Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Redovisning av uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet

I denna regeringsredovisning lämnar skolmyndigheterna förslag på nationella målsättningar, delmål, indikatorer och framgångsfaktorer. Dessa är tänkta att utgöra underlag för en framtida dialog mellan stat och huvudmän. (pdf)

”Gjorde vi det verkligen bättre än vanligt i våras?”

Men jag är tveksam till att vi gjorde det bättre än på länge och jag är mycket kritisk till att dessa resultat används som en förevändning för mer distansundervisning också i framtiden. Vi jobbade på under en pandemi. Vi gjorde vårt yttersta. Men jag kan sätta pengar på att vi gör det bättre när inte hela världen står i brand, skriver krönikören Maria Wiman.

Halländska skolchefer: Skolan är inte likvärdig

Hälften av de halländska skolcheferna tycker inte att skolan i kommunen de jobbar i är jämlik – elevernas chanser att få en god utbildning beror på vilken skola de går på.

Dåligt rykte och resultat får elever att fly

Det fria skolvalet har bidragit till att skolsegregationen i landet har ökat, det visar Sveriges Radios granskning. En av de hårdast drabbade skolorna i Västerås är Pettersbergsskolan som utöver låga betygssnitt dras med dåligt rykte.

Klasser flyttas för att minska segregationen i Avesta

För att få bukt med segregation inom skolan kommer Avesta kommun att göra flera förändringar framöver, bland annat flytta klasser. Avesta är den kommun i Dalarna som har störst problem med segregation inom skolan, enligt Sveriges Radio granskning.

Kan det fria skolvalet bidra till minskad segregation?

Går det att hitta ett läge där friskolorna tar ett större ansvar för att få en blandning av elever, samtidigt som den kommunala skolan är så attraktiv att socioekonomiskt starka familjer söker sig dit? Studio Ett har sökt svaren i det friskoletäta Strängnäs och i Gislaved. (webb-radio)

PM – Slutbetyg i grundskolan våren 2020

I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2020. Syftet är att ge en beskrivning av slutbetygen utifrån den officiella statistiken samt att lyfta de huvudsakliga resultaten. (pdf)

Skolor ändrar upptagningsområde för att minska segregationen

I landets kommuner görs flera olika insatser för att försöka komma tillrätta med skolsegregationen som Sveriges Radio granskar den här veckan. En kommun som lyckats minska skolsegregationen är Varberg som ändrade skolornas upptagningsområden för några år sen.

Här är lärarna som väljer Hovsjöskolan

Hovsjöskolan har länge varit en av Södertäljes mest segregerade skolor. Men detta skrämmer inte skolans rektor och lärarkår – tvärtom. ”Jag har valt att jobba här för det här är den elevgrupp jag tycker är allra roligast att jobba med”, säger Robert Ablanad, högstadielärare.

Politisk oenighet om hur skolsegregationen ska brytas

Moderaterna kritiserar regeringen för att göra för lite för att bryta segregationen i skolan. Utbildningsminister Anna Ekström (S) svarar att problemet är att det inte går att få igenom förslag i riksdagen.

Hemmagjord bomb kastades efter pedagog – nu vädjar skolchefen i Surahammar om hjälp från vårdnadshavare

Nu är måttet rågat för skolchefen i Surahammars kommun. I onsdags fick en pedagog på en skola en flaska med ett explosivt ämne kastat efter sig när hen lämnade skolan och var på väg hem. ”Jag tycker vårdnadshavarna ska tänka till. Det blir i slutänden deras ansvar om det händer något”, säger Katarina Djukic Forsman, tf skolchef i Surahammars kommun.

Hatbrott i skolan är en del av vardagen för stadens unga

Skolan är en vanlig plats för rasistiska angrepp. I en ny rapport från kommunens Forum för demokrati och mänskliga rättigheter vittnar unga Malmöbor om sin utsatthet för hatbrott. ”Det var tufft att höra”, säger förre hatbrottspolisen Thomas Bull som sammanställt de ungas berättelser.

”Lärarna måste få återta makten i skolan”

Genom en rad ogenomtänkta beslut har lärarna de senaste decennierna berövats all auktoritet. Låt lärare och rektorer återta makten i skolan för att återskapa ungas respekt för vuxna och regler i samhället, skriver läraren Lars Hemzelius.

Fler utbildningsplatser på högskolan

För 2021 föreslår regeringen medel som möjliggör för nära 19 000 nya utbildningsplatser så att fler ska kunna studera vid universitet och högskolor. En investering i utbildning är både en investering i människan och en investering i samhällsbygget. Antalet sökande till högskolan är rekordhögt och regeringen möter upp med både fler platser på längre utbildningar och med fler platser på kortare kurser och vidareutbildning för att den som blivit av med sitt jobb ska kunna omskola sig eller få nya kunskaper.

Krönika: ”Våra barn ska inte få sin sexualundervisning av porren”

Skolkuratorn och sexrådgivare Lotta Kajving från Västerås skriver i en krönika om ungas porrkonsumtion och att sexualundervisningen i skolan är bristfällig.

Konferenser

Förändringar av höstens konferenser

På grund av rådande läge övergår flera av höstens konferenser till digitalt format. Du som är anmäld till en fysisk konferens flyttas automatiskt över till webbkonferensen och behåller din plats. Vi kontaktar dig personligen för mer information.

Förändringarna gäller alla konferenser som var planerade att genomföras i september och oktober. Läs mer här.

Fortbildning
Skolporten satsar på digitala konferenser

Skolporten satsar på digitala konferenser

I höst storsatsar Skolporten på digital fortbildning. "Vi tror att vår digitala satsning kommer att komma många i skolan och förskolan till nytta", säger Birgitta Hartzell, Skolportens vd.

Läs hela artikeln
Hör Birgitta Hartzell berätta mer om Skolportens digitala konferenser.
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Erbjudande
Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Ska du se över fördelningen av lärarlönelyftet 2020? Med Skolportens bedömningsunderlag för lärarlönelyftet får du ett enkelt verktyg som hjälper till i det komplexa arbetet.

Läs mer och beställ här
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Namn och Nytt

Ny förbundsdirektör är utsedd

Kalmarsunds gymnasieförbunds direktion har tagit beslut att anställa och tillsätta Mats-Peter Krantz som förbundsdirektör.

Erik Renström föreslås bli Lunds universitets rektor

Universitetsstyrelsen har beslutat att föreslå Erik Renström som ny rektor för Lunds universitet 2021 – 2026.

Höganäs får se sig om efter ny utbildningschef

Liselotte Herrlin väljer att som 61-åring gå i pension. Hon har sagt upp sig som utbildningschef och slutar i slutet av februari nästa år.

Lena blir ny rektor för Molla skola och Mörlandaskolan

Ny rektor för Molla skola och Mörlandaskolan i Herrljunga kommun från den fjärde maj är Lena Barber, som närmast kommer från tjänsten som rektor för Innerby förskoleområde.

Ny rektor vid den samiska förskolan i Giron

Från och med 1 september hälsar vi Laila Päiviö-Brackett välkommen som rektor på förskolan i Giron.

Skolporten 20 år
Uppdrag: Att göra skillnad

Uppdrag: Att göra skillnad

Skolporten fyller 20 år! Det startade med ett enkelt faxbrev till Sveriges rektorer. I dag når vi mer än en tredjedel av skolans personal. Läs om Skolportens resa sedan starten år 2000.

Läs mer
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Högre särskilt stipendium

Lärarstiftelsen har tilldelat professor emerita Ingrid Carlgren och professor Pernilla Nilsson 2020 års Högre särskilda stipendium. Stipendiebeloppet är på 20 000 kr vardera. De får det för framgångsrika insatser inom forskning och utredning inom det pedagogiska området.

Årets finalister till lärarpriset Guldäpplet: Lärare som förnyar lärandet och tar in omvärlden i skola och förskola

Drygt hundra lärare har nominerats till lärarpriset Guldäpplet 2020. Bland dessa har juryn utsett årets finalister, som presenteras i samband med den digitala Bokmässan.

Meet the Global Teacher Prize 2020 Top 50 finalists!

Meet four of our Top 10 Finalists and our Top 50 Finalists for the Global Teacher Prize 2020!

”TrumPeter” prisas för sina pedagogiska musikinsatser

Trumläraren och musikern, Peter ”TrumPeter” Svensson i Karlshamn vann på torsdagen Framtidens Musikpris i kategorin Enastående pedagogisk gärning.

Årets bästa offentliga måltider – här är vinnarna!

För åttonde gången i rad koras de bästa offentliga måltiderna i Sverige – över 250 förskolor, skolor och äldreboenden har bedömts av juryn.

Läs fler