Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Replik på ”Inga fler experiment med den svenska skolan”.

Istället för att ägna sig åt pseudoproblem borde vår skolminister påbörja en kritisk granskning och omprövning av marknadsstyrningen av svensk skola. Det är marknadsskolan och inte “postmodern kunskapssyn” eller “full inkludering” som lett till vikande resultat, sämre arbetsmiljöer, omfattande byråkrati och kontroll, slöseri med skattemedel och växande segregation, skriver Gunnlaugur Magnússon.

”Var rädd om rektorn!”

Det krävs mellan 5-7 år av av kontinuerligt ledarskap för att lyfta en skola med bristande kvalitet. Att många rektorer stannar betydligt kortare är ett allvarligt problem för hela Skolsverige, särskilt för de skolor där det förekommer stora brister. Det skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Facket larmar – hotar med nytt skyddsstopp

Eleven får inte vistas i skolan utan assistent. Det är resultatet av Sveriges Lärares skyddsstopp. Men läraren som blivit misshandlad av eleven träffar ändå denne i matsalen, utan sällskap, och beskriver det som att få ”en kniv i magen”. Nu kräver facket skarpa åtgärder.

Facket varnar: Våldet från elever en fara för lärare

Lärarfacken varnar för att våld och hot från elever mot skolpersonal ökar och de är kritiska mot hur skolan hanterar problemet.Förra året rapporterade personalen i Stockholms stads skolor över 120 fall av våld och hot om våld – med bland annat slag, sparkar och direkta hot.

Därför är visuella representationer viktiga i kemiundervisningen

Läs Skolportens intervju med Emelie Patron, lektor vid Linnéuniversitetet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Kemi och kommer att tala om visuella representationer i undervisningen.

Uppgiften: Kartlägga skolans arbete mot brott

Regeringen ger Skolverket i uppgift att undersöka hur skolan kan arbeta brottsförebyggande. ”Risken är att utredningen leder till ytterligare pålagor för en redan belastad lärarkår”, säger Sveriges Lärares Johanna Jaara Åstrand.

Regeringen satsar på akutskolor och ökad tillgång till speciallärare

Regeringen har beslutat om en ny statsbidragsförordning. Bidrag enligt förordningen ska gå till personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Syftet är bland annat att öka tryggheten och studieron i skolan och stärka arbetet med stöd och anpassningar så att fler elever når utbildningens mål. Totalt omfattar satsningarna 535,5 miljoner kronor för 2023.

Särskilt begåvade barn glöms bort i skolan – Nelly, 9, slutade gå dit

Barn med ovanligt hög IQ, så kallat särskild begåvning, glöms ofta bort i skolan och får inte de anpassningar de har rätt till. För nioåriga Nelly Bergqvist i Falun gick det så långt att hon till sist vägrade gå dit – men ett skolbyte kom att förändra allt. ”Nu vill hon inte ha lov, det har aldrig någonsin hänt”, säger hennes mamma Jessica Larsson.

Så jobbar skolan mot kriminalitet – rektorn: Barn måste känna att de lyckas

Skolan samarbetar med socialtjänst, polis och fritidsverksamhet på Andersberg i Halmstad för att hjälpa barn i riskzon för kriminalitet. Rektor Jenny Wiberg Jönsson på Fyllingeskolan uppskattar samarbetet. ”En delad oro kan vara befriande. Då blir det – oj, det är så här många vuxna som jobbar för mitt barn och vill mitt barns bästa. Då kan vi göra skillnad”, säger hon.

Skolministern efter Sydsvenskans granskning: ”Lagstiftningen bör ses över”

Sydsvenskan har avslöjat att dömda för vålds- och knarkbrott får jobb på Malmös skolor. Nu vill skolministern se över lagen: ”Det är ingen mänsklig rättighet att jobba i skolan”, säger Lotta Edholm (L).

Kritik mot Lundsbergs glädjebetyg: ”Måste prata om lärares moral”

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot rektorn på internatskolan Lundsberg, för bristande arbete mot skolans glädjebetyg. Skolan är en av 30 som granskats efter att under längre ge eleverna högre betyg än de presterat på nationella proven.

Rapport: Nuläge om barns och ungas läsning

För att läsandet bland barn och unga ska öka krävs fler läsfrämjande insatser i socioekonomiskt utsatta områden. Det är också viktigt att stärka läsningen för unga och unga vuxna och öka deras delaktighet, anser Kulturrådet med stöd av Läsrådet, i en ny rapport.

”Böcker och betyg i skolans värld”

Vi har en bit kvar att gå för att uppfylla Tidöavtalets vision om att det i skolan skall finnas en lärobok per elev och ämne. Men regeringens beslut förra veckan om att skjuta till en halv miljard om året så att fler fysiska läroböcker kan köpas in är ändå ett välkommet steg i rätt riktning, skriver Henrik i Barva på ledarplats.

Skolmiljardären: Debatten om vinster är överdriven

Friskoleägaren Peje Emilsson har blivit miljardär på att driva Kunskapsskolan. I SVT:s 30 minuter säger han att kritiken mot vinst i skolverksamhet är överdriven. ”Det är helt ointressant vad den är värd för den är inte till salu”, säger han.

Skolministern: Böcker måste göra återtåg i skolans värld

Regeringen satsar en halv miljard om året för att barn ska få fler fysiska läroböcker i skolan. Pengarna riktas framför allt till grundskola där det går cirka en miljon barn. ”Det här är ett led i att få tillbaka läsningen i skolan, på bekostnad av skärmtiden”, säger skolministern.

Skolportens konferenser
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Skolportens konferenser
Därför är visuella representationer viktiga i kemiundervisningen
  Emelie Patron

Därför är visuella representationer viktiga i kemiundervisningen

Läs Skolportens intervju med Emelie Patron, lektor vid Linnéuniversitetet. Hon ska föreläsa på Skolportens konferens Kemi och kommer att tala om visuella representationer i undervisningen.

Läs mer och boka din plats!
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Utmärkelser

Prisregn över Stockholms stads skolor

Årets UF-pristagare skapar, syr och slipar på affärsidéer. Stockholm Science och Innovation School gör skäl för sitt namn. Det stod klart när två av skolans UF-företag utsågs till Årets UF-företag och Årets innovation i Ung Företagsamhets regionala tävling som gick av stapeln nyligen.

”Festfixaren”: Kan inte tänka mig annat än att vara lärare

För Rickard Fors är matematik mycket mer än ”bara” ett skolämne. Synsättet smittar av sig på hans elever – som precis som Rickard Fors ser matteproven som en fest. Nu har han tilldelats Kungliga Vetenskaps­akademiens matematiklärarpris.

Kemiläraren Jonas i Helsingborg prisas av Kungliga vetenskapsakademin

Han har arbetat i särskola, med flyktingar från Syrien och som lågstadielärare i Örkelljunga. Nu arbetar Jonas Kronkvist som gymnasielärare i Helsingborg och har fått pris för sin undervisning.

Läs fler
Fokussida
Fokussida för chefer

Fokussida för chefer

Nyheter, rapporter, forskning och utveckling för dig som är skolledare eller skolchef.

Till fokussida
Namn och Nytt
Svalöfs gymnasiums rektor Lena Hansson går i pension

Lena Hansson, rektor på Svalöfs gymnasium sedan 18 år, går i pension i höst. Under hennes tid som rektor har skolan utvecklats till en modern gymnasieskola och har vuxit med fler utbildningar, program, personal och elever.

Hon är ny rektor på Mariehällsskolan

Johanna Stjernlöf är ny rektor på Mariehällsskolan i Bromma. Hon har bland annat varit biträdande rektor på Bromstensskolan och Mariehällsskolan tidigare.

Ny skolorganisation klar

Nu är den nya skolorganisationen i Sjöbo kommun klar, där alla har tackat ja till sina platserbjudanden. Nu börjar förvaltningsledningen det viktiga implementeringsarbetet att tillsammans med rektorerna skapa de bästa förutsättningarna för teamen.

Läs fler Namn och Nytt
Nyhetskategorier