska ges samma möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Skolan har därmed ett ansvar att anpassa verksamheten efter skilda förutsättningar och behov, men ibland uppstår frågor kring de skyldigheter och rättigheter personal och elever har. Föreläsningen reder ut hur dessa frågor bör hanteras och diskuterar bland annat:

• Extra anpassningar och särskilt stöd – vad är skillnaden?
• När och hur bör åtgärdsprogram upprättas?
• Vilka krav ställs på dokumentation av elevens kunskaper?
• På vilket sätt är lärare skyldiga att anpassa examinationer?
• Undantagsbestämmelsen vid betygssättning – vad får egentligen ”pysas”?
• Måluppfyllelse – vilka krav ställs på eleven, och vilka ställs på skolan?
• Vad händer om en elev inte får det stöd hen har rätt till?

Maria Refors Legge är jur.dr i utbildningsrätt (offentlig rätt) och har tidigare undervisat på lärar- och rektorsutbildningen vid både Uppsala och Stockholms universitet. Hon disputerade i oktober 2021 vid Stockholms universitet med avhandlingen Skolans ansvar för kränkande behandling. Maria har skrivit böckerna Juridik i förskolan – En handbok för pedagoger (2022) och Juridik i skolan – En handbok för lärare (2021).