Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Sammanställd information om situationen hos huvudmän inom riktade insatser med anledning av Corona-krisen

Med syftet är att bidra till myndighetens bild av läget i skolan med anledning av den situation som råder och för att öka Skolverkets möjlighet att kunna svara på frågor om läget i landet har medarbetare som arbetar med riktade insatser tagit kontakt med drygt 100 huvudmän och skolor. (pdf)

”Går inte längre att klara på en person”

När Stordammens skola i Uppsala i höstas utlyste en tjänst som biträdande rektor sökte närmare 40 personer jobbet. ”Att vi får fler biträdande rektorer i skolorna är en naturlig och nödvändig utveckling. Rektorsjobbet går inte längre att klara på en person,” säger rektor Gabriella Ekström Filipsson.

Musikstudenten Lukas om distansundervisningen: ”Man får mer tid för pluggandet”

Bara i Örebro kommun tvingas 4800 elever plugga hemifrån resterande delen av terminen på grund av spridningen av coronaviruset . En av eleverna är Lukas Parkow, som tycker att distansstudierna har fungerat bra trots en del tekniska svårigheter.

”Om vi stänger skolorna överger vi de mest utsatta barnen”

Regeringen har hittills lyssnat på Folkhälsomyndigheten som inte anser att skolstängning är en bra idé. Men kritiken mot detta är högljudd vilket får oss som rektorer att reagera – nu måste vi ge vår syn, och stå upp för de barn som behöver skolan mest, skriver bland andra ElseMarie Hallqvist, rektor i Göteborg.

När skolan flyttar hem : Hur ser en skoldag hemma ut?

Nu är det upp till många föräldrar att se till så att skolarbetet blir gjort. Hur får jag mitt barn att plugga istället för att spela dataspel? Hur lång är en lektion? Och hur mycket lärare måste jag bli? När skolan flyttar hem tar hjälp av en erfaren lärare och får råd av en familj i Italien som är inne på sin femte vecka med skola hemma. (webb-tv)

Så kan man minska överbelastning på skolans digitala plattformar om fler skolor stänger

När fler skolor går över till att bedriva distansundervisning sker en enorm ökning av användningen av skolans digitala plattformar. Erfarenheter från våra nordiska grannar visar på initiala problem att komma in på plattformar och att det laggar och är segt. I Sverige har detta förebyggts i veckor, nu publiceras ett stöd för att minska överbelastning på systemen.

Rektorns larm: Risk att elever får svårt med distansundervisning

Järvaskolan i Kista vill bli en så kallad jourskola om grundskolorna i Stockholm skulle stänga, för att elever som har föräldrar med samhällsviktiga yrken ska få rätt stöd. Skolans rektor är orolig för att elever som saknar dator eller internet hemma eller har föräldrar som inte kan ge rätt stöd, får svårt med distansundervisningen.

Lisa går i skolan hemma: ”Jag får mer gjort”

Lisa Ginolin, 14, går numera i skolan i sitt rum i lägenheten på Södermalm. Hon är en av många Stockholmare som får distansundervisning, på grund av det nya coronaviruset. ”Det är definitivt roligare att vara i skolan, där jag kan hänga med mina kompisar”, säger Lisa Ginoli

Wiman: Nu tycks alla ämnen leda till Corona

Alla mina lektioner tycks mynna ut i samma ämne. Det fanns en tid när alla vägar ledde till Rom, nu tycks alla ämnen leda till Corona. Vi pratar så mycket om detta och det får mig att fundera på hela skolan som institution – hur oerhört viktig vår roll är i dessa … ja, jag ska inte skräda orden…kristider, skriver läraren Maria Wiman.

Anna Ekström träffar skolaktörer för samtal om coronavirus

I dag bjuder utbildningsminister Anna Ekström in aktörer inom skolans område till ett andra möte med anledning av coronaviruset. Syftet med mötet är att diskutera hur det aktuella läget påverkar verksamheterna samt kommande åtgärder.

Hållbara liv – Om barnets rättigheter, barns uppväxtvillkor och samhällets ansvar

I årets rapport ställer Bris frågan om hur hållbart samhället är för barn att växa upp i och konstaterar att den bristande likvärdigheten i skola, vård och stöd, tillsammans med ökande klyftor i samhället, utgör stora utmaningar för ett samhälle där varje barn ges goda livsförutsättningar. (pdf)

Chefen om lärarhoten och ryktena om snällbetyg inom SFI

Jenny Twana, enhetschef för vuxenutbildningscentrum i Västerås, menar att ryktena om snällbetyg och bristande kvalitet är falska. När det gäller hoten mot lärarna känner hon till problematiken. ”Jag har hört om det och vi har en bra dialog med våra pedagoger. Det är viktigt att de håller sin profession och inte tar åt sig av hoten,” säger Jenny Twana.

”Lärare kan bli bättre på att bryta destruktiva könsmönster”

Ska relationen mellan könen förändras och synen på jämställdhet uppdateras så är skolan en viktig plats och arena. Skolan är avgörande för hur jämställdheten utvecklas i vårt land. Detta arbete kan också stärkas genom att vi lärare fortbildas, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Elev på Viktor Rydbergs skola smittad av corona

En elev på Viktor Rydbergs skola i Djursholm är smittad av corona, det bekräftar skolans rektor för SVT Nyheter. Skolan planerar att hålla öppet som vanligt på måndag.

Ny rapport: Lärare larmar om stora brister med it-strul

​Idag släpper Lärarförbundet rapporten “Felsökning pågår. It i skolan behöver en omstart”. Rapporten visar att det är mycket vanligt att it-strul och bristande it-support stör både undervisningen och studieron i skolan. ”Digitaliseringen i skolan brister på sätt som inverkar starkt negativt på lärares och skolledares arbetsmiljö”, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Temabrev
TEMABREV: Distansundervisning

TEMABREV: Distansundervisning

Stödmaterial, råd, idéer, tips och kunskaper om fjärr- och distansundervisning

Läs mer
Konferenser
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Skolportens magasin

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer här
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Rektorerna hotades när skolorna inte stängde

”Jag kommer hålla dig personlig ansvarig om mitt barn blir sjuk”. Det är ett exempel på hotfulla mejl som rektorer fått från föräldrar som vill stänga skolan på grund av coronaviruset.

Skolchefer vädjar till Skolverket: Vi behöver tydlighet och vägledning

Skolverket har frågat skolchefer landet runt hur det går med distansundervisning, examinationer, särskilt stöd med mera. Skolvärlden har tagit del av svaren.

Skolsverige tipsar! – Så löser vi undervisningen

Skolsveriges tips, tankar och goda exempel. Läs om hur personal ute i skolorna hanterar det svåra och unika läget som coronapandemin skapat.

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Här är enda skolan i Östergötland som fått Skolverkets utmärkelse

Kättinge skola i är den enda i Östergötland som jobbar med Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”. Utmärkelsen stöttar och förbättrar skolans arbete med en hållbar utveckling som ska genomsyra all undervisning i såväl, ekonomi, sociala förhållanden, som miljö.

5 tips – så blir du bra på matte

Tycker du matte är tråkigt? Eller kanske har svårt att begripa hur mycket du än försöker? Prisade matematikläraren Daniel Carlsson vid Linköpings universitet ger här fem tips på vad du kan tänka på.

Han får Sveriges största lärarpris

Matematikläraren Daniel Carlsson blir den första mottagaren av Ingemars lärarpris som, med sin prissumma på en halv miljon kronor, blir Sveriges största.

”Det gäller att fånga de roliga stunderna”

Med ett brinnande intresse för naturkunskap och historieberättande som bidragande orsaker utsågs Maria Johansson nyligen till Årets förskolekraft 2020. Ett pris som gjorde henne förvånad, men också väldigt rörd.

Johanna Hallberg är Årets pedagog i Trelleborg 2020

Johanna Hallberg har tilldelats utmärkelsen Årets pedagog i Trelleborg 2020 av bildningsnämndens ordförande Lars Mikkelä (M) och utbildningschef Sofia Henderup Larsson. Johanna Hallberg arbetar som fritidspedagog på Serresjöskolan.

Läs fler
Namn och Nytt

Nya chefer på kulturskolan och Kulturhuset Najaden

Nu är två rekryteringar av ledare inom kulturen i Halmstads kommun klara. Ny rektor för Halmstads kulturskola blir Henrik Martén, och Marcus Lundberg tillträder som chef för enhet Upplevelser, där bland annat Kulturhuset Najaden ingår.

Jan Strid blir kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen

Charlotte Olsson slutar som verksamhetschef för grundskolan i Karlskoga den 23 juni. I och med detta så har kommundirektör Johan Harryson och Jan Strid gemensamt beslutat att Jan Strid stannar kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen tillsvidare.

Ny Arbetsmarknads- och utbildningschef i Boden

Magnus Åkerlund, nuvarande skolchef i Bodens kommun, ska leda den nya arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Bodens kommun.

Ny rektor klar

Johan Laasonen blir ny rektor på Ahlafors Fria Skola i Ale Kommun. Han tillträder tjänsten fredag den 12 juni.

Folkbildning lockar Tollares nya rektor

”Vi ska lära ut, inte bara producera betyg”, säger Anna Eriksson, ny rektor för IOGT-NTO:s folkhögskola Tollare i Nacka.