Svenska för högstadiet och gymnasiet

29–30 mars 2021

Stockholm

Svenskämnet är mångfacetterat med en bred variation av arbetsområden. Det centrala innehållet i kursplanerna sträcker sig från allt mellan argumentationsteknik och skönlitteratur till muntlig framställning och språkhistoria. Som lärare är det viktigt att hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen och få inspiration till sin undervisning. Välkommen att få ta del av en fortbildning som ger dig båda delarna! 

Om konferensen övergår till endast digitalt format på grund av restriktioner, behåller du givetvis din plats och meddelas senast 30 dagar i förväg.

Har du frågor kring detta, kontakta Nina Fahlén

  • Plats
    Stockholm
  • Datum
    29–30 mars 2021
  • Tid
    09:00–15:30
  • Pris
    3995 kr

Konferensen berör:

  • Hur kan du undervisa om språkhistoria på ett meningsfullt och intresseväckande sätt?
  • Akademiskt skrivande – vad behöver eleverna kunna inför vidare studier?
  • Vilken kompetens krävs för att kunna hantera digital, multimodal läsning?
  • Skrivundervisning och skrivbedömning – så blir sambandet tydligt.
  • Framgångsrika strategier för poesiundervisning.
  • Bedömning av muntligt framförande – perspektiv från nationella prov och aktuell forskning.
  • Verktyg för att strukturera argumenterande texter.
  • Skräcklitteratur som lyfter de stora frågorna .

På konferensen medverkar:

Maria Axinge, leg. lärare och skrivhandledare

Jonatan Pettersson, universitetslektor

Maria Engberg, universitetslektor

Gustaf B Skar, professor

Anna Sigvardsson, fil.dr


Gunilla M Almström Persson, fil.dr

Anni Gustafsson, leg. lärare och provkonstruktör

Sofia Löwenhielm, leg. lärare, författare och provkonstruktör

Mats Strandberg, författare

8.15 Registrering med kaffe och smörgås

 

9.00 Skolporten hälsar välkommen

 

9.10 Bedömning av muntligt framförande – perspektiv från nationella prov och aktuell forskning 

Att framföra ett tal inför sina klasskamrater och samtidigt bli bedömd av sin lärare är en utmanande kommunikationssituation för många elever. För svensklärare är bedömning av muntligt framförande därmed en både viktig och krävande uppgift. Ta del av en föreläsning som fördjupar dina kunskaper i bedömning av muntlighet. I huvudsak kommer vi att behandla retoriska perspektiv på bedömning och aktuell forskning om bedömning av muntliga anföranden utifrån både holistiska och analytiska perspektiv. Föreläsningen innehåller även en kortare fördjupningsdel inriktad på bedömningsmodellen som används i de nationella proven med exempel från det muntliga delprovet i åk 1 på gymnasiet.

Anni Gustafsson är provkonstruktör för de nationella proven i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 och har erfarenhet av fortbildning av lärare och lärarstudenter. Hon är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk, teater och retorik.

Sofia Löwenhielm är provkonstruktör för de nationella proven i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 och har erfarenhet av fortbildning av lärare och lärarstudenter. Hon är gymnasielärare i svenska, historia och svenska som andraspråk och har även skrivit läromedel för svenska som andraspråk 1 i gymnasiet.

 

10.40 Kaffe

 

11.10 Meningsfull språkhistoria

Ibland kan det kännas som om språkhistoria blir ett isolerat moment i svenskundervisningen. Fokus ligger på Läsa, Skriva och Tala, men det centrala innehåll som rör språkhistoria kopplas inte alltid ihop med dessa aktiviteter. Föreläsningen har didaktiskt fokus på språkhistoria, som har en ganska undanskymd plats i kursplanen. Ändå är det närvarande i allt som har med språk att göra. Vad kan språkhistoria ha för värde för elevernas utveckling i ett vidare perspektiv?

 

  • Varför ska vi undervisa i språkhistoria?
  • Hur gör vi språkhistoria meningsfullt för eleverna?
  • Vilken språkhistoria ska vi arbeta med?

 

Jonatan Pettersson är forskare och lektor i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning mot vikingatidens och medeltidens texter i Norden. Han har arbetat med lärarutbildningarna som studierektor och lärare, och han har publicerat sig om språkhistoria i ett didaktiskt perspektiv.

 

12.10 Lunch

 

13.10 Digital läsning – bättre eller sämre?

Läsning sker alltmer genom digitala, multimodala medier, och vi behöver omformulera vad läsning egentligen innebär. Våra elever tar del av allt från litterära verk på läsplattor, digitala serier och interaktiva läsappar till ljudböcker, podcasts och digital journalistik. Många lärare förlitar sig på att barn och unga idag har hög digital kompetens, när de i själva verket behöver utveckla både teknisk och mental kapacitet för att hantera detta nya sätt att läsa och lära. Med bas i ett forskningsprojekt kring digital, multimodal läsning och mobila medier beskriver föreläsningen hur läsandet av skönlitteratur, facklitteratur och journalistik påverkas av samhällets nya mediekanaler.

 

  • Vilka multimodala verk kan betraktas som läsning?
  • Vilken kompetens krävs för att kunna hantera digital, multimodal läsning?
  • Hur kan du som lärare arbeta för att främja denna kompetens?

 

Maria Engberg är universitetslektor i medieteknik vid Malmö universitet och undervisar om digitala medier och digitalisering. Hon har skrivit om estetik och läsning i digitala medier, digital utveckling inom kultursektorn och om nya medier som Augmented och Virtual Reality.

 

14.10 Kaffe

 

14.40 Möten med dikten – framgångsrika strategier för att undervisa i poesi

Både svensk och internationell forskning visar att poesiundervisning är en del av modersmålsämnet som en majoritet av lärarna känner osäkerhet inför. Många lärare vittnar om att de själva sällan läser poesi på sin fritid och de upplever sig sakna tillräckliga kunskaper i diktanalys och tolkning. Ta del av en ny forskningsstudie som ger vägledning och verktyg för att förbättra och fördjupa din poesiundervisning!

 

  • Läser ungdomar poesi på fritiden, och i så fall varför?
  • Vilka mönster visar tidigare forskning om poesiundervisning för äldre elever?
  • Vilka utmaningar möter lärare som undervisar i poesi, och vilka möjligheter identifieras i forskningen?
  • Vilka strategier är effektiva för att engagera och utveckla elevernas tolkningar?
  • Hur kan du få större självförtroende i din poesiundervisning?

 

Anna Sigvardsson är fil.dr i svenska med didaktisk inriktning och vikarierande lektor vid Luleå tekniska universitet. Hon forskar om privata och professionella läspraktiker i relation till poesi och litteratur och har bland annat undersökt ungdomars fritidsläsning av poesi. Anna har en bakgrund som lärare i svenska, psykologi och svenska som andraspråk.

 

15.40 Avslutning dag 1

 

 

9.00 Akademiskt skrivande – vad behöver eleven egentligen kunna?

Svenskämnet på gymnasiet ska bland annat lära eleverna hur de ska skriva texter med vetenskaplig förankring. Det innebär att de i slutet av gymnasiet ska kunna arbeta med texter med komplex struktur genom att läsa, sovra, referera och källkritiskt granska dem. De ska även kunna disponera sin akademiska text, behärska det akademiska språket och använda de stildrag som eftersöks inom högre utbildning. Detta ska dessutom kunna göras självständigt genom en effektiv skrivprocess. Men vad är det egentligen i praktiken som eleverna behöver kunna? Ta del av en föreläsning som ger dig praktiska redskap i hur du förbereder dina elever för högre studier. 

 

  • Vad skiljer en elev från en student?
  • Skrivprocessen – från definitionen av en skrivsituation till färdig produkt
  • Sök- och skrivstrategier
  • Språkliga kompetenser som krävs för att klara högskolestudier

 

Maria Axinge arbetar som skrivhandledare på Örebro universitet. Där handleder hon både studenter och lärare i det akademiska språket inom många discipliner och utbildningsprogram. Hon är legitimerad gymnasielärare i svenska och historia med många års uppdrag som förstelärare.

 

10.00 Kaffe med smörgås

 

10.30 Skrivundervisning och skrivbedömning 

Svenskämnet beskrivs ofta som ”bedömningstungt”. Skrivuppgifter genererar stora mängder text och många svensklärare använder en betydande del av sin tjänst åt att läsa, kommentera och bedöma elevtexter, vilket minskar tiden för annat arbete. Hur kan svensklärare undvika alltför stora rättningshögar, samtidigt som eleverna får tillräckliga möjligheter att öva på skrivande? Ta del av en föreläsning som presenterar en modell för ett tydligare samband mellan undervisning och bedömning, så att både lärare och elever får en rimlig arbetsbörda. 

 

  • Hur kan du tänka kring uppgiftsformulering?
  • Hur bör respons se ut, och vilken typ av respons bör undvikas?
  • Hur många uppgifter måste en elev egentligen skriva för att skrivförmågan ska säkerställas?


Gustaf B Skar
 är professor i norskdidaktik vid Skrivesenteret, NTNU, Norges teknisk – naturveitenskaplige universitet. Han forskar om skrivinlärning.


12.00 Lunch


13.00
Retorikens kraft – att strukturera argumenterande text
Ungdomar tycker ofta om att argumentera och många av dem är bra på det, åtminstone i informella sammanhang. Skolans argumenterande tal och texter kräver dock en medveten struktur för att bli övertygande, och i svenskämnet tränar vi detta med hjälp av Antikens retoriska verktyg och begrepp. Föreläsningen presenterar med hjälp av konkreta övningar och utifrån olika typer av teser, hur de olika delarna i en skriftlig argumentation kan tränas i klassrummet. Lär dina elever att uttrycka sina åsikter på ett demokratiskt och slagkraftigt sätt!

  • Att skriva en intresseväckande inledning.
  • Slipa argumenten med källkritik.
  • Att använda jämförelser och berättelser som argumenterande grepp.
  • Inventera argumenten på ett lustfyllt sätt.
  • Så kan genrepedagogikens fasta textramar stötta elevens argumentationsförmåga.

 

Gunilla Almström Persson är filosofie doktor i nordiska språk och lektor i svenska och retorik vid Stockholms universitet. Hon undervisar i framträdande och retorik på lärarutbildningen.

 

14.30 Kaffe

 

15.00 Skräck som lyfter de stora frågorna

Människor har i alla tider fascinerats av otäcka historier, och dagens elever är inget undantag. Blod, vampyrer och demoner väcker läslusten till liv, men hur ska vi förhålla oss till skräcklitteraturen i klassrummet? Har den enbart ett underhållningsvärde, eller kan texterna läsas på ett djupare plan? I ett samtal med Mats Strandberg, en av Sveriges främsta skräckförfattare, diskuteras hur vår förtjusning att självmant utsätta oss för det som är läskigt, kan vara en ingång till både världslitteraturen och diskussioner om aktuella samhällsfrågor.

 

Mats Strandberg fick sitt stora genombrott med Engelsforstrilogin Cirkeln, Eld och Nyckeln, som han skrev med Sara Bergmark Elfgren. Han har sedan dess bland annat skrivit ungdomsromanen Slutet, om jordens undergång, samt skräckromanerna Färjan och Hemmet. I april 2021 kommer hans nya skräckroman Konferensen.

 

 

15.30 Konferensen avslutas

 

Föredrar du att delta på webbkonferensen?
Boka här!

Avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr


Boka-tidigt-pris:
3 995 kr exkl. moms
(gäller t.o.m. 28 februari 2021)
Ord. pris: 5 595 kr exkl. moms.
Välj faktura 2020 eller 2021.

I priset ingår förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe i två dagar samt dokumentation.

I dagsläget planerar vi för att kunna arrangera denna konferens på ett coronasäkert sätt, med deltagare på plats. På grund av rådande läge reserverar vi oss dock för eventuella förändringar. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Konferensen kan även övergå till webbkonferens. Om detta sker, behåller du givetvis din plats och meddelas omgående. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt. Har du frågor kring detta, kontakta nina.fahlen@skolporten.se.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Om du inte kan boka en plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: nina.fahlen@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Du kan avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Konferensen kan övergå till att arrangeras enbart digitalt på grund av restriktioner gällande corona. Du behåller då din plats och meddelas omgående. Mellanskillnaden i pris återbetalas.

Om både den fysiska och webbaserade konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

Skolporten förbehåller sig rätten att filma konferensen på plats. Det innebär att t ex frågor som ställs kan komma att höras på filmerna och dessa filmer kan användas i Skolportens regi.

Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm

Kommunikationer: Närmaste T-banestation är Östermalmstorg (röd linje). Det tar ca 30 minuter att promenera från centralen.

 



Frågor om programmet:
Nina Fahlén: 076-321 62 99
nina.fahlen@skolporten.se