Svenska som andraspråk

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1.Hur inkluderande är ditt klassrum?

Som lärare i svenska som andraspråk är din målsättning säkert att vara en tydlig ledare som uppmuntrar till både mångfald och inkludering. Men ibland fastnar vi i tanke- och beteendemönster som är svåra att bryta, och det kan uppstå missförstånd mellan dig och dina elever, eller mellan elever från olika kulturer. Ta del av en fartfylld och berörande föreläsning med många aha-upplevelser, som hjälper dig att få syn på dina egna normer och värderingar och ger dig ökad förståelse för människors olikheter.

Charbel Gabro kom till Sverige som flykting från Syrien som fyraåring. Livet i Sverige blev tuffare än familjen tänkt sig, och Charbels tonår präglades av frustration och besvikelse på det svenska samhället. Som vuxen valde han att ägna sitt liv åt att avdramatisera kulturmöten och skapa förståelse för människors olikheter. Charbel har vunnit flera priser för sin talarkonst, bland annat Årets talare 2019.

Charbel Gabro

TALARE

Charbel Gabro kom till Sverige som flykting från Syrien som fyraåring. Livet i Sverige blev tuffare än familjen tänkt sig, och Charbels tonår präglades av frustration och besvikelse på det svenska samhället. Som vuxen valde han att ägna sitt liv åt att avdramatisera kulturmöten och skapa förståelse för människors olikheter. Charbel har vunnit flera priser för sin talarkonst, bland annat Årets talare 2019.

2. Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver stöd i läsning i högre grad än elever som läser på svenska som förstaspråk. En aktuell avhandling visar att tidiga insatser för att utveckla ordavkodning gynnar läsutvecklingen för sva-eleverna. Föreläsningen beskriver studien och dess resultat.

• Så kan läsningens komplexitet delas upp och förstås.
• Differentierad undervisning och tidiga insatser i läsundervisningen.
• Samverkan mellan olika kompetenser i kartläggning och undervisning.

Helén Egerhag

UNIVERSITETSLEKTOR

Helén Egerhag är grundskollärare 4–9 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och tyska, samt speciallärare med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling. Hon arbetar sedan 2017 på Linnéuniversitetet i Växjö och undervisar främst på speciallärar- och specialpedagogprogrammen. I oktober 2023 disputerade Helén med avhandlingen Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk – undervisning och tidiga insatser.

 

 

3. Avkodningsträning i helklass – så gör du 

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati, men alldeles för många elever kan idag inte läsa åldersadekvat. För sva-elever kan läsningen vara extra utmanande, och speciallärare har sällan tid att ta hand om alla som behöver hjälp. Som ensam lärare med många elever per klass kan det ibland kännas omöjligt att ge alla den stöttning i lästräningen som de behöver, och kanske har du i stället fått rådet att låta digitala verktyg kompensera? Det räcker inte. Ta del av forskning, frustration och förhoppning, samt en enkel, evidensbaserad och konkret modell för avkodningsträning i helklass som du som lärare kan genomföra själv.

• Vad innebär det egentligen att ”kunna läsa”? 
• Så genomför du avkodningsträning i helklass.

Sara Bruun

LÄRARE OCH SKOLUTVECKLINGSLEDARE

Sara Bruun är en erfaren språklärare och skolutvecklingsledare, verksam i Hässleholms kommun. Hon är även författare och en uppskattad föreläsare som de senaste åren haft uppdrag både i Sverige och runt om i världen. Sara har fått flera utmärkelser för sitt arbete som språklärare och medverkade som sommarpratare i radions P1 sommaren 2021.

 

4. Analfabetism – det osynliga funktionshindret

Ungefär 780 000 svenskar har inte tillräcklig läs- och skrivförmåga för att klara sig i samhället. Av dessa är många utrikesfödda, och kanske träffar du dem eller deras barn i klassrummet. Att växa upp i en familj där föräldrarna inte kan läsa och skriva påverkar barn och ungdomar på många olika sätt. Det blir svårt att få hjälp med skolarbetet hemma, och många barn tar ett stort ansvar genom att tolka, betala räkningar eller följa med på föräldrarnas läkarbesök. Ta del av en föreläsning där en vuxen dotter till två analfabeter beskriver hur hon och andra med erfarenhet av analfabetism har upplevt sin barndom och skolgång. Du får också förslag på hur du kan uppmärksamma och stötta de här eleverna och deras föräldrar.

Gulistan Kavak

SOCIONOM OCH JOURNALIST

Gulistan Kavak är utbildad journalist och socionom, och har arbetat som skolkurator. Hon är också författare till Analfabetism – det osynliga funktionshindret (2022) samt barnboken Min mamma kan inte läsa och skriva (2022). Gulistan fick Dyslexipriset 2023, och för närvarande arbetar hon som journalist på Sveriges Television.

 

5. Olika sätt att organisera svenskämnena – möjligheter och utmaningar

I svensk skola finns två svenskämnen, svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva), som på många sätt är likvärdiga och ger samma behörighet till högre studier. Flera rapporter visar att organiseringen av de två svenskämnena skiljer sig mycket åt mellan skolor. I den här föreläsningen diskuteras resultat från ett forskningsprojekt som handlar om hur lärare och skolledare i grundskolan reflekterar kring svenskämnenas organisering, med anledning av de reviderade kursplanerna i Lgr 22. Vilka möjligheter och utmaningar finns med de olika sätten att organisera undervisningen?

Anna Lindholm

UNIVERSITETSLEKTOR

Anna Lindholm är lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och hennes forskningsintresse handlar om läsning, läsutveckling och andra didaktiska frågor kopplade till svenska som andraspråksämnet. Hon har en bakgrund som grundskollärare.

Susanne Duek

UNIVERSITETSLEKTOR

Susanne Duek är lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Sedan ett antal år är hon verksam som utbildningsledare vid rektorsutbildningen. Susanne har mångårig erfarenhet som lärare i svenska som andraspråk i grundskolan, på sfi och inom lärarutbildning. Hennes forskningsintresse handlar om skolutveckling med fokus på språkligt heterogena skolor och klassrum.

 

Jenny Uddling

UNIVERSITETSLEKTOR

 

Jenny Uddling är lektor i språkdidaktik med inriktning mot svenska som andraspråk vid Högskolan i Borås. Hennes forskning behandlar ofta ämneslitteracitet i språkligt heterogena klassrum, och i synnerhet interaktionens betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling. Jenny har en bakgrund som lärare på Språkintroduktionsprogrammet och sfi.

6. Kompetenta andraspråkstalare behöver solidariska lyssnare

Att lära sig ett nytt språk tar ofta lång tid. Även under gynnsamma omständigheter kan det krävas flera år för att uppnå avancerad behärskning av ett andraspråk. Samtidigt finns det någonting som är ännu svårare än att lära sig tala ett andraspråk, nämligen att lära sig lyssna på det. Studier visar att vad medlemmar av majoritetsbefolkningen hör när synliga minoriteter talar, kan baseras mer på talarens utseende än på vad som faktiskt sägs.

Mot en sådan bakgrund argumenterar föreläsningen för att en likvärdig skola inte bara behöver utbilda kompetenta andraspråkstalare, utan också solidariska lyssnare. Med stöd i aktuell forskning får du ta del av exempel på hur solidariska lyssnandepraktiker kan utvecklas över de båda svenskämnenas gränser. 

Andreas Nuottaniemi

UNIVERSITETSLEKTOR

Andreas Nuottaniemi forskar och undervisar om flerspråkighet i samhället vid Umeå universitet. Han har tidigare arbetat som lärare i svenska som andraspråk i både grundskola och vuxenutbildning. 2023 disputerade Andreas med avhandlingen Flerspråkighetens gränser: Språkdidatik på (o) jämlik grund i migrationens tid. Avhandlingen valdes till Skolportens favorit av vår lärarpanel.

7. Bedömning av muntligt framförande – perspektiv från nationella prov och aktuell forskning 

Muntliga framföranden inför klasskamrater och lärare är en utmanande kommunikationssituation för många elever, inte minst för de med ett annat modersmål än svenska. För lärare i svenska som andraspråk är bedömning av muntliga prestationer därmed en både viktig och krävande uppgift. I föreläsningen berörs aktuell forskning och retoriska perspektiv på bedömning av muntlighet. Vi fördjupar oss också i bedömningsmodellen som används i de nationella proven, med sva-exempel från muntliga delprov i årskurs 9 och i årskurs 1 på gymnasiet.

Kim Rubensson

PROVKONSTRUKTÖR

Kim Rubensson är provkonstruktör för de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 vid Uppsala universitet. Hon har erfarenhet av fortbildning av lärare och lärarstudenter. Kim är i grunden grundskollärare för årskurs 4-9 i svenska och svenska som andraspråk.

Sofia Löwenhielm

PROVKONSTRUKTÖR

Sofia Löwenhielm är provkonstruktör för de nationella proven i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 vid Uppsala universitet. Hon har erfarenhet av fortbildning av lärare och lärarstudenter. Sofia är i grunden gymnasielärare i svenska, historia och svenska som andraspråk och har även skrivit läromedel för svenska som andraspråk 1 i gymnasiet.

8. Praktiska verktyg för uttalsundervisningen

Uttalet är en viktig del av den muntliga kommunikationen, och det finns mycket du som lärare kan göra för att hjälpa eleverna att hitta ett lättbegripligt svenskt uttal. Ta del av visuella modeller, praktiska övningar och verktyg som kan användas i uttalsundervisningen i såväl grundskola som gymnasium och vuxenutbildning.

• Hur presenterar du vokalljuden på ett logiskt och överskådligt sätt?
• Hur hjälper du eleverna att uttala svåra konsonantljud?
• Vad kännetecknar den svenska språkrytmen och hur kopplas dubbeltecknad konsonant till uttalet?

Liv Linjer

LOGOPED

Liv Linjer är legitimerad logoped och har specialiserat sig på uttalsundervisning inom svenska som andraspråk. Hon möter elever individuellt och i grupp, anlitas som konsult inom vuxenutbildningen och håller kurser för lärare och lärarstudenter. Som läromedelsförfattare har Liv bland annat skapat Uttalsarkivet, ett digitalt undervisnings- och träningsprogram, och hon medverkar i Skolverkets lärportal.