Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Apl visar vägen till vuxenlivet

Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten att få apl och jobb efter skolan. ”Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder”, säger yrkesläraren Bernth Nyström.

Skolministerns lösning på lärarkrisen – utreder nationell skolpeng

Lärarbristen väntas hålla i sig till 2030 om inget stort förändras, enligt en prognos från Skolverket.För att vända lärarbristen behövs skolan göras till en attraktiv arbetsplats, säger skolministern Hon betonar också vikten av fler satsningar inom lärarkåren som är på gång.

”Skolan bör inte fostra elever i intolerans”

Tystnads-och kränkthetskulturen är en folksjuka. Om inte eleverna tränas i andra perspektiv i skolan, vad är det för intoleranta människor som släpps ut i samhället? skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Debatt: Användningen av skolhundar måste problematiseras

Det har forskats en del om effekterna på barnen och trots att beläggen inte är helt klarlagda för att hundars närvaro i skolan gynnar barnen, har detta tagits som ett faktum, skriver debattörerna.

Rapport: Lärare tiger om bristerna – av rädsla

Tystnadskultur, repressalier och en rädsla för att engagera sig fackligt. Det är utbredda fenomen inom skolan, visar en ny rapport. ”Det är förödande och djupt allvarligt”, säger Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Utmana genusmönstren i idrott och hälsa!

Läs vår intervju med Inga Oliynyk, lärare i idrott och hälsa och doktor i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Idrott och hälsa i låg- och mellanstadiet. Hon kommer att tala om hur man kan utmana genusmönstren i idrott och hälsa.

Så drabbas lärare av tystnadskulturen

14 procent av lärarna i vinstdrivande skolor anser att arbetsgivaren ogillar fackligt medlemskap. 26 procent av dessa är rädda för negativa konsekvenser av ett medlemskap, och 7 procent vågar inte ansluta sig. Det visar en ny rapport om tystnadskulturen i skolan.

Sävsjö kommun jublar över beslutet om musikundervisning

Sävsjö kommun är en av de som nu återigen kommer införa musikundervisning på lektionstid. Detta efter att Skolinspektionen godkänt Habos modell där ansökan om ledighet för att delta i kulturskolan jämställs med annan ledighet.

Här utvecklas skolan

Ordet och begreppet tillit peakade för några år sedan. Förra regeringen tillsatte en Tillitsdelegation, en lång rad forskare följde tillitsförsök i kommuner, regioner och i statliga myndigheter, rapporter skrevs. Nu är begreppet något neddämpat. Men på utbildningsförvaltningen i Lund lever tilliten ett gott liv. Frågan är dock om det var delegationen eller ett genuint intresse för skolutveckling och ledarskap som kom först.

Skolverket välkomnar samverkan mellan skola och Kulturskola

Det är bra med olika sätt att samverka med skolan för att barn ska kunna delta i Kulturskolans undervisning, det anser Skolverkets jurist Anna Medin. Samtidigt betonar hon vikten av att beslut om ledighet för en elev måste vara en individuell prövning för varje barn.

”Oroande låg kunskap om rättsstaten”

Det positiva är att eleverna inte vill ha ett mindre demokratiskt Sverige. Men kunskaper är alldeles för låga kunskaper om förhållandet mellan rättsstat och politik, skriver Fredrik Wenell i en ledare.

Efter tillsägningar om ”för korta kjolar” – skolan måste sluta med klädkod

Engelska skolan i Täby behöver sluta med sin klädkod enligt ett beslut från Skolinspektionen. ”En skolas ordningsregler är till för att upprätthålla trygghet och studiero, men vi har kommit fram till att de här reglerna inte har det syftet”, säger Ellen Delby Susic, Skolinspektionen.

Skolinspektionens krav på Engelska skolan: Sluta med klädreglerna

Engelska skolan i Täby får backning av Skolinspektionen. Skolan har infört klädregler som inte är förenliga med skollagen och som drabbar framför allt flickornas frihet på skolan. Skolinspektionen kräver nu att åtgärder vidtas för att elevernas frihet och integritet säkras.

Familjen är den bästa partnern

På Järvaskolan i Kista får alla elever hembesök av skolans personal. Det är en av flera insatser som görs för att få eleverna att fungera i skolvardagen – och i förlängningen hålla sig borta från destruktiva livsval.

Ministern om skjutvåldet vid skolor: ”Kan inte lova guld och gröna skogar”

Regeringen storsatsar på skolan – nu är det upp till bevis för kommunerna. Det är utbildningsministerns budskap efter SVT:s granskning om skjutningar vid skolor. ”Vi sänder med de här pengarna en väldigt tydlig signal till Sveriges alla kommunpolitiker”, säger han.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Utmana genusmönstren i idrott och hälsa!
  Inga Oliynyk

Utmana genusmönstren i idrott och hälsa!

Läs vår intervju med Inga Oliynyk, lärare i idrott och hälsa och doktor i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Idrott och hälsa i låg- och mellanstadiet. Hon kommer att tala om hur man kan utmana genusmönstren i idrott och hälsa.

Läs mer och boka din plats!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Åke Svensson blir ny utbildningschef i Svalövs kommun

Åke Svensson har varit tf utbildningschef sedan 18:e maj och har bland ett stort antal sökande blivit utvald att leda utbildningssektorn i framtiden.

Sista förbundsmötet – så ser ledningen ut i nya Sveriges Lärare

Det nya fackförbundet för Sveriges lärare tar form. Här är personerna som ska leda det nya förbundet.

Charlotta Blom blir ny chef för UNGA Musik i Syd

Charlotta Blom blir ny chef för UNGA Musik i Syd. Charlotta kommer närmast från tjänsten som VD för Ystads teater och tillträder sin tjänst 1 mars 2023.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Utmärkelser

Nu är det klart – de här personerna har Nackaborna röstat fram till utmärkelsen Lära

I dag tillkännagav Nacka kommun de sex mottagarna av Lära – utmärkelsen för att uppmärksamma och hylla inspirerande pedagoger som är anställda vid Nackas förskolor eller skolor. Pristagarna har blivit framröstade av Nackaborna under hösten.

Biträdande rektor hyllar Årets lärare i fritidshem

Johanna Erlén på Talavidskolan i Jönköping blir Årets lärare i fritidshem. ”Vi är så stolta och det var självklart att nominera henne”, säger biträdande rektor Malin Axelsson.

Årets lärare i fritidshem korad

Johanna Erlén på Talavidskolan i Jönköping har utsetts till Årets lärare i fritidshem 2022. Priset delades ut på Fritidshemmens rikskonferen. Tanken med utmärkelsen är att uppmärksamma och lyfta fram fritidshemsverksamhet med hög kvalitet.

Läs fler
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier