Svenska för låg- och mellanstadiet Webbkonferens

Föreläsningarna publiceras senast kl 09.00. Logga in via länken och lösenordet som du får klockan 8.00 på konferensens första dag.

1. Hur läser svenska elever idag?
Svenska elevers läsförmåga diskuteras ofta i media och i skolsammanhang. Den generella uppfattningen är att barn och ungdomar läser allt mindre och allt sämre, men stämmer det? Utifrån internationella undersökningar så som PISA och PIRLS kan vi få en bild av hur svenska elevers läsförmåga har utvecklats över tid och i jämförelse med elever i andra länder. Föreläsningen beskriver och diskuterar resultaten från dessa mätningar, samt vilka orsaker som kan ligga bakom den utveckling vi kan se.

Ulf Fredriksson är docent i pedagogik vid Stockholms universitet. Mellan 2008 och 2016 var han ansvarig för läsningen i den svenska delen av de internationella PISA-undersökningarna. På Vetenskapsrådets uppdrag har Ulf, tillsammans med Karin Taube och Åke Olofsson, skrivit en kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Han har också varit regeringens särskilde utredare av en läsa-, skriva- och räkna-garanti, och ingått i den av regeringen utsedda läsdelegationen med uppdrag att stimulera läsning bland barn och ungdomar.

2. Formativ kartläggning av elevers läsfärdigheter med LegiLexi – forskning och användning 

Att mäta och följa elevers tidiga läsutveckling är ett viktigt steg i att säkerställa att alla elever får rätt undervisning och stöd. I det kostnadsfria kartläggningsverktyget från LegiLexi får du som lärare tillgång till ett forskningsbaserat och heltäckande material som stödjer den tidiga läsinlärningen. Föreläsningen berör frågor som 

• Vilken forskning grundar sig LegiLexi på?
• Vilken forskning bedrivs på materialet?
• Vad innehåller verktyget?
• Hur kan du använda verktyget i klassrummet?

Linda Fälth är docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet och har bland annat forskat om effekter av formativa kartläggningar och olika interventioner för såväl barn som vuxna som har svårigheter med sin läsning. Hon har tidigare arbetat som lågstadielärare och specialpedagog. Sofia Norén är verksamhetschef på stiftelsen LegiLexi.

3. Ordförrådsutvecklande arbetssätt för elever med språkstörning

Ett stort ordförråd är en betydande faktor för skolframgång, och som svensklärare har du ett särskilt ansvar att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk. För de flesta elever med språkstörning är det svårt att lära in, komma ihåg och använda rätt ord i rätt sammanhang. Dessutom behöver barn och ungdomar med språkstörning många repetitioner för att orden ska bli en del av deras aktiva ordförråd. Elever med stora språkliga brister behöver stöd under hela sin skolgång och i alla ämnen. Ta del av en föreläsning som ger konkreta exempel på hur du kan arbeta ordförrådsutvecklande i klassrummet.

• Urval – vilka ord ska vi fokusera på i undervisningen?
• Så kan lektionstiden användas för att optimera ordinlärningen.
• Hur formulerar vi elevvänliga orddefinitioner?
• Aktiviteter som fördjupar och breddar ordkunskapen samt stöttar inlärningen.
• Visuellt stöd – hur kan det tillämpas för att stötta utvecklingen av ordförrådet?

Boel Forsell är leg. logoped och arbetar på Värner Rydénskolan i Malmö. Hon leder ett kompetensutvecklingsarbete på skolan, som bland annat fokuserar på ordförrådsutvecklande arbetssätt och visuellt stöd. Boel samarbetar med pedagoger i förskoleklass upp till årskurs 6.

4.  Assisterande teknik som komplement eller alternativ till att läsa och skriva

Att läsa och skriva är avgörande förmågor för att kunna delta i samhället. För några elever med stora svårigheter i sin läs- och skrivinlärning, sker liten eller ingen utveckling, trots idogt tränande. Föreläsningen presenterar assisterande teknik som kan fungera som ett komplement, eller ibland ett alternativ, till att läsa och skriva. Vi vidgar perspektivet på vad det innebär att ta till sig och producera text, och du får förslag på vilken teknik som kan fungera för den här elevgruppen.

• När är det läge att använda assisterande teknik?
• Hur kan vi se på förhållandet mellan övning och assisterande teknik?
• Hur går språkträning med assisterande teknik till?
• Vilken teknik fungerar bäst?

Idor Svensson är fritidspedagog, leg. psykolog och professor i klinisk psykologi vid institutionen för psykologi på Linnéuniversitetet. Han forskar och föreläser inom området läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, de senaste åren framför allt gällande assisterande teknik och dess inverkan på skriftspråklig förmåga, självbild och psykiskt mående.

5. Bibblis – ett digitalt bibliotek med elevernas egna berättelser

Att själv få bli författare till en bok som publiceras på internet och som andra kan läsa gör underverk med skrivlusten. Det har eleverna i årskurs 4 på Årstaskolan fått erfara genom sitt arbete med nätbiblioteket Bibblis. Eleverna analyserar sina gamla barnböcker för att sedan skriva och illustrera egna berättelser. Böckerna publiceras på Bibblis och kan laddas ner och läsas av vem som helst. Bli inspirerad av ett kreativt projekt som kräver samarbete och vilja att berätta en historia!

Lotta Bohlin är leg. lärare och arbetar på mellanstadiet på Årstaskolan i Stockholm.

6. Retorik i skolan – praktiska övningar för klassrummet

Att kommunicera muntligt och tala inför grupp är ett moment som återkommer genom elevernas skolgång, inte bara i svenskämnet. Att kunna uttrycka sin åsikt är en viktig del av skolans demokratiska värdegrund, men för många elever förknippas detta med stark oro och nervositet. För att undvika framtida svårigheter med muntlig framställning behöver eleverna börja träna tidigt, redan i lågstadiet. Ta del av praktiska retorikövningar som du kan använda för att stötta dina elever att våga, vilja och kunna tala inför varandra i ett tryggt klassrumsklimat.

• Att lugna ner sig när det känns nervöst.
• Arbeta med turtagning så att alla får ta del av talutrymmet.
• Så blir eleverna aktiva lyssnare.
• Övningar för att få i gång fantasin.
• Retorikträning som ökar ordförrådet.

Lena Nilsson är lågstadielärare och har lång erfarenhet av att arbeta med retorik på låg- och mellanstadiet. Hon har tillsammans med Karin Beronius skrivit Retorik i skolan – En grundläggande arbetsmodell i 12 steg (2014). 2022 har en nyutgåva givits ut med titeln Retorikboken – En grundläggande arbetsmodell i 12 steg för åk 3-9.

7. Arbeta med sök- och källkritik i en digital värld

Vi lever i en orolig tid och barn tar del av nyhetsflödet genom digitala och sociala medier. I svenskämnets kursplaner ingår att undervisa om informationssökning och källkritik, för att stötta och hjälpa eleverna att navigera bland nätets texter, bilder och länkar. Vi behöver träna dem i att vara både sök- och källkritiska, men också i att ha källtillit. Föreläsningen ger dig förslag på kreativa övningar, som passar både yngre och äldre elever.

• Hur får du eleverna att förhålla sig kritiska till de källor de hittar på internet, men också att utveckla källtillit?
• Hur kan du undervisa om digitala texters och bilders olika syften och mål?
• Hur hjälper du eleverna att se skillnad på exempelvis en annons och en faktatext på nätet?
• Hur kan du stötta eleverna att vara sökkritiska på både längden och bredden?

Pär Sahlin är lärare och författare. Han har skrivit läromedel för svenska som andraspråk och svenska, bland annat Fördel (åk 4-9), Klara svenskan (åk 2-6) och Skrivsuccé (åk 4-6). Pär har även skrivit närmare tjugo barn- och ungdomsböcker.

8. Kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen

Att använda sig av den genrepedagogiska cirkelmodellen i skrivundervisningen är gynnsamt för alla elever. Med utgångspunkt i cirkelmodellen får du förslag på konkreta och kreativa metoder till din skrivundervisning. Metoderna fungerar för såväl yngre som äldre elever.

• Hur får du eleverna att komma igång med sitt skrivande?
• Hur får du dem att gestalta personer och miljöer i en spännande berättelse?
• Hur gör du eleverna medvetna om olika texttypers uppbyggnad och språkliga stildrag så att de skriver rätt typ vid rätt tillfälle?

Pär Sahlin fortsätter

Den rådande situationen innebär att talare kan bli sjuka eller få reseförbud. Det betyder att delar av programmet kan förändras eller bytas ut. Vår ambition är att informera med god marginal, men förändrade restriktioner kan göra att det sker med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: nina.fahlen@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens. Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

• Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
• 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
• Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare. Du kan inte logga in från flera olika enheter med samma lösenord.
• Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
• Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
• Konferensen innehåller 8 föreläsningar á 40-75 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 2 dagars fortbildning.
• Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
• Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
• Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
• Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
• Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
• Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.