Alf Solander: Under pandemin är lärarna skolans hjältar

Alf Solander. Foto: Linnea Bengtsson

Alf Solander. Foto: Linnea Bengtsson

KRÖNIKA/ALF SOLANDER

Nu har vi haft coronaviruset i Sverige i ett år. Pandemin är fruktansvärd, det kommer ingenting gott av människor i vårt land dör eller hamnar på intensivvården. Samtidigt blir luftslotten och hierarkierna tydliga. Trots perioder av distansundervisning fungerar skolan. Pandemin lär oss att det som verkligen behövs i skolan är lärare och en fungerande stödorganisation runt eleverna. All överbyggnad har nämligen varit frånvarande i snart ett år – eller rättare sagt, på ytterst avlägsen distans.

Jag har en bekant som arbetar på en av de två statliga skolmyndigheterna. Hen tillbringar många dagar i sitt semesterhus på en plats i Sverige, hen har förberett våren, njutit av sommaren, rustat för höst, och njuter av den friska vinterluften. En, två, tre gånger per dag loggar hen in digitalt och samtalar med ett antal andra välbetalda tjänstemän. Man kan fråga sig på vilket sätt dessa chimärsamtal gör Skolsverige bättre, men trädgården och hens semesterhus mår bättre än någonsin.

Parkeringen i kommunen där jag arbetar är ständigt öde. Inget fel i det – det gäller ju att stoppa pandemin, men det visar också hur lite alla dessa hundratals människor i praktiken behövs. För att inte säga tusentals om vi bara håller oss till tjänstemän knutna till utbildningsförvaltningar i Sverige.

Skolbyråkraterna har ändå lugnat sig efter hand som pandemin utvecklats – det var värre liv i den digitala chefsluckan i våras. När det var som tuffast i mars, april och maj klev lärarna fram och tog ett ansvar som måste ha varit Skolsveriges största bragd sedan folkskolan instiftades. Inom loppet av ett dygn gick gymnasielärarna från konventionell skola till digital fjärrundervisning, trots att många hade väldigt begränsade förkunskaper om digitaliseringens möjligheter. Lärarna i grund- och förskola slog tredubbla knutar på sig själva för att sköta undervisningen trots att hälften av kollegiet saknades på grund av sjukskrivningar. Elevhälsopersonal, speciallärare och skolledare löste allt som föll mellan stolar varje enskild dag och ingen visste vilket kaos som väntade nästa.

Våra chefer mejlar att de befinner sig i stabsläge. Vad betyder det? Trots att jag själv arbetat som utbildningschef ser jag inte hur deras insatser påverkar den händelsestorm som skolorna befinner sig i. Som rektor får jag mitt i kaoset mejl från förvaltningen som undrar hur mycket livsmedel som förstörs i skolköket på grund av pandemin och vad det kommer att kosta? Vad svarar man? “Vi har fullt upp med att organisera distansundervisningen, att se vilka klasser som kan få undervisning trots sjukskrivna lärare, men vi har ett antal kilon vitkål och morötter som förr eller senare kommer att ruttna. Vårt lager av sjötunga och oxfilé i skolbespisningen är tyvärr mycket begränsat!”

Våra lokala tjänstemän formulerar coronainformation som ska distribueras vidare till all personal, eleverna och deras vårdnadshavare. Informationen är densamma som från Folkhälsomyndigheten: två meters avstånd, handsprit, stanna hemma vid förkylningssymptom. Mejlbombandet upphör aldrig, datumen uppdateras även om informationen är densamma. Det upprepas ständigt att stabsläget kvarstår, men vi får aldrig veta vad detta praktiskt betyder för oss och våra elever.

Sveriges lärare, stödpersonal och skolledare bär skolan. Trots pandemin visar det sig att lärarna ror ut stormen. Systemteorin lär att de som är närmast eleverna har störst chans att klara uppdraget och denna slutsats stärks av pandemin.

Världen vore bättre utan covid-19, men det är viktigt att lära också av pandemin. Lärarna och stödpersonalen är navet, men fram till coronakrisen ifrågasätts deras kompetens och utbildningsnivå. Istället styrs och kontrolleras skolans medarbetare in absurdum, av tjänstemän på alla nivåer, i friskolekoncerner, i kommuner och på statlig nivå genom inspektioner och myndigheter. Men i krutröken märker vi att de som tror sig ha en funktion faktiskt betyder ytterst lite.

Kan pandemin få oss att vakna? Varför saknar skolan resurser, specialpedagoger, lärartäthet i klassrummen, bemanning av stödfunktioner och skolledare? För skolan vore det bättre om alla dessa tiotusentals tjänstemän på olika nivåer fortsätter att påta i sina stugor och nöjer sig med enstaka uppkopplingar per dag. Låt dem pensioneras i sina rabatter, men anställ inte fler. Det behövs såklart tjänstemän för att följa upp resultat och sköta den strategiska planeringen, men inte tiotusentals. Medge att skolorna och pedagogerna i Sverige klarat pandemin ypperligt utan Skolinspektionen.

Låt eleverna och skolorna få del av alla hundratals miljoner som byråkratin och överförmynderiet kostar – och vars största avtryck är att de paralyserar energin och styrkan hos skolorna med sin existens.

Alf Solander 

Fakta/Alf Solander är gymnasierektor och fd skolchef. Han har publicerat artiklar och debattinlägg i Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Samhälle och Skolporten m fl. Författare till Konsten att leda en skola – att göra det omöjliga, Lärarförlaget 2017.


SKOLPORTEN NR 6 2020

Skolporten nr 6/2020 ute nu!

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PSST. Prenumeranter läser hela arkivet utan kostnad i appen Skolporten!

Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2021-02-01 17:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-02-02 14:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”

Läs vår intervju med Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för låg- och mellanstadiet. Han kommer att tala om svenska elevers läsutveckling.

Övningsskolor tar emot studenter till hösten

Just nu pågår en pilotomgång där Högskolan Väst utvecklar en modell av övningsskola och övningsförskola tillsammans med sex huvudmän i regionen. Den 14 juni hölls en gemensam dialogdag med skolchefer, rektorer, lärare och förskollärare som är utsedda till lokala VFU-ledare, politiker och ansvariga från högskolan. Fokus för dagen var att tillsammans forma en ny roll – den lokala VFU-ledaren.

När får alla elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek? – DIK presenterar ny rapport om skolbiblioteken

I dag ska alla elever i Sverige enligt lag ha tillgång till ett skolbibliotek. Det har inte alla. I DIK:s nya rapport kan vi konstatera att av de totalt nära 1,6 miljoner eleverna som gick i grundskolan (inklusive förskoleklass) och gymnasiet 2019 var det bara 556 000, eller ca 35 procent, som hade tillgång till ett bibliotek på den egna skolenheten som var bemannat på minst halvtid.

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

”En arbetsplats för alla? Om orimligheten i NPF-barns studiesituation”

Barn bränner ut sig, får ångest och kraschar innan de ens kommit upp på högstadiet. Skulle vi acceptera denna situation om den gällde vuxna? Beslutsfattarna måste ge barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer, NPF, vad de behöver för att spara samhället pengar i framtiden, skriver Lotta Lundh, författare och NPF-mamma till barn med autism, ADD och ADHD. Medlem i Autism- och Asperbergerförbundet och Attention.

”Många lärare skäms över hur nedgångna deras skolor är”

Jag har med egna ögon fått se hur otroligt stor skillnad det är mellan stadens skolor. På vissa skolor känns det som att man stiger in i en skola i ett u-land. Vissa skolor i staden har problem med mögel och fuktskador, tapeterna är sönderrivna, nedklottrade eller så har färgen flagnat för länge sedan, skriver HP Tran, lärare.

”Fokusera på undervisningen i stället”

Den skoldebatt som nu förs sysslar inte med vad eleverna ska lära sig i skolan och vilka former för lärande som ska förekomma utan kretsar nära nog uteslutande kring frågor som rör skolans huvudmannaskap och ekonomi, skriver debattören Rolf Ekelund.

”För elevernas skull måste livet gå vidare”

Utanför rektor Fredrik Hemmensjös kontor pågår sedvanliga förberedelser på Malmö latinskola en tid innan skolavslutning. Den årliga vernissagen finjusteras, en teaterföreställning repeteras och denna kväll är det äntligen dags för den traditionella vårkonserten. Allt är sig likt samtidigt som allt är annorlunda. För drygt två månader sedan miste två av lärarna på skolan sina liv.

Lärarna Malin och Therese delar klass på Markusskolan i Avesta: ”Fyra ögon på 25 elever”

Klassen kan lätt delas upp, konflikter kan hanteras direkt medan lektionen rullar vidare och lärarna behöver inte ha vikarieångest när de är sjuka. Lärarna Therese Stenberg och Malin Dahlberg delar klass och sökte sig till Markusskolan i Avesta på grund av tvålärarskapet. Tillsammans menar de att de blir som ”en tredje lärare”.

Orättvis lönesättning inom lärarkåren – äldre lärare drabbas

Det har rapporterats om flera åtgärder för att komma till bukt med den vidsträckta lärarbristen i landet. Bland annat förstelärare med högre lön och snabbspår för redan utbildade akademiker. Men nu varnar Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet att löneutvecklingen inom kåren är orättvis, i synnerhet för de äldre med mer erfarenhet.

Eleven dömd till tre år för mordförsök på lärare

Den 17-årige eleven som knivhögg sin lärare och en klasskamrat dömdes för mordförsök av tingsrätten i Kristianstad.

Forskarna på DN Debatt visar varför riksdagen ska rösta ner regeringens skolvalsförslag

”Socialdemokraterna är inte är ute efter breda, politiska lösningar på skolområdet. De väljer att lägga förslag utifrån den kritiserade Åstrandsutredningen som saknar stöd i riksdagen och inte verka för de långsiktiga lösningar ett antal forskare presenterar på DN Debatt idag, säger Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Wiman: Lärare har inte sommarlov

Krönikören Maria Wiman reder en gång för alla ut den felaktiga uppfattningen att lärare har ett långt och lyxigt sommarlov, som om de vore skolbarn.

”Bygg gärna ut lovskolan – men inte för årskurs nio”

Givetvis är det bra att den som har det tufft i grundskolan får extra tid. Men lösningen är inte lovskola efter avslutningen i nian, skriver DN på ledarplats.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?
  Åsa Wikforss

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Annica Henrysson blir ny gymnasiechef i Skövde kommun

Annica Henrysson efterträder Bengt Stenhammar som gymnasiechef i Skövde kommun. Annica har en lång erfarenhet från olika delar av skolans verksamhet och kommer närmast från en tjänst som avdelningschef inom sektor utbildning i Mariestads kommun.

Mot nya utmaningar – ännu en chef slutar

Landskronas skolchef Fredrik Menkus Wegbratt ut ett mejl till personalen på sin förvaltning att han slutar. Detta efter blott två år på tjänsten.

Carina Högberg ny rektor på Västanviks folkhögskola

Carina Högberg är ny rektor på Västanviks folkhögskola.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Årets lärare vill vara mjuk

Lågstadieläraren Anna Rydberg har arbetat på Husbygårdsskolan i drygt 20 år. Nu prisas hon för sitt lågmälda sätt att undervisa, vilket skapar ett tryggt klimat i klassen. ”Jag vill vara en mjuk lärare som inte behöver höja rösten”, säger hon.

Rekordstort intresse för Pantresan – första pris till Bärstadsskolan i Värmland

Intresset för skoltävlingen Pantresan har varit rekordstort. Aldrig tidigare har så många skolklasser varit med och tävlat, 742 stycken. I tuff konkurrens är nu vårens vinnarklass utsedd: Bärstadsskolan klass 3 Röd i Hammarö i Värmland.

Grattis Fredrika skola – årets bokväckare 2022!

Årets bokväckare 2022 tilldelas Fredrika skola: ”Som visat hur mycket en liten byskola med stort hjärta kan åstadkomma. Fredrika skola har gjort läsning till ett samtalsämne i bygden, och fått både förskolan, föräldrarna och resten av byn med på sitt glädjefyllda bokväckartåg.”

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier