60 år sedan Gloria Ray Karlmark skrev historia

Gloria Ray Karlmark. Foto: Emil Nordin.

Det är 60 år sedan Gloria Ray Karlmark, tillsammans med de andra åtta svarta eleverna i legendariska Little Rock Nine, äntrade den tidigare helvita skolan och skrev historia. Men det visste hon inte då. 

DEN 3 SEPTEMBER 1957 var Gloria Ray nervös, på samma sätt som de flesta andra 15-åringar är nervösa när de ska börja i en helt ny skola. Att hon inom bara några timmar skulle skriva historia hade hon ingen aning om.

Den högpresterande, intelligenta, glada och spralliga Gloria hade imponerat stort på sina lärare i den tidigare skolan.

Nu hade det äntligen öppnats en möjlighet att, i och med att lagen mot rassegregation i skolorna tagits bort, få börja på Little Rock Central High School, en av USA:s 200 bästa skolor, i staden med samma namn, den största i delstaten Arkansas.

Det gladde hennes föräldrar, som hade bitter erfarenhet av att leva som svarta i den amerikanska södern. Slaveriet var bara en generation bort: Glorias egen farfar hade varit slav.

Utifrån sina egna erfarenheter föreläser Gloria Ray Karlmark i skolor om demokrati, mobbning och vikten av utbildning. Foto: Emil Nordin.

– Den enda anledningen till att jag sökte till skolan var att jag ville ha den bästa utbildningen. Jag hade ända sedan jag var barn fått inpräntat i mig hur viktigt det är med utbildning. Och jag visste att vi svarta måste vara duktigare än alla andra för att lyckas, säger Gloria allvarligt.

Vi ses över en kopp kaffe och en bakelse. Året på Little Rock gjorde att Gloria blev en allvarligare, räddare person. Men också mer målmedveten och medveten. Skräck kan nämligen göra det med en människa.

För redan på morgonen när Gloria och de åtta andra svarta eleverna – som snart fick namnet Little Rock Nine i världens medier – närmade sig skolan, ändrades allt.

– Utanför skolan stod militären och en folkmobb på ett tusental personer, berättar Gloria.

4 september 1957 hindrades Gloria Ray (i mitten) och de andra svarta studenterna tillträde till Little Rock Central High School.

Det var i september 1957 som Gloria Ray (i mitten) och de andra svarta studenterna hindrades tillträde till Little Rock Central High School. Källa: Wikipedia.

Hon visste det inte då, men det faktum att hon och de andra svarta eleverna tog sig in genom skolporten skulle bli början på ett års helvete.

– Vi hade inte någon tanke över huvud taget på att det handlade om politik. Vi ville bara ha den bästa utbildningen, säger Gloria.

NAIV VAR HON INTE. Hon var i allra högsta grad medveten om vad det innebar att vara afroamerikan i den amerikanska södern. Här umgicks inte svarta med vita. De svarta skoleleverna ärvde de vita barnens utslitna böcker. Svarta och vita fick inte sitta på samma bänkar i parkerna, de fick inte dricka ur samma dricksvattenfontän.

Lynchning var inte helt ovanligt, och en dag när Gloria och föräldrarna klev ut ur kyrkan hängde en svart man i lyktstolpen utanför. Att hon skulle vara en del av startskottet för USA:s medborgarrättsrörelse, det visste hon däremot inte.

– Mina föräldrar var övertygade om att utbildning var nyckeln till ett bättre, friare liv.

Mamma var socionom, pappa var agronom. Att hennes pappa, sonen till en före detta slav, skulle få studera, hade varit långt ifrån en självklarhet.

Gloria Ray och de andra ur Little Rock Nine eskorteras in på Little Rock Central High School, senare under september månad 1957. Källa: Wikipedia.

Så. Nu stod den 15-åriga Gloria utanför skolporten. Omgiven av en hatisk folkmassa och hotfulla militärer. Skräcken grep tag i henne, och kom att stanna kvar. För innanför de massiva skolportarna var stämningen än tuffare.

– När jag kom till skolan den morgonen blev jag vuxen, konstaterar Gloria enkelt.

HATET SOM GRUPPEN mötte innanför skolans väggar är fortfarande svårt att tala om. Gloria och de andra gick ständigt på helspänn. Fick illaluktande vätskor kastade över sig. Mottog hot varje dag. Fick knuffar och slag. Stacks med vassa föremål. Frystes ut. Kläderna blev sönderrivna. Hon säger själv att inte alla de 2 000 eleverna på skolan betedde sig illa, men konstaterar samtidigt att endast ett fåtal elever öppet vågade vara vänliga mot den lilla gruppen. De nio eleverna var helt isolerade.

– Jag intalade mig att jag gjorde det här för min framtid. Jag ville läsa naturvetenskap och matematik, ville bli kärnfysiker. Den tanken höll mig uppe, säger Gloria.

Men snart kom hennes beslut om att gå till skolan att handla om något mer än enbart utbildning.

– Till slut blev tanken på att vi banade väg för andra, att inget barn i framtiden skulle behöva genomgå det vi upplevde, en drivkraft.

Det fanns inte en sekund då Gloria kunde slappna av. Under skoldagen var hon ständigt på sin vakt. Hon och kamraterna misshandlades och fick allvarliga skador. På nätterna passerade bilkonvojer hemmet, det kastades in saker i trädgården och de fick anonyma hotbrev.

Glorias mamma blev av med arbetet och svartlistades i hela delstaten, något som även de andra barnens föräldrar råkade ut för.

– Men vi fick också stöd av både svarta och vita, poängterar hon.

EFTER TVÅ TERMINER tvingades skolan stänga på grund av den politiska situation som uppstått. Gloria flyttade. Tog examen i kemi och matematik och gjorde karriär som systemanalytiker och teknisk skribent.

”Little Rock Nine” (Gloria Ray längst t.h.) och New Yorks borgmästare Robert F. Wagner, Jr. (1958). Källa: Wikipedia.

Kärleken förde henne till Sverige, där hon bor sedan snart 50 år med sin make Krister och vuxna barn med barnbarn.

Under många år förträngde hon sina upplevelser. Visserligen är hon och de andra i Little Rock Nine berömda över stora delar av världen och blir ofta igenkända, men minnena av det som verkligen hände och den ständiga skräcken stängde hon in.

– Fram till 1990-talet fokuserade jag på teknologin och på mitt jobb. Det var först då jag insåg till fullo vad jag varit med om. Det är likadant för de andra. Vi drömmer fortfarande om vad som hände, och många av oss har mardrömmar.

SAKTA MEN SÄKERT växte ett beslut fram. Gloria ville berätta sin historia.

Numera går en viktig del av hennes liv åt till att åka runt till skolor och prata om demokrati, mobbning och vikten av utbildning.

Hon brinner för att få barn och ungdomar att förstå vikten av att själv ta tag i sitt liv, utnyttja rätten till utbildning och inte se sig som viljelösa offer – men också för att få ungdomar att våga lära känna varandra.

Inte minst bland nyanlända flyktingbarn väcker hon stor uppmärksamhet.

– Härom veckan fick jag frågan från en nyanländ om varför jag åkte runt på det här sättet. När jag förklarade att mobbning aldrig går över, att det sätter spår fortfarande efter 60 år, blev han tyst.

Numera är Gloria trött. Åldern tar ut sin rätt. Ändå fortsätter hon enträget att prata om sina upplevelser. Det är viktigt.

För kan hon ändra någons liv är hennes upplevelser inte förgäves.

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Emil Nordin

 

5×Gloria:

× Född: År 1942 i Little Rock i Arkansas i USA.

× Familj: Maken Krister och vuxna barn.

× Bor: I Stockholm.

× Titel: Kemist, matematiker, patentingenjör, systemanalytiker och teknisk skribent.

× Brinner för: Att informera om mänskliga rättigheter, att få barn och ungdomar att sluta se sig som offer och i stället utnyttja det fantastiska utbildningssystem vi har i Sverige. ”Vi har alla möjligheter i det här landet – och i dag är utbildning viktigare än någonsin.”


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017


Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

 

Sidan publicerades 2017-12-06 11:28 av Hedda Lovén


Relaterat

Skolbibliotek, 21-22 mars i Göteborg

Som central plats för kunskapsinhämtning och läsinspiration har biblioteket sin självklara plats. Under denna konferens fördjupar vi oss i det källkritiska uppdraget vilket följer som en röd tråd under båda dagarna. Välkommen till Skolportens årliga mötesplats för dig som är skolbibliotekarie!

Indfør studenterombud i hele landet

I Danmark har vi et enkelt studenterombud, der er ansat på Københavns Universitet. Stillingen blev oprettet, dengang Penkowa-sagen startede, og man må sige, at stillingen har været brugbar, for den tiltalte studerende blev frifundet for plagiat i sagen.

Sonesson: Genomför studien om heder i Göteborgs skolor

Endast 900 elever i Göteborg har svarat på enkäten om heder. Trots upprepade påstötningar från projektledare är det flera skolor som avstått. Av 24 utvalda kommunala skolor är det endast 15 som deltagit. Resultatet är ännu sämre för de fristående. Endast fyra har medverkat av 34 fristående skolor. Rektorerna måste ta sitt ansvar och stödja kartläggningen, skriver Jenny Sonesson på ledarplats.

Ordning i klassrummen ska få Liberalerna att växa

Bättre politik på de områden där man inte lyckades i alliansregeringen. Det är Liberalernas strategi för att vinna tillbaka väljare. Tyngdpunkterna är skolan, integrationen och de liberala värderingarna. ”Vi vill ha en ideologisk valrörelse”, säger partisekreteraren Maria Arnholm.

Fler initiativ för stärkt likvärdighet och ökad närvaro i skolan

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss för en bättre och mer likvärdig skola. Beslutet innebär bland annat att regeringen nu går vidare med fler av de förslag som Skolkommissionen lämnade i sitt slutbetänkande under fjolåret.

Åtta flickors liv i världen: Så var min första skoldag

Åtta flickors första skoldag: ”Jag gråter inte längre nu”

”Vuxenutbildning är den största utmaningen i dag”

Utbildnings-Sverige har blivit för mycket av betygs- och poängfabrik, anser Gunnar Danielsson, rektor inom Folkuniversitetet. Han vill lyfta bildningsperspektivet. ”Visst, alla bör ha gymnasieutbildning, men det är så viktigt att förmedla andra värden också – bildning, nyfikenhet och intresse för omvärlden.

Samuel, 18: ”Jag känner mig inte längre säker i skolan”

Samuel Zeif, 18, förlorade sin bästa vän i skolmassakern i Florida. Han bröt ihop framför USA:s president Donald Trump. ”Jag känner mig inte längre bekväm i mitt land… Jag känner mig inte längre säker i skolan”, säger han med tårar i ögonen. Trumps svar: Beväpna lärarna.

Här är internet en ”revolution” i skolan

Plötsligt finns hela världen i klassrummet. Den snabba utvecklingen inom solenergi och it har skapat ett paradigmskifte i utbildningen på låg- och mellanstadieskolan i Bagaï, vid gränsen mellan Kamerun och Nigeria. ”Det är verkligen en stor revolution”, säger rektorn Djemegued Dieudonne.

76 skolflickor räddade i Nigeria

Militären i Nigeria har räddat 76 skolflickor, och hittat två döda efter att jihadiströrelsen Boko Haram tog sig in i byn Dapchi.

Allt fler deltar i modersmålsundervisning

I dag är internationella modersmålsdagen. Antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat med 60 procent de senaste fem åren. En av dem är sjuåriga Rayan som läser kurdiska på Västerholms friskola i Skärholmen i Stockholm

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas. ”Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet”, säger Helene Walukiewicz.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén.  ”Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser”, säger han.

Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden – Rekryteringsrapport 2018

Välfärden kommer att behöva öka antalet anställda med knappt 200 000 personer fram till 2026, om inga förändringar sker, därutöver förväntas cirka 300 000 medarbetare gå i pension under perioden. Antalet pensioneringar är dock färre än i SKL:s tidigare prognos. Behovsökning och pensionsavgångar fram till 2026 summeras till 508 000 personer. Störst är behovsökningen inom äldreomsorg och gymnasieskola. (pdf)

Kränkande språk allt lägre ner i åldrarna

Språket blir allt grövre lägre ner i åldrarna. Det visar en undersökning som en skola i Ånge har gjort. Redan i årskurs tre blir barn kallade för hora. ”Det blir som ett litet hål i hjärtat”, säger Milton Löfstrand i årskurs tre.

Att vara lugnet i stormen

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lärare som jobbar med lågaffektivt bemötande i klassrummet. En av dem är lågstadieläraren Johan Sander. ”Det är min uppgift som lärare att ta reda på orsakerna till beteendemässiga svårigheter hos eleverna och förändra undervisningen så att det inte händer igen”.

Konferenser
Ny fokussida
Studie- och yrkesvägledning
  Foto: Warren Wong/Unsplash

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion för att hjälpa eleverna att göra hållbara val för sin framtid. Utöver nyheter hittar du debatt, forskning och rapporter i ämnet.

Till Studie- och yrkesvägledning
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolportens magasin
  Nytt nr ute 7 februari!

Tema: Förskola i Skolportens magasin

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Här är lärarlönerna högst – och lägst

Lärarna och rektorerna i Stockholms län tjänar bäst. Medan lönerna är lägst i Gotlands, Blekinges, Värmlands, Dalarnas, Jämtlands och Västerbottens län. Hur ligger du till i lönestatistiken?

Unik skolsatsning på adhd och autism

I en unik satsning utbildar Norrtälje kommun nu all förskole -och skolpersonal i att bemöta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

”Ge rektorer skydd som blåljuspersonal”

Rektorer utsätts oftare för försök till otillbörlig påverkan. Ibland handlar det om föräldrar med starka synpunkter i pedagogiska frågor, ibland till och med om hot och våld. Rektorer bör ingå i den grupp som lagstiftningen pekar ut som särskilt allvarliga att rikta hot mot, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Pedagog ny titel i Malmö

Bristen på förskollärare fick Malmö stad att inrätta en ny sorts pedagogtjänst. Kravet är 120 högskolepoäng.

Regeringen vill att estetiska ämnen blir obligatoriska

Ett estetiskt ämne ska införas i alla nationella program i gymnasieskolan. Förslaget kommer från regeringen som skickar det vidare till lagrådet.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats