60 år sedan Gloria Ray Karlmark skrev historia

Gloria Ray Karlmark. Foto: Emil Nordin.

Det är 60 år sedan Gloria Ray Karlmark, tillsammans med de andra åtta svarta eleverna i legendariska Little Rock Nine, äntrade den tidigare helvita skolan och skrev historia. Men det visste hon inte då. 

DEN 3 SEPTEMBER 1957 var Gloria Ray nervös, på samma sätt som de flesta andra 15-åringar är nervösa när de ska börja i en helt ny skola. Att hon inom bara några timmar skulle skriva historia hade hon ingen aning om.

Den högpresterande, intelligenta, glada och spralliga Gloria hade imponerat stort på sina lärare i den tidigare skolan.

Nu hade det äntligen öppnats en möjlighet att, i och med att lagen mot rassegregation i skolorna tagits bort, få börja på Little Rock Central High School, en av USA:s 200 bästa skolor, i staden med samma namn, den största i delstaten Arkansas.

Det gladde hennes föräldrar, som hade bitter erfarenhet av att leva som svarta i den amerikanska södern. Slaveriet var bara en generation bort: Glorias egen farfar hade varit slav.

Utifrån sina egna erfarenheter föreläser Gloria Ray Karlmark i skolor om demokrati, mobbning och vikten av utbildning. Foto: Emil Nordin.

– Den enda anledningen till att jag sökte till skolan var att jag ville ha den bästa utbildningen. Jag hade ända sedan jag var barn fått inpräntat i mig hur viktigt det är med utbildning. Och jag visste att vi svarta måste vara duktigare än alla andra för att lyckas, säger Gloria allvarligt.

Vi ses över en kopp kaffe och en bakelse. Året på Little Rock gjorde att Gloria blev en allvarligare, räddare person. Men också mer målmedveten och medveten. Skräck kan nämligen göra det med en människa.

För redan på morgonen när Gloria och de åtta andra svarta eleverna – som snart fick namnet Little Rock Nine i världens medier – närmade sig skolan, ändrades allt.

– Utanför skolan stod militären och en folkmobb på ett tusental personer, berättar Gloria.

4 september 1957 hindrades Gloria Ray (i mitten) och de andra svarta studenterna tillträde till Little Rock Central High School.

Det var i september 1957 som Gloria Ray (i mitten) och de andra svarta studenterna hindrades tillträde till Little Rock Central High School. Källa: Wikipedia.

Hon visste det inte då, men det faktum att hon och de andra svarta eleverna tog sig in genom skolporten skulle bli början på ett års helvete.

– Vi hade inte någon tanke över huvud taget på att det handlade om politik. Vi ville bara ha den bästa utbildningen, säger Gloria.

NAIV VAR HON INTE. Hon var i allra högsta grad medveten om vad det innebar att vara afroamerikan i den amerikanska södern. Här umgicks inte svarta med vita. De svarta skoleleverna ärvde de vita barnens utslitna böcker. Svarta och vita fick inte sitta på samma bänkar i parkerna, de fick inte dricka ur samma dricksvattenfontän.

Lynchning var inte helt ovanligt, och en dag när Gloria och föräldrarna klev ut ur kyrkan hängde en svart man i lyktstolpen utanför. Att hon skulle vara en del av startskottet för USA:s medborgarrättsrörelse, det visste hon däremot inte.

– Mina föräldrar var övertygade om att utbildning var nyckeln till ett bättre, friare liv.

Mamma var socionom, pappa var agronom. Att hennes pappa, sonen till en före detta slav, skulle få studera, hade varit långt ifrån en självklarhet.

Gloria Ray och de andra ur Little Rock Nine eskorteras in på Little Rock Central High School, senare under september månad 1957. Källa: Wikipedia.

Så. Nu stod den 15-åriga Gloria utanför skolporten. Omgiven av en hatisk folkmassa och hotfulla militärer. Skräcken grep tag i henne, och kom att stanna kvar. För innanför de massiva skolportarna var stämningen än tuffare.

– När jag kom till skolan den morgonen blev jag vuxen, konstaterar Gloria enkelt.

HATET SOM GRUPPEN mötte innanför skolans väggar är fortfarande svårt att tala om. Gloria och de andra gick ständigt på helspänn. Fick illaluktande vätskor kastade över sig. Mottog hot varje dag. Fick knuffar och slag. Stacks med vassa föremål. Frystes ut. Kläderna blev sönderrivna. Hon säger själv att inte alla de 2 000 eleverna på skolan betedde sig illa, men konstaterar samtidigt att endast ett fåtal elever öppet vågade vara vänliga mot den lilla gruppen. De nio eleverna var helt isolerade.

– Jag intalade mig att jag gjorde det här för min framtid. Jag ville läsa naturvetenskap och matematik, ville bli kärnfysiker. Den tanken höll mig uppe, säger Gloria.

Men snart kom hennes beslut om att gå till skolan att handla om något mer än enbart utbildning.

– Till slut blev tanken på att vi banade väg för andra, att inget barn i framtiden skulle behöva genomgå det vi upplevde, en drivkraft.

Det fanns inte en sekund då Gloria kunde slappna av. Under skoldagen var hon ständigt på sin vakt. Hon och kamraterna misshandlades och fick allvarliga skador. På nätterna passerade bilkonvojer hemmet, det kastades in saker i trädgården och de fick anonyma hotbrev.

Glorias mamma blev av med arbetet och svartlistades i hela delstaten, något som även de andra barnens föräldrar råkade ut för.

– Men vi fick också stöd av både svarta och vita, poängterar hon.

EFTER TVÅ TERMINER tvingades skolan stänga på grund av den politiska situation som uppstått. Gloria flyttade. Tog examen i kemi och matematik och gjorde karriär som systemanalytiker och teknisk skribent.

”Little Rock Nine” (Gloria Ray längst t.h.) och New Yorks borgmästare Robert F. Wagner, Jr. (1958). Källa: Wikipedia.

Kärleken förde henne till Sverige, där hon bor sedan snart 50 år med sin make Krister och vuxna barn med barnbarn.

Under många år förträngde hon sina upplevelser. Visserligen är hon och de andra i Little Rock Nine berömda över stora delar av världen och blir ofta igenkända, men minnena av det som verkligen hände och den ständiga skräcken stängde hon in.

– Fram till 1990-talet fokuserade jag på teknologin och på mitt jobb. Det var först då jag insåg till fullo vad jag varit med om. Det är likadant för de andra. Vi drömmer fortfarande om vad som hände, och många av oss har mardrömmar.

SAKTA MEN SÄKERT växte ett beslut fram. Gloria ville berätta sin historia.

Numera går en viktig del av hennes liv åt till att åka runt till skolor och prata om demokrati, mobbning och vikten av utbildning.

Hon brinner för att få barn och ungdomar att förstå vikten av att själv ta tag i sitt liv, utnyttja rätten till utbildning och inte se sig som viljelösa offer – men också för att få ungdomar att våga lära känna varandra.

Inte minst bland nyanlända flyktingbarn väcker hon stor uppmärksamhet.

– Härom veckan fick jag frågan från en nyanländ om varför jag åkte runt på det här sättet. När jag förklarade att mobbning aldrig går över, att det sätter spår fortfarande efter 60 år, blev han tyst.

Numera är Gloria trött. Åldern tar ut sin rätt. Ändå fortsätter hon enträget att prata om sina upplevelser. Det är viktigt.

För kan hon ändra någons liv är hennes upplevelser inte förgäves.

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Emil Nordin

 

5×Gloria:

× Född: År 1942 i Little Rock i Arkansas i USA.

× Familj: Maken Krister och vuxna barn.

× Bor: I Stockholm.

× Titel: Kemist, matematiker, patentingenjör, systemanalytiker och teknisk skribent.

× Brinner för: Att informera om mänskliga rättigheter, att få barn och ungdomar att sluta se sig som offer och i stället utnyttja det fantastiska utbildningssystem vi har i Sverige. ”Vi har alla möjligheter i det här landet – och i dag är utbildning viktigare än någonsin.”


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017


Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

Sidan publicerades 2017-12-06 11:28 av Hedda Lovén


Relaterat

Skolbibliotek, 21-22 mars i Göteborg

Som central plats för kunskapsinhämtning och läsinspiration har biblioteket sin självklara plats. Under denna konferens fördjupar vi oss i det källkritiska uppdraget vilket följer som en röd tråd under båda dagarna. Välkommen till Skolportens årliga mötesplats för dig som är skolbibliotekarie!

Elevhälsa, 17-18 jan i Göteborg

I ett fungerande elevhälsoarbete möter vi elever där de är och fungerar som en kompensatorisk funktion för att alla elever ska nå skolframgång och en god hälsa. Ledord i arbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken?

Tydliga utmaningar i ny skolrapport

Öppna jämförelser för grundskolan visar på både orosmoln och ljuspunkter. I många kommuner har resultaten försämrats. Samtidigt visar internationella studier att elevernas kunskaper stärkts.

Indvandrerskoler går gerne i kirke til jul

Flere skoler med mange tosprogede tager eleverne med i kirke op til jul uden problemer.

V-politiker: Mer jämställt med normkritik i förskolorna

Den starka #metoo-rörelsen visar hur viktigt det är att redan i förskolan motverka traidionella könsroller med hjälp av genuspedagogik, skriver två V-politiker.

Skola riskerar 350 000 i vite för dålig arbetsmiljö – lärare fick jobba på toalett

Det finns omfattande brister i arbetsmiljön på Sankt Olofsskolan i Sundsvall. Det konstaterar Arbetsmiljöverket och kräver åtgärder. Annars hotar ett vite på 350 000 kronor.

Här införs totalförbud mot mobiler i skolan

Frankrike inför ett totalförbud mot mobiltelefoner i skolorna. Utbildningsminister Jean-Michel Blanquer beskriver telefonerna som en fråga om ”folkhälsan”.

Lönelyft för förskollärare i Malmö

I Malmö har många förskollärare valt att jobba i förskoleklass för att få upp lönen. Nu vill kommunen minska lönegapet för att stoppa flykten. 2018 får de 350 lägst betalda förskollärarna ett lönelyft på mellan 400 och 3000 kronor.

Trygga famnar sökes! – Barnskötarnas roll i framtidens förskola

Rapporten visar att barnskötarna i stort är positiva till sina förutsättningar att ge barnen en god omvårdnad. (pdf)

Gustav Fridolin deltar i seminarium om barnskötarens roll i framtiden

Måndagen den 11 december presenterar Kommunal rapporten Trygga famnar sökes! – Barnskötarnas roll i framtidens förskola vid ett seminarium i Stockholm. Utbildningsminister Gustav Fridolin är på plats för att diskutera förskolans behov i dag och i framtiden.

Trots ökad skolgång i världen – hälften av barnen kan inte läsa

Världens regeringar måste ta större ansvar för att barn lär sig något i skolan, skriver FN-organet Unesco i en rapport om lärandekris i skolan. Trots att nio av tio barn i världen börjar i skolan kan mer än hälften inte läsa när de gått ut fjärde klass, varnar Världsbanken.

Så mår eleverna i Norrbotten

I dag presenteras undersökningen som visar hur eleverna i Norrbotten mår. Att känna sig ledsen och stressad har blivit vanligare.

Skoleleder: Juleafslutning behøver ikke foregå i kirke

Formanden for Skolelederforeningen mener, at man på den enkelte skole selv beslutter, hvordan julen markeres.

Skole sløjfer julegudstjeneste og skaber debat i Gribskov

Langtfra alle er enig i en skoles beslutning om at droppe juletradition med at gå i kirke i december.

Grundare till vit makt-rörelse lärare i Örebro län

En av grundarna till vit makt-rörelsen Nordisk Alternativhöger jobbar som mattelärare på en av länets gymnasieskolor.

Många förbättrar betyg i engelska till årskurs 9

I svensk grundskola får eleverna sedan 2012 betyg varje termin från och med höstterminen årskurs 6. När eleverna som hade icke godkänt betyg i engelska i årskurs 6 senare gick ut årskurs 9 hade 60 procent av dem uppnått kunskapskraven för ett godkänt betyg i ämnet.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.