Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

”Hur hade det låtit om kjolmätning hade skett på en muslimsk skola?”

Många har med rätta blivit bestörta av avslöjandet om att man mäter flickors kjollängd på Engelska skolan för att de inte ska distrahera manliga lärare. Men från högern är det tyst, skriver Per Markus Risman (V).

Tyska Hanna vill lära sig svenska – men måste plugga hemifrån

Hanna Von Legat såg fram emot att plugga vid Stockholms universitet för att lära sig bättre svenska, men en dag innan resan från Tyskland kom beskedet om distansundervisning. Nu får hon studera från bostaden i Segersäng utanför Nynäshamn där hon är inneboende hos en tysk familj

Här byggs skolans duschar om för att bli tryggare

Trots att undersökningar visar att omklädningsrummet är en av de mest otrygga platserna i skolan är det flera skolor i Jönköpings län som fortfarande saknar insynsskydd.

Ny dokumentär om Livets Ords kristna skola

Barnen i Guds armé är titeln på den nya P1-dokumentären som handlar om Livets Ords kristna skola. För första gången berättar tidigare elever om vad som pågick innanför väggarna på skolan.(webb-radio)

Hundar i skolan ska hjälpa barn att fokusera

Intresset för att utbilda skolhundar är stort, hundar som barnen kan läsa för, vara en brygga för de barn som inte varit i skolan på länge eller som kan vara med i undervisningen.Det saknas forskning kring effekt av skolhund i Sverige, men Sveriges lantbruksuniversitet har sökt medel för detta.  

”Det går att skapa en mer jämlik skola – man behöver inte vänta på politikerna”

Emma Leijnse är journalisten som brinner för skolan. Under tio års tid har hon skrivit om hur ojämlikheten påverkar svenska skolbarn – och på sikt samhället i stort. Nu är hon aktuell med sin tredje reportagebok, ”I en annan klass”.

Maria Henriksson tar nu taktpinnen för Binogis nordiska marknad

”Vi är väldigt glada att Maria har tackat ja till rollen som Regionchef för Norden. Hon är en mycket kompetent person med erfarenhet från läraryrket och skolan”, säger Gustaf Hård af Segerstad, en av företagets grundare.

Universitetet om kritiserade salstentan: Kan skrivas senare

Studenter är kritiska till att Linnéuniversitetet kräver att över 300 studenter samlas för att göra en tentamen på plats i universitetets lokaler på fredag. Nu har universitetet bestämt sig för att erbjuda ett nytt tentamenstillfälle om två veckor – för den som av olika skäl inte kan eller vill komma på fredag. Men studenterna är inte nöjda.

Skolpersonal i Frankrike går ut i strejk

Skolpersonalen strejkar i protest mot bristande åtgärder för att begränsa smittspridningen inom skolans värld och känner en stor otrygghet både för sig själva och för barnen.

Hennes uppfinning kan hjälpa dyslektiker – mäter ögonens rörelser

Wilma Emanuelsson, 18, har inte ens gått ut gymnasiet ännu. Men trots sin ringa ålder är hon redan en rutinerad programmerare. Med hjälp av sitt intresse för datorer har hon nu tagit fram en ny teknik som ska kunna underlätta för bland annat dyslektiker att klara av skolan.

Skolpeng en naturlig del av ”svenska modellen”

Tage Erlanders ord om valfrihet inom välfärdsstaten var riktiga när han formulerade dem för snart 60 år sedan – och är det än i dag. Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan, skriver i sista delen i SvD-serien ”Striden om skolan”.

Musikskapande stärker elever med särskilda behov

Per Nylén, förskollärare, musikpedagog och låtskrivare, ska föreläsa på Skolportens konferens Musik för grundskolan. Han kommer att tala om sitt musikprojekt för barn med särskilda behov.

90 000 norska elever och lärare coronatestas innan skolstarten

I Oslo uppmanas 90 000 elever och lärare att coronatesta sig innan de återvänder till skolan efter julledigheten.Testet är frivilligt, bygger på tillit och är en åtgärd för att bromsa coronasmittan i Norge.

Lärarens oro när eleverna återvänder: ”Uppgivet”

Om en vecka återvänder eleverna till skolorna efter det två veckor långa jullovet. Flera regioner varnar för ökad smittspridning i och med skolstarten. Hanna Garberg, svensklärare på Gubbängsskolan i Stockholm, känner sig uppgiven. ”Det är som att skolan är en låtsasvärld där covid inte finns”, säger hon.

Nu får 60-åringar söka studiebidrag – ska göra det lättare att skola om sig

Efter årsskiftet kommer åldersgränsen för att söka studiemedel att höjas till 60 år. Det här är en del av januariavtal och syftet är att göra det lättare för äldre att skola om sig.  

Skolportens konferenser
Skolportens magasin
Erbjudande till dig som blir prenumerant på Skolportens magasin!

Erbjudande till dig som blir prenumerant på Skolportens magasin!

För endast 349 kr får du 6 nr (ord. pris 590 kr helår) av Skolportens magasin – och kan köpa kompetensutveckling till kampanjpris hos Studentlitteratur!

Se alla böcker med kampanjpris och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Musikskapande stärker elever med särskilda behov
  Per Nylén

Musikskapande stärker elever med särskilda behov

Per Nylén, förskollärare, musikpedagog och låtskrivare, ska föreläsa på Skolportens konferens Musik för grundskolan. Han kommer att tala om sitt musikprojekt för barn med särskilda behov.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Namn och Nytt
Särskolan får ny rektor

Den 14 mars 2022 tillträder Anna Léven i tjänsten som tillförordnad rektor för grundsärskolan på Gotland.

Ylva Appelgren tillförordnad skolchef

Ylva Appelgren tillträder som skolchef den 17 januari. Hon efterträder Katarina Johansson.

Han är ny skolchef för Römosseskolorna

Römosseskolornas nye skolchef och ordförande i styrelsen är Johan Romberg. ”Mitt uppdrag är att slutföra det uppdraget den tidigare styrelsen gav, att ta bort de religiösa inslagen”, säger han

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

De kan konsten att vara snälla

Karim H, Karim M och Freja och resten av deras klass är experter på att vara snälla. Deras skola har nämligen fått ett snäll-stipendium.

Mensa: Hon är läraren som revolutionerat matematiken

Matematikveteranen Ulla Öberg har, som första lärare, utsetts till 2021 års vinnare av Mensapriset.

Digitala verktyg ett lyft på naturbruksprogrammet

Yrkesläraren Marie Törnqvist tycker att digitala verktyg passar bra även för yrkesutbildningar och har bland annat låtit lands­lags­tränare bedöma elevernas ridlektioner på film. Nyligen blev hon nominerad till Guldäpplet.

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier