Vård- och omsorgsprogrammet Webbkonferens

 Logga in via länken som mailas kl 08.00 på konferensens första dag. Föreläsningarna publiceras kl 08.00. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Ämnesbetygsreformen och förändringar i yrkespaketen för vård- och omsorgsprogrammet  – Skolverket informerar

Skolverket har ett regeringsuppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg, som ska tillämpas från 1 juli 2025 för alla skolformer inom gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. 

Som en del i detta revideras även vård- och omsorgsutbildningarna utifrån modellen för ämnesbetyg. En utmaning i arbetet har varit att inte göra för stora förändringar inom de vård- och omsorgsämnen som reviderades 2021, och samtidigt följa den fastslagna modell som innebär progression mellan nivåerna och gemensamma betygskriterier för hela ämnet.

Ta del av en föreläsning där Skolverkets uppdragsledare berättar om ämnesbetygsreformen och yrkespaketen, och passa på att ställa dina frågor om revideringen.

Eva Ekstedt Salzmann är en av två uppdragsledare för Skolverkets arbete med ämnesbetygsreformen. Hon är också undervisningsråd för vård- och omsorgsämnen på Skolverket.

2. Undervisning och bedömning i metodrum – möjligheter och utmaningar 

Enligt forskningen är simulering som inlärningsmetod ett bra sätt att reducera vårdfel samt öka patientsäkerheten. Att imitera autentiska arbetssituationer hjälper även eleverna att känna sig trygga inför de arbetsuppgifter de kommer att möta under sin APL. Beroende på resurstillgång kan simuleringarna organiseras på olika sätt och med olika redskap, från anatomiska modeller till datorbaserade verktyg och simulatorer. De kan utföras både i metodrummet och i klassrummet samt på arbetsplatsen Det viktiga är att syfte och grundprinciper är tydliga. 

Ta del av en föreläsning som fokuserar på undervisning via simuleringar och hur den kan utvecklas.

• Vilka utmaningar och möjligheter finns gällande planering och undervisning i metodrum?
• Hur kan vi förbättra bemötande, kommunikation och konflikthantering genom simulerade rollspel?
• Hur kan återkoppling och bedömning av yrkeskunnande vid praktiska lärtillfällen ske?

Marianne Teräs är professor i pedagogik med inriktning mot vårdpedagogik vid Stockholms universitet. I sin forskning fokuserar hon på pedagogiska frågor kring yrkesutbildning och simuleringar, samt migranters komplexa situation inom yrkesutbildning. Marianne har även arbetat många år som vårdlärare i Helsingfors.

3. Tydliggörande pedagogik på Vård- och omsorgsprogrammet – så kan lärmiljön och undervisningen utformas

Vård- och omsorgsprogrammet samlar en stor variation av elever. Några har en bakgrund av tidigare skolmisslyckanden, kanske på grund av olika typer av diagnoser såsom autism, adhd eller dyslexi. Andra har ett annat modersmål och kanske inte en avancerad nivå av svenska. Men även svenskfödda elever utan diagnos kan ha svårigheter att ta till sig den stora mängd skriftliga och teoretiska information som studierna innebär. Hur ska vi förstå utmaningarna de ställs inför och vad kan vi göra för att stötta? 

Föreläsningen visar med hjälp av konkreta metoder hur du kan göra skoldagen begriplig, hanterbar och meningsfull för alla elever, med eller utan diagnos.

4. Olyckliga i paradiset ­– diagnosen i vår tid

En allt större del av lidandet i Sverige förklaras med en psykiatrisk diagnos. Har antalet elever med svårigheter blivit fler, eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Föreläsningen ifrågasätter vedertagna sanningar och bjuder in till reflektion och debatt kring den psykiska ohälsan i skolan och i vården.

• Har stressen verkligen ökat?
• Vad skulle alternativet till en diagnos vara?
• Hur har den psykiatriska diagnosen fått en så framträdande plats för att förklara lidande, och vad hände med andra förklaringar?
• Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

Christian Rück är psykiater och professor vid Karolinska Institutet. Han svarar på läsarfrågor i Dagens Nyheter och är författare till Olyckliga i paradiset – varför mår vi dåligt när allt är så bra?

5. Interkulturellt förhållningssätt och språk- och kunskapsutvecklande undervisning i vårdämnen

Interkulturell pedagogik och språk- och kunskapsutvecklande arbete är grundläggande för utlandsfödda elevers lärande. Att eleverna ges erkännande för sin kompetens och utrymme för tidigare erfarenheter är dessutom en viktig investering i deras identitet. Genom en integrerad undervisning, där språk och yrkeskunskap utvecklas parallellt, har utbildningen chans att bli meningsfull och motiverande för eleverna.

Föreläsningen behandlar språk, identitet och makt samt språkets meningsskapande funktion. I föreläsningen ges konkreta metoder, exempel och råd för hur du som yrkeslärare kan stötta eleverna i deras språkutveckling.

Katarina Lagerkrantz All är universitetslektor på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Hon undervisar blivande vård- och omsorgslärare, samt på de fristående kurserna Språkutvecklande arbetssätt på yrkesprogram och Språkutvecklande arbetssätt på arbetsplatsen. Katarina är även lärare på komvux inom vård och omsorg och sfi.

6. Språk- och yrkesintegrerad undervisning i praktiken – samarbete för ökad måluppfyllelse

På Komvux Malmö har yrkeslärare från Vård- och omsorgsprogrammet och lärare i svenska som andraspråk länge haft ett tätt samarbete. En av kombinationsutbildningarna utmärkte sig genom att eleverna som läste svenska som andraspråk och yrkesämnen integrerat hade bättre resultat jämfört med elever som läste ämnena separat. För att undersöka varför startades ett projekt tillsammans med Högskolan Kristianstad, där undervisningen och samarbetet mellan lärarna studerades. 

Ta del av en föreläsning där framgångsfaktorer kopplade till språk- och kunskapsutvecklande undervisning står i centrum. Stort fokus ligger även på hur språk och yrkesämnen kan integreras och hur avgörande ett gott, öppet och nära samarbete mellan lärarna är för elevernas lärande.

Zerena Toroczkay, Sylvia Stipic och Kerstin Frenning arbetar samtliga på komvux i Malmö och har många års erfarenhet av att undervisa på vård- och omsorgsutbildningen som lärare i svenska som andraspråk och i vårdämnen.

7. Parhandledning som pedagogiskt verktyg för att vidareutveckla handledaruppdraget

I samarbete med Kungsholmens västra gymnasium och Lärgården har Region Stockholm tagit fram ett pedagogiskt verktyg för parhandledning under APL. Parhandledning innebär att två elever gemensamt planerar, förbereder, genomför och utvärderar uppgifter utifrån kursens lärandemål. Verktyget är inspirerat av Peer learning, en pedagogisk metod som lägger tonvikten på ett elevaktivt lärande, där eleverna lär med och av varandra. 

Föreläsningen beskriver hur parhandledning som metod leder till en ökad förståelse och förberedelse för kommande yrkesidentitet, samtidigt som det ger större möjligheter att reflektera kring yrkeskunskaper.  

Maria Berndtson arbetar som vård- och omsorgslärare på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm och har varit med och tagit fram samt fortbildat handledare om parhandledning. Tillsammans med Södertörns högskola har hon utvecklat en liknande metod för lärarstudenter som gör VFU på skolan. Maria har även arbetat som nationell APL-utvecklare och sjuksköterska.

8. Sexuell hälsa och hbtqi-perspektiv i vård och omsorg 

Enligt examensmålen för vård- och omsorgsprogrammet ska arbetet utgå från en människosyn som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet, livskvalitet och välbefinnande. Rätten till god sexuell hälsa och respekt för sexuella identiteter kvarstår hela livet, oavsett ålder eller diagnoser. Hur kan vårdlärare planera sin pedagogik för att eleverna ska känna sig trygga i att möta vårdtagarens behov? Vilka normer kring sexuell läggning och kön är viktiga att identifiera och utbilda om?

Ta del av en föreläsning som baseras på aktuellt forskningsläge och personliga erfarenheter, med goda exempel, didaktiska råd och en avslutande workshop. 

• Hur kan det upplevas att vara transperson i vården?
• Hur vi bör vi bemöta hbtqi-personer, både i undervisningen och i vårdyrket?
• Hur kan vi hantera blivande vårdares kulturella och religiösa föreställningar om sexualitet och kön?

Marion Englaborn arbetar som vårdlärare på vuxenutbildningen i Härryda kommun. Hon är masterutbildad i palliativ vård, legitimerad yrkeslärare och har även arbetat kliniskt och som föreläsare under många år. Marion är vice ordförande i RFSL Göteborg.