Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

”Ett av svenska skolans största misslyckanden”

Hon hade upplevt det svårt att befinna sig i språkligt underläge gentemot klasskamraterna. Samtidigt hade hon nått insikten om att hon inte hade fått en skolgång på samma premisser som de andra eleverna. Hon hade på nära håll erfarit en av de svenska skolans största misslyckanden, den bristande likvärdigheten, skriver Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö.

”Nyttan med läxor är långt ifrån självklar”

Att kräva att barn och ungdomar ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsa. Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig, skriver Pernilla Alm i en replik.

Familjer flyttar för att barnen ska hamna i bra skolor

Barnfamiljer tenderar att flytta för att barnen ska ha möjlighet att hamna i rätt skola. Det är slutsatsen i en studie som presenteras i tidskriften Ekonomisk Debatt.

Skolministeriet : Bråket om BEO

En kritikstorm mot BEO har rasat under året. Lärare vågar inte längre ingripa mot stökiga elever har det sagts. Och man varnar för att en anmälningskultur brer ut sig i skolan. Vad handlar det här om? (webb-radio)

”En bra skola måste få kosta”

En bra skola, där lärare inte sliter ihjäl sig och där elever känner att de har tid med sina lärare, måste få kosta en rejäl slant. Den summan är billigare än den som kommer av att man under flera års tid systematiskt dragit ner kvaliteten på skolan, Borås Tidning på ledarplats.

Forskare om lärarrollen: Vi har börjat en positiv resa

Det ges ofta en ganska mörk bild av läget i skolan men Andreas Ryve, som är professor på Mälardalens högskola i Västerås, menar att lärarrollen håller på att förändras.

Förslaget: Skippa gratiskaffet – lägg pengarna på skolan

Kiruna kommun betalar drygt en miljon kronor om året för gratis kaffe till de anställda, skriver NSD. Nu höjs röster för att skippa gratiskaffet och i stället lägga pengarna på den krisande skolan. ”2En miljon är ingen obetydlig summa”, säger kommunalrådet Gunnar Selberg (C) till tidningen.

Färgelanda satsar stort – två lärare per klass

I en tid när skolan kostar allt mer och kommunkrisen nalkas – väljer Färgelanda att satsa stort. Klassrummet får inte en, utan två lärare.”Man är orolig att förlora det här”, säger rektorn Pär Allvin.

Larma tidigare om elever är på väg ut

En utbyggd elevhälsa och tätare samarbete med socialtjänsten är ett måste – men det räcker inte. Arbetet med elever som riskerar att inte klara skolan måste börja tidigare än i dag, menar rektor Susanne Wallin Eriksson på Holmsjö F-6-skola i Karlskrona.

Anna Ekström om kommunernas besparingar: ”Allvarligt”

Utbildningsminister Anna Ekström ser allvarligt på svaren i Ekots enkät som visar att en stor andel av landets kommuner sparar på skolan. Det är ett kommunalt ansvar, men staten kan hjälpa till, säger hon.

SD: Minderåriga känner sig tvingade att klimatstrejka

Minderåriga tvingas delta i klimatdemonstrationer och det är vanligt att antidemokratiska budskap förs fram, hävdar SD-ledamoten Tobias Andersson. I Umeå har en skola hamnat under lupp efter påståenden om att klimatstrejken ingått i elevernas undervisning.

Eleverna ska göra rasterna roligare på Åsaskolan

Åsaskolan är en av tre skolor i Kungsbacka som inför trivselledare på rasterna för att skapa en inkluderande och aktiv miljö bland eleverna.

Familjer flyttar för att barnen ska hamna i bra skolor

Barnfamiljer tenderar att flytta för att barnen ska ha möjlighet att hamna i rätt skola. Det är slutsatsen i en studie som presenteras i tidskriften Ekonomisk Debatt.

Skolan fick hålla öppet i decennier trots larm om brott och kränkningar

Kan en dömd ekobrottsling utan pedagogisk utbildning driva en skola? Får pengar som ska gå till barns utbildning skickas till bolag utomlands? Tillåts en skola hålla öppet trots att lärare slår larm om elever som far illa och flickor som tvingas ha slöja? Svaret på alla frågor är ja. DN berättar historien om en svensk skola.

Konferenser
Lediga jobb
Alla lediga jobb
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Elevhälsa. Samordningen av elevhälsan ses nu över av Skolverket och Socialstyrelsen. Inte en dag för tidigt, menar forskarna. INTERVJU: Möt Susanne Kjällander, som forskar om digital teknik i förskolan. SPECIAL: 13 sidor om läsning!

Läs mer!
Mest läst senaste veckan

Ett ben i varje båt

Kan man tjäna två herrar samtidigt? Det är vad en rektor måste göra. Som kommunal tjänsteman med staten som uppdragsgivare har man ett ben i varje båt – och det är långt ifrån alltid de ligger jämsides. Chef & Ledarskap tar ett grepp om rektorn som sitter i kläm.

Utbildningspolitiska ställningstaganden från Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbunds medlemmar har djup kunskap om och bred erfarenhet av hur skolan fungerar ur en mängd perspektiv. Följande områden har förbundsstyrelsen valt att lyfta fram som de största utmaningarna för en hög kvalitet i förskolan och skolan i framtiden.

”För att lösa lärarbristen måste skolans styrning ändras i grunden”

Ska vi komma till rätta med lärarbristen måste vi ändra skolans styrning i grunden. Det skriver Linnéa Lindquist, rektor för Hammarkullsskolan och initiativtagare till Skolledarupproret.

Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

Vilka praktiska verktyg finns till hjälp för att utesluta falsk information? Välkommen till en konferens med fokus på källkritik - 28 januari 2020.

Läs mer om konferensen
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Våga-vara-snäll stipendiet gick till skola

Pelle Stipendiet 2019 gick till Borgmästarskolan i Luleå för att de arbetar med karaktärerna kring Pelle Svanslös och att eleverna då utvecklar en större förståelse för varandras olikheter. På prischecken står det 46 500 kronor.

Susanne Kjällander, forskare vid Stockholms universitet, får Guldäpplejuryns särskilda pris 2019

Juryn för Guldäpplet har utsett Susanne Kjällander, filosofie doktor och lektor vid Stockholms universitet, till mottagare av Guldäpplejuryns särskilda pris 2019.

Skolans kvalitetspris till Edina Muratagic

Edina Muratagic, biträdande rektor på Järvenskolan i Katrineholm , tilldelas 2019 års kvalitetspris från bildningsnämnden. Hon får det för sitt engagerade arbete med att utveckla studiehandledning för nyanlända elever.

Lundaläraren har fler än 3,14 anledningar att jubla

Lundaläraren Martin Nilsson är ny världsrekordhållare i Pi Matrix, det vill säga att minnas decimaler i talet pi ≈ 3,14.

LMK-stiftelsens Medicinpris 2019

Årets Medicinpris tilldelas forskaren Johan Mårtensson. Temat för årets pris är  ”Tvärvetenskap i fokus – möten mellan medicin och humaniora”. Mårtenssons forskning syftar till att utveckla metoder som kan förstå, förklara och förbättra möjligheterna för lärande.

Läs fler
Namn och Nytt

Klart med två nya chefer i Svedala kommun

Kommunstyrelsen har fattat beslut att anställa två nya toppchefer i Svedala kommun. Fredrik Aksell tar över som utbildningschef och Boris Blumenfeld blir ny ekonomi- och utvecklingschef.

På nytt jobb: ”Jag pekar inte med hela handen”

Hon är en prisad dirigent och en erfaren rektor med meriter från flera av Stockholms förortsskolor. Men som ny rektor för Adolf Fredriks musikklasser har Anna Alvring helt nya utmaningar att ta sig an.

Lars Bergström ny vice preses vid KVA

Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, har tillträtt som ny förste vice preses i Kungliga Vetenskapsakademin.

Skolans kvalitetspris till Edina Muratagic

Edina Muratagic, biträdande rektor på Järvenskolan i Katrineholm , tilldelas 2019 års kvalitetspris från bildningsnämnden. Hon får det för sitt engagerade arbete med att utveckla studiehandledning för nyanlända elever.

Lena Gumaelius är utsedd till ny prorektor för Mälardalens högskola

Mälardalens högskola utser Lena Gumaelius till ny prorektor. Lena Gumaelius kommer närmast från ett uppdrag som lektor vid KTH, där hon leder forskningsgruppen ”Ingenjörsutbildningens roll i samhället”.