Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

”Tunnelseende hotar skolans digitalisering”

Digitaliseringen av svensk skola står inför ett vägskäl. Förväntningarna är höga och allas ögon är nu riktade mot de digitala nationella proven. Men det är riskfyllt att stirra sig blind på en sak, skriver Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry och Annika Andreasen, vd Svenska institutet för standarder.

Larmet: Ätstörning ökar bland unga under pandemin

Antalet ungdomar med ätstörning har mer än fördubblats i Blekinge under pandemin. En anledning är skolans distansundervisning. ”Hemstudier gör att de tappar de så viktiga vardagliga rutinerna”, säger Gunilla Kvarnström, specialistpsykolog på BUP.

”Därför måste skolledare i Småland avbryta sina semestrar”

En stor andel av Sveriges skolledare kommer att tvingas avbryta sina semestrar för att hantera akuta rekryteringsbehov. Förra sommaren gällde det så många som fyra av tio skolledare i grundskolan, och allt talar för att läget är lika illa i år, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Liberalerna kräver satsning på läromedel

Den digitala Almedalsveckan fortsätter, och i dag är det Liberalernas dag. Partiledaren Nyamko Sabuni kommer, i sitt tal, bland annat att lyfta bristen på läromedel i den svenska skolan och kräva att det ska satsas mer pengar.

Ny forskarskola med fokus på mångfald får 39 miljoner

”Kulturellt möjliggörande undervisning genom språk och litteratur” (CuEEd-LL) heter den nya forskarskolan som har fått närmare 39 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet fram till och med 2026. Projektet syftar till att bygga upp forskningskapacitet bland lärarutbildare, för att förbereda nästa generations lärare att undervisa för svenska skolans mångfald.

Enskilda huvudmäns styrning av det kompensatoriska uppdraget i gymnasieskolan

I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar. Särskilt gäller en strävan att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta brukar kallas skolans kompensatoriska uppdrag. (pdf)

Nina Björk: Skolväsendet är i sig motsatsen till en marknad

Det har visat sig att skolkunderna, när de blev fria att välja, inte nödvändigtvis valde kunskap. Kanske älskar inget land i världen marknadsprinciperna lika mycket som Sverige, skriver Nina Björk i en essä om skolan och friheten.

Carlsson (KD): Situationen för resursskolorna är akut

Socialdemokraterna säger sig ofta vilja vara solidariska med samhällets utsatta, så varför har inte Anna Ekström (S) påbörjat ett lagstiftningsarbete för att både ge resursskolorna en egen definition i skollagen, och en hållbar finansieringsmodell? Det frågar Christian Carlsson (KD).

Läraren efter beskedet om vaccination för elever: ”Blir tryggare”

Beskedet om vaccinstart för gymnasieelever i augusti välkomnas av såväl lärarfack som lärare på gymnasiet. ”Ju fler som vaccineras av de som befinner sig i skolan desto bättre är det ju”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Stoppa flytten av våra rektorer i sommar”

Sommaren står för dörren, men för oss präglas den av osäkerhet och en stark oro inför hösten. Detta efter att Grundskoleförvaltningen beslutat att byta ut alla utom en i vår skolledning, skriver Cecilia Fant och Malin Wikhede, lärare på Bergums skola.

Avtalsförhandlingar kan leda till mer likvärdig semester

Avtalsförhandlingarna är nu igång för 5000 lärare, som bland annat arbetar inom föräldrakooperativt drivna förskolor och inom ideella skolor och utbildningsverksamheter. Frågor om lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling ska upp på bordet men målet är också att två gamla friskoleavtal, KFO och Idea, ska bli ett i det nya Fremia-avtalet.

”Vi försvarar rätten att välja skola, Ekström”

Det är lätt att misstänka att S, om de får tillfälle, vill använda förslagen om avskaffad kötid och kvotering till att återvända till ett samhälle där skolbyråkrater bestämmer skolplacering för eleverna, skriver Christian Carlsson (KD) i en slutreplik om skolsegregationen

Wiman: Vi får dubbelt så mycket jobb – för samma lön

Att klona lärare kanske inte är en så tokig idé ändå tänker Maria Wiman när hon får höra om beskedet att närundervisning ska vara huvudregel i höst men distansundervisning ändå kan bli aktuellt i vissa fall.

”Utbildningsministern förstår inte framtidens arbetsmarknad”

För en tid sedan skickade techbranschen ett öppet brev till utbildningsminister Anna Ekström. Budskapet var tydligt: Svensk skola behöver bli bättre på att lära eleverna om programmering och digitalisering. Responsen var minst sagt sval, vilket är oroväckande för framtidens arbetsmarknad, skriver fyra representanter för tech- och utbildningsbranschen.

Skolchefen om våldtäkten på Sofiedalskolan ”Händelse som ingen vill ska hända”

Den 1 april skedde en våldtäkt mot barn inne på Sofiedalskolan i Valbo. Sedan dess har SVT Gävleborg försökt nå ansvariga för att få en kommentar på händelsen och vilket arbete som vidtagits, men ansvariga har tackat nej. Nu ställer kommunen upp på en intervju.

Sommarpaus

Från den 12 juli har Skolportens nyhetsbevakning sommarpaus i 3 veckor. Vi återkommer med uppdaterade nyheter den 2 augusti.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

– Digitala handböcker med praktiska inslag. Så kan våra nya kurser enkelt beskrivas. Det säger Åsa Gustafsson, projektledare på Skolporten som nu lanserar digitala kurser i olika ämnen för skolans alla stadier.

Läs mer här
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolportens digitala kurser
Viktigt att förstå orsak till talrädsla
  Klara Härgestam

Viktigt att förstå orsak till talrädsla

Att vara rädd för att tala inför grupp är helt rimligt, till och med naturligt. Det säger Klara Härgestam, retoriker och kursledare för Skolportens digitala kurs ”Trygga talare i svenska”.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen
  Annsofie Engborg

Så utvecklar du digital kompetens inom sfi-undervisningen

Hallå där Annsofie Engborg, lärarfortbildare och författare, som ska tala om digital kompetens inom sfi-undervisningen.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Namn och Nytt
Idag rektor på Rydskolan – i höst blir hon skolchef i Tibro

Zophia Zander Norell blir ny barn- och utbildningschef i Tibro. Hon är idag rektor på Rydskolan i Skövde kommun och tillträder sin tjänst i Tibro den 4 oktober.

Viktoria Johannesson ny rektor på Karlstad Fria Läroverk

Viktoria Johannesson har utsetts till ny rektor för Karlstad Fria Läroverk och återvänder därmed till Fria Läroverken och Watma Education efter ett år på Karlstad kommun.

André Andersson ny styrelseordförande i Stadsmissionens Skolstiftelse

Vid Stockholms Stadsmissions styrelsemöte den 17 juni utsågs André Andersson till ny styrelseordförande i Stadsmissionens Skolstiftelse.

Läs fler Namn och Nytt
Utmärkelser

”Eleverna får växa genom musiken”

Med hjälp av musik kan livet fyllas med fina upplevelser. Det verktyget vill Gunnar Persson, musiklärare på S:t Eriks gymnasiesärskola, föra vidare. I fjol utsågs han till Årets lärare inom denna skolform.

Läs fler
Fokussida

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Nyhetskategorier
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer