Tyska Webbkonferens

25 april – 16 maj 2023

Webbkonferens


Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i tyska på högstadiet och gymnasiet. Innehållet kan även passa dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Via filmade föreläsningar får du ta del av aktuell forskning, ämnesfördjupning samt utvecklas i din yrkesroll. Dessutom kan du kommunicera med föreläsarna och nätverka med kollegor från hela landet. 

Med deltagarlicensen för webbkonferens tar du del av åtta intressanta föreläsningar när det passar dig, under tre veckor. Föreläsningarna är 40–60 minuter långa. Totalt motsvarar detta två dagars fortbildning.

  • Plats
    Webbkonferens
  • Datum
    25 april – 16 maj 2023
  • Tid
    00:00–00:00
  • Pris
    3695 kr

Konferensen berör:

  • Skolinspektionen granskar: Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk
  • Att bedöma kommunikativa färdigheter i språk
  • Vad kan tyskundervisningen lära av sfi?
  • Ta ut språkklassrummet i världen!
  • Digitale Fähigkeiten im DaF-Unterricht
  • Entwicklungstendenzen der deutschen Sprache
  • Kinder- und Jugendliteratur im Deutschunterricht: Entwicklungen und Möglichketen
  • Die Vielfalt der deutschen Sprache im DaF-Unterricht


På konferensen medverkar:

Anna Wide, projektledare och undervisningsråd

Maria Håkansson Ramberg, fil.dr

Emelie Hahn, lärare

Sara Lövestam, författare och språkvetare


Mia Smith, lärare

Anna Mammitzsch, doktorand

Frank Thomas Grub, professor

Michelle Waldispühl, universitetslektor

Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

 

1. Skolinspektionen granskar: Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk
Skolinspektionen har nyligen genomfört en granskning av kvaliteten i några delar av undervisningen i moderna språk inom ramen för språkval i grundskolan. Genom att peka på utvecklingsområden kan granskningen bidra till ökad kvalitet i undervisningen. Ett fokusområde är att bedöma och belysa kvaliteten i undervisningen av de kommunikativa förmågorna (produktion och interaktion). Ett annat fokus är att titta på rektors och lärares arbete med att säkerställa att studier i moderna språk förblir attraktiva, och hur man uppmuntrar eleverna att fullfölja sina språkstudier. Ta del av underlaget för den rapport som kommer att publiceras i februari 2023.

 

Anna Wide arbetar som projektledare och undervisningsråd på Skolinspektionen. Hon leder granskningen och har också skrivit rapporten Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk – undervisning för kommunikativ förmåga. 

 

2.  Att bedöma kommunikativa färdigheter i språk
En alltmer globaliserad värld har ökat behovet av kommunikativa färdigheter, särskilt inom främmande språk. Språkundervisningen inom svensk skola utgår ifrån ett kommunikativt förhållningssätt och en handlingsorienterad språksyn. Ta del av en praktiknära föreläsning med innovativa metoder och konkreta exempel på bedömning av de kommunikativa färdigheterna, som kan användas i språkundervisningen.

 

  • Hur går vi till väga när vi bedömer kommunikativa färdigheter i språk?
  • Vilka aspekter tar språklärare särskild hänsyn till i denna bedömning?
  • Vilka konsekvenser får detta för elevers inlärning och för den fortsatta undervisningen?
  • Hur kan vi anpassa vår bedömning till yngre inlärare?

 

Maria Håkansson Ramberg är fil.dr i tyska och verksam inom lärarutbildningen samt Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) vid Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen ligger inom språkinlärning och språkundervisning, särskilt bedömning av inlärares kompetenser i främmande språk. Maria är också utbildad språklärare med mångårig erfarenhet av språkundervisning inom grundskola och gymnasium.

 

3. Ta ut språkklassrummet i världen!
Internationella samarbeten kan tillföra ett mervärde till språkundervisningen och ge eleverna en ökad omvärldsförståelse, interkulturell och digital kompetens, samtidigt som de får nya vänner. I det digitala nätverket eTwinning deltar lärare från 44 olika länder. Eleverna får möjlighet att samarbeta med jämnåriga i ett målspråksland och de får även möjlighet att dela sina uppgifter och arbeten med andra, utanför klassrummets väggar. Genom digitaliseringens möjligheter, där klassrum kopplas upp mot varandra, får eleverna också autentisk språklig input i realtid. Ta del av en föreläsning om hur du kan arbeta med eTwinning, samt exempel på konkreta uppgifter och projekt att använda i språkundervisningen. 

 

Emelie Hahn är förstelärare och legitimerad lärare i tyska och SO-ämnena. Hon är eTwinningambassadör för UHR (Universitets- och högskolerådet), och har mångårig erfarenhet av att driva internationella projekt inom eTwinning och Erasmus+. För sitt arbete har hon bland annat vunnit Guldäpplet och European Language Label. Emelie har tillsammans med Charlotta Granath skrivit boken Världen i klassrummet – från det lokala till det globala.

 

4. Vad kan fransk- och tyskundervisningen lära av sfi?
Alla språk är olika, men goda metoder för språkundervisning är ofta likartade, oavsett språk. I Sverige har vi lång erfarenhet av den andraspråksundervisning som bedrivs inom sfi, dit vuxna invandrare kommer för att lära sig svenska – vissa utan att till en början alls kunna förstå vad läraren säger.

 

  • Hur fungerar det att alltid använda målspråket i klassrummet?
  • Vilka metoder som utvecklats inom sfi skulle kunna användas för att utveckla fransk- och tyskundervisningen?

 

Ta del av en praktiknära föreläsning om framgångsrika undervisningsidéer inom sfi, som alla språklärare kan ha nytta och glädje av.

 

Sara Lövestam är författare och språkvetare. Hon syns regelbundet i TV4 Nyhetsmorgon, Svenska Dagbladet och Lantzkampen i P1. Sara är också utbildad sfi-lärare med många års erfarenhet av språkundervisning för nybörjare.

 

5. Digitale Fähigkeiten im DaF-Unterricht
In den letzten Jahren hat sich der Sprachunterricht infolge technologischer Entwicklungen grundlegend verändert. Viele Schüler*innen machen die Erfahrung, dass man mit Google Translate schnell schaffen kann, was sonst noch Mühe macht. Aber falsch verwendet werden die technischen Hilfsmittel im Handumdrehen eher zu Feinden als Freunden. Entsprechend sollten Deutschlernende heute als Teil ihres Repertoires sprachlicher Lern- und Kommunikationsstrategien auch digitale Strategien erwerben. Aber wie werden diese vermittelt?

In diesem Vortrag wird diskutiert, wie DaF-Schüler*innen mit unterschiedlichen elektronischen Hilfsmitteln bekannt werden können, wie Google, Google Translate, digitale Wörterbücher (im Handy sowie im Internet), Wikipedia als Sprachwerkzeug oder Rechtschreibkontrollen z. B. in Word.

Im Zuge des digitalen Wandels verändert sich die Rolle des Textes. Wie kann der Unterricht angepasst werden, sodass unsere Schüler*innen Lese- und Schreibkompetenzen in einer Zeit erwerben, in der das digitale und analoge Schreiben und Lesen Hand in Hand gehen, und in der sich das Verhältnis allmählich verändert? Die Digitalisierung der Abschlussprüfungen steht kurz bevor, und in dem Vortrag wird exemplifiziert, wie mann den Schüler*innen praxisgerechte, angepasste Lese- und Schreibkompetenzen vermitteln kann.

 

Mia Smith ist Deutsch- und Englischlehrerin aus Göteborg, Schweden. Seit 2014 hält sie auch Vorlesungen über digitale Strategien im Sprachunterricht, digitales Leseverständnis und digitalen Unterricht. Mia Smith ist seit 2021 Vorsitzende von Språklärarnas riksförbund.

 

6. Entwicklungstendenzen der deutschen Sprache
Deutsch ist eine lebende Sprache. Das bedeutet auch, dass sie sich beständig entwickelt und verändert. Im Zusammenhang mit diesem Sprachwandel wird auch oft vor einem Sprachverfall gewarnt. Doch reduziert der Sprachwandel wirklich die Komplexität des Deutschen? In dieser Präsentation werden Entwicklungstendenzen der deutschen Sprache in verschiedenen Teilbereichen der Linguistik vorgestellt, wie beispielsweise in der Morphologie (Form der Wörter), der Syntax (Satzbau), der Lexik (Wortschatz) oder der Semantik (Bedeutungslehre). Weiterhin wird zur Diskussion gestellt, was diese Veränderungen für das Lernen und -lehren im Deutschunterricht bedeuten können.

 

Anna Mammitzsch ist Doktorandin in deutscher Sprachwissenschaft an der Universität Stockholm. In ihrer Dissertation untersucht sie Identitätskonstruktionen und das Spracherleben von deutschsprachigen Personen in Schweden. Zu ihren Forschungsinteressen gehören Mehrsprachigkeit, Soziolinguistik und Erzählforschung.

 

7. Kinder- und Jugendliteratur im Deutschunterricht: Entwicklungen und Möglichkeiten
Die Kinder- und Jugendliteratur in den deutschsprachigen Ländern ist äußerst vielfältig. Zahlreiche Texte setzen sich mit Themen und Phänomenen der Gegenwart auseinander, beispielsweise Flucht und Migration, Umwelt, Geschichte und Identität im weitesten Sinne. Im Zentrum der Präsentation stehen aktuelle Beispiele aus der deutschsprachigen Literatur der letzten rund fünf Jahre; diese werden im Anschluss an eine Einführung über die Möglichkeiten und Grenzen der Arbeit mit literarischen Texten einschließlich Graphic Novels vorgestellt.

 

  • Wie entwickelt sich die Kinder- und Jugendliteratur in den deutschsprachigen Ländern?
  • Welche Kompetenzen lassen sich mit Hilfe von Literatur erreichen?
  • Welche literarischen Texte eignen sich besonders gut für Schülerinnen und Schüler an Schulen in Schweden?

 

Frank Thomas Grub ist professor i tyska an der Universität Uppsala. Zu seinen Forschungsinteressen gehören die deutschsprachige Literatur der Gegenwart sowie Fragen der Didaktik von Literatur und Landeskunde.

 

8. Die Vielfalt der deutschen Sprache im DaF-Unterricht
Die Sprachlandschaft des Deutschen ist mit den verschiedenen Standardvarietäten und zahlreichen Dialekten äusserst vielfältig. Während in DaF-Lehrmitteln Dialekte und länderspezifische Ausdrücke gemeinhin thematisiert werden, kommt hingegen nur selten zur Sprache, welche Stellung Standard und Dialekt in der Gesellschaft einnehmen und welche sozialen Werte mit den Varietäten verknüpft sind. Die regionalen Unterschiede sind auch in Bezug auf diese Aspekte bedeutend. Ich gebe in diesem Beitrag eine Übersicht über aktuelle Forschung zu regionaler und soziolinguistischer Variation im deutschsprachigen Raum und zeige anhand von Beispielen, wie diese sprachliche Vielfalt im DaF-Unterricht thematisiert und eingesetzt werden kann.

 

Michelle Waldispühl ist docent in deutscher Sprachwissenschaft und Sprachdidaktik und unterrichtet als universitetslektor an der Universität Göteborg.

 

 


Föredrar du att delta på plats i Stockholm? Boka här!

Avbokning fram till 30 dagar före konferensstart!*

*Administrationsavgift 500 kr


Boka-tidigt-pris: 3 645 kr ex moms (gäller t.o.m. 18 mars 2023)

Ordinarie pris: 4 295 kr ex moms

I priset ingår 8 föreläsningar à 40–60 minuter samt dokumentation.

Vi reserverar oss för programändringar, t.ex. ändringar av innehåll på grund av att en talare blivit sjuk. Vår ambition är att informera med god marginal, men det kan ske med kort varsel. Vi ber om förståelse för detta. Vårt mål är alltid att presentera ett kvalitativt innehåll på bästa möjliga sätt.

När du anmält dig får du en bekräftelse direkt via e-post. Om inte, kontrollera gärna din skräpkorg då vissa mail fastnar i spamfilter.

Ytterligare information om konferensen skickas ut via mail ca 10 dagar före start. Inloggningsuppgifter skickas ut kl 08.00 på konferensens första dag.

För att underlätta kommunikationen på konferensens plattform kommer ditt namn att vara synligt för övriga deltagare och talare i en deltagarlista. Du kan enkelt själv ändra på detta när du loggat in.

Om du inte kan boka plats eller har frågor i övrigt, kontakta oss gärna via e-post: asa.lasson@skolporten.se. Notera att webbplatsen kräver den senaste versionen av Chrome, Firefox eller Edge för att fungera som den ska.

Licensen för webbkonferensen är individuell och gäller för 1 deltagare. Det är inte tillåtet att dela på en licens och licensen kan enbart användas på 1 enhet.

Deltagarplatsen kan överlåtas till en kollega.

Du kan byta eller avboka fram till 30 dagar före konferensstart.

Vid avbokning fram till 30 dagar före konferensen återbetalas fakturerad deltagaravgift minus en administrativ avgift på 500 kr. Avbokas platsen senare än 30 dagar före konferensstart sker ingen återbetalning.

Om konferensen ställs in, återbetalas hela beloppet.

  • Cirka en vecka innan konferensen startar får du ett informationsmail. Titta gärna i din skräppost om du inte hittar det. Hör annars av dig till oss.
  • 8.00 på konferensens första dag får du din inloggningslänk. Obs! Länkens avsändare är Invite people.
  • Inloggningen är personlig och gäller för 1 deltagare.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga senast kl. 9.00 konferensens första dag och stänger kl. 24.00 konferensens sista dag.
  • Föreläsningarna är förinspelade och finns publicerade under 14 dagar.
  • Konferenserna innehåller 4-8 föreläsningar á 40-60 minuter. Tillsammans med tid för reflektion motsvarar detta 1-2 dagars fortbildning.
  • Du kan stoppa filmerna när du behöver ta en paus. Det går också bra att se samma film flera gånger.
  • Föreläsningarna finns tillgängliga dygnet runt och du kan se dem när det passar dig.
  • Åhörarkopior och annat material finns på konferensens webbsida och kan skrivas ut.
  • Du kan kommunicera med andra deltagare, utställare och talare via en chatt samt en meddelandefunktion.
  • Vill du inte vara synlig i deltagarlistan kan du välja att vara anonym.
  • Utvärdera föreläsningarna direkt på webbplattformen.


Frågor om programmet
Åsa Lasson: 0704- 26 28 27
asa.lasson@skolporten.se