Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Uppgiftsinstruktioner som stöttar elevers skrivutveckling 

Många gånger är skrivuppgifter i svenska komplext uppbyggda och består av flera led, där varje led i sig kräver både kunskaper om området som behandlas och färdigheter i hur kunskapen ska formuleras i skrift. Uppgifterna kan också vara vaga och ha en undertext som kan vara svårgripbar. Föreläsningen ger verktyg för att skapa tydliga uppgiftsinstruktioner som stöttar eleverna, så att de lyckas skriva de texter du som lärare förväntar dig.

• Vad bör du tänka på när uppgifter utformas?
• Hur skriver du kriterier som underlättar elevernas skrivande?
• Hur kan respons ges utifrån instruktionen, så att skrivutveckling sker?

Suzanne Parmenius Swärd är fil.dr i svenska med didaktisk inriktning vid Linköpings universitet. I sin forskning studerar hon skrift- och textpraktiker, främst i gymnasieskolan och i högre utbildning. Suzanne har lång erfarenhet både av undervisning på lärarprogrammet och av fortbildning för yrkesverksamma lärare. Hon har tillsammans med Birgitta Bommarco skrivit Läsning, skrivande, samtal – textarbete i svenska på gymnasiet.

2. Vad väcker elevernas intresse för litteraturhistoria?

Att väcka tonåringars intresse för litterära epoker och klassiska verk kan vara en utmaning, och svensklärare hanterar litteraturhistoria på ganska olika sätt i klassrummet. En aktuell forskningsstudie har undersökt hur undervisningen i litteraturhistoria introduceras av lärarna och tas emot av eleverna på gymnasiets kurs svenska 2.  

• Vilka aspekter menar elever är viktiga för att undervisningen ska bli intressant och engagerande?
• Varför anser elever att de bör läsa litteraturhistoria?
• Hur kan lärare arbeta för att överbrygga klyftan mellan elevernas ”här och nu” och de litterära verkens ”där och då”?

Jonas Johansson är legitimerad gymnasielärare i svenska och fil.lic. i didaktik. Han arbetar som universitetsadjunkt på ämneslärarutbildningen vid Uppsala universitet. Jonas forskningsintressen rör svensklärares litteraturundervisning och frågor om hur lärare leder undervisningen i helklass. Hans licentiatuppsats Litteraturhistoriskt undervisningsinnehåll – introduktion och respons, presenterades i mars 2022.

3. Sexualitet, samtycke och relationer i svenskundervisningen  

4. Praktisk retorik för högstadiet och gymnasiet
Dagens skola ställer höga krav på elevernas förmåga att uttrycka sig muntligt i olika sammanhang. Att undervisa i retorik kräver att du fyller på ditt förråd av klassrumsövningar och goda exempel, men också att du blir medveten om din egen roll som retorisk förebild. Ta del av en praktiknära föreläsning som ger dig inspiration och verktyg för att förnya din retorikundervisning.

• Bli medveten om ditt eget och elevernas kroppsspråk.
• Övningar för att anpassa språk och stil till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
• Presentationstekniska hjälpmedel – så kan de bli mer effektiva.
• Träna eleverna i att ge och ta emot konstruktiv kritik på ett positivt sätt.
• Förslag på goda retoriska exempel att analysera i klassrummet.

Gunlög Åkerstedt Lindell är retorik- och kommunikationskonsult och håller retorikutbildningar för företag och organisationer, universitet samt förskolor och skolor. Hon är utbildad skådespelare och pedagog samt adjunkt i retorik vid Stockholms universitet. Gunlög har också skrivit läromedel i retorik och medverkat som sakkunnig i UR:s satsning Retorikmatchen.

5. Källhantering i skrivundervisningen

En central del av undervisningen i skrivande är att lära eleverna att förhålla sig till andras texter och bilder. Tillgången till digitala källor väcker frågor om fusk, plagiat och referenshantering. Vi uppmanar eleverna att ”skriva med egna ord”, men vad får de egentligen kopiera enligt upphovsrätten, och hur noga är det med referenserna? Föreläsningen behandlar svensklärarens perspektiv på källkritik och ger dig handfasta förslag på hur du kan stärka elevernas förmåga att välja och hantera digitala källor.

Kristina Alexanderson är leg. svensklärare och en av landets ledande experter i arbetet med digital kompetens i skolan. Kristina ansvarar för Internetstiftelsens skolsatsningar och har hjälpt skolor och lärare att utveckla digital kompetens i över tio år, bland annat genom skoltävlingen Webbstjärnan, föreläsningar, utbildningar och lärresursen Digitala lektioner.

6. Samarbete eller plagiat? Elevstrategier vid individuella skrivuppgifter.

Det står i läroplanen att elever ska samarbeta, men vad får det för effekt på lärande och bedömning när elever skriver individuella inlämningsuppgifter tillsammans? Elever som förlitar sig på stöd av högpresterande klasskamrater får sällan på egen hand bearbeta information eller uttrycka egna åsikter i text. Detta riskerar att förstärka existerande ojämlikheter och förhindra att läraren upptäcker elever i behov av stöd. En aktuell forskningsstudie har undersökt vilka strategier eleverna använder för att revidera varandras texter via mobiler, chattar och delade skolkonton. Föreläsningen beskriver studien och bjuder in till diskussion kring vad som sker utan lärarens vetskap i och utanför det digitala klassrummet.

Charlotta Rönn är doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet. Hon undervisar även i pedagogik vid lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle. Charlottas avhandlingsarbete handlar om hur högstadieelever förhåller sig till att bli bedömda och att få betyg, och hur detta påverkar vilka strategier de använder i skolarbetet. Hon har publicerat en vetenskaplig artikel om sin forskning i den internationella tidskriften Educational Review. Läs den här.

7. Läsning på lektionstid – metoder och arbetssätt

Oron för ungdomars minskade läsning är stor och larmen avlöser varandra. I en tid när underhållning går att få helt utan ansträngning via telefonen, är det viktigt att skolan blir en plats där elever läser och bearbetar litteratur. Skönlitteratur behövs inte enbart för att förbättra elevernas ordförråd och läsförståelse, utan bidrar också till att säkerställa att unga människor kan ta del i och utveckla vårt demokratiska samhälle. Föreläsningen är praktiskt orienterad och ger konkreta tips till svensklärare på högstadiet och gymnasiet om bland annat

• hur lärare kan arbeta med skönlitteratur för att säkerställa att ungdomar läser
• vilka metoder och arbetssätt som stöttar elevernas läsning
• vilken typ av examinationer som kan användas när grunden i undervisningen är skönlitteratur.

Karin Herlitz är lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium. Hennes arbete med läsning av skönlitteratur i undervisningen har utmynnat i läromedel för gymnasiet, Läs mera (2017) samt i metodboken Skönlitteratur i undervisningen – mod och metod för läsning i klassrummet (2021).

8. Coronabubbla och Putinpriser – nyorden speglar svenskans utveckling

Språkrådets nyordslista speglar utvecklingen av ordförråd och ordbildningsmönster, samtidigt som den sammanfattar samtiden och året som gått. För svensklärare kan nyorden vara ett sätt att väcka intresse för språkhistoria och uppmana till språklig kreativitet i klassrummet. Föreläsningen beskriver vilka tendenser vi kan se i svenskans nyaste ord, och vilka teman som har präglat de senaste årens listor.

• Vem har makten över vilka ord som sprids och vilka som tas in i ordböckerna?
• Vems språkbruk visas upp i våra ordböcker?
• Förkortningar, teleskopord och engelska: Vilka tendenser i svenskan vittnar nyorden om?
• Vilka ord överlever och vilka dör?

Ola Karlsson är språkvårdare på Språkrådet, där han bland annat är nyordsredaktör och huvudredaktör för Svenska skrivregler.