Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Regeringen tillsätter en utredning om hur säkerheten i skolan kan förbättras

Skolan ska vara en trygg och säker plats för alla, men under de senaste åren har det skett ett antal grova våldsdåd i skolor i Sverige. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet.

”Det viktigaste är att eleverna läser längre texter”

Läs vår intervju med Ulf Fredriksson, docent i pedagogik, som ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för låg- och mellanstadiet. Han kommer att tala om svenska elevers läsutveckling.

”Bara 1 av 10 bryr sig om sossarnas vinsttjat”

Socialdemokraternas största intresse verkar vara att omvandla skolan till ett stort integrationsprojekt. Elever ska bussas till och från utanförskapsområden för att uppnå en ”allsidig social sammansättning”. Sådan social ingenjörskonst kan vi vara utan, skriver SD:s Richard Jomshof och Patrick Reslow i en replik.

Regeringen tillsätter utredning om en långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna

Attraktiva yrkesutbildningar är nödvändiga för att stärka kompetensförsörjningen, skapa fler jobb, möta klimatomställningen och få till en bättre integration. I dag planerar regeringen därför att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur yrkesutbildningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) effektivare kan möta dagens behov.

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

Chefen om personalflykten från förskolan: Barnens lärande viktigast

Personal på förskolor i Linköping visar stort missnöje med omorganisationen vilket har lett till att 53 personer har sagt upp sig på kort tid. Men avdelningschef, Helén Petersson, säger att missnöje inte är orsaken för alla som slutat. ”Några har flyttat så det är liksom inte en orsak till alla avsluten”, säger hon.

”Många lärare skäms över hur nedgångna deras skolor är”

Jag har med egna ögon fått se hur otroligt stor skillnad det är mellan stadens skolor. På vissa skolor känns det som att man stiger in i en skola i ett u-land. Vissa skolor i staden har problem med mögel och fuktskador, tapeterna är sönderrivna, nedklottrade eller så har färgen flagnat för länge sedan, skriver HP Tran, lärare.

”Skolor fuskar och sviker elever – politikerna vågar inte göra något”

En del skolor sparar pengar genom att halvera undervisningstiden. Andra visar tydligt att vissa elever inte är välkomna.Trots dessa uppenbara brister kan riksdagspolitikerna inte samla ihop sig för att fatta nödvändiga beslut, skriver DN på ledarplats.

Iryna och Oleksandre får inga pengar för att ta sig till utbildningen i svenska

Iryna och Oleksandre Sjerba som flytt från kriget med sina tre barn vill lära sig svenska och börja jobba. Migrationsverket har avslagit deras ansökan om reseersättning för att ta sig till och från en svenskutbildning med inriktning mot vården.  

”Bort med populismen från den svenska skolpolitiken”

Alla ska kunna välja och byta skola, men det innebär också att trösklarna för det måste undanröjas. Detta borde vara en av grunderna i en långsiktig uppgörelse i mitten om skolan, skriver Centerpartiets Annie Lööf och Fredrik Christensson.

”Skolproblemen började inte 1990”

I debatten om den svenska skolans kvalitetsproblem lyfts 1990-talets systemreformer som centrala bovar. Det är dock att göra det alltför lätt för sig. Skoldebattören Inger Enkvist konstaterar att den negativa spiralen började decennier tidigare.

”Det får vara slut på tomma löften om satsningar på skolan”

Politiker säger att de satsar på skolan men ändå ökar ständigt lärares och rektorers arbetsbelastning. Nu får det får vara slut på tomma löften. Ökas inte budgetarna för skola och förskola så kommer nedskärningarna att fortsätta. Det skriver representanter för Lärarförbundets lokalavdelningar i Stockholms län.

”Politikernas vuxengissningar får förödande konsekvenser för utsatta barn”

Det finns en bild av att det svenska skyddsnätet för barn fungerar. Att barn kan vända sig till socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan för att få den hjälp de behöver. Så är inte fallet, systemet är ur funktion. Det skriver Elin Hågeby Caicedo, Maskrosbarn.

Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen

För tre år sedan flyttade Realgymnasiet in i ett gammalt lasarett i centrala Trollhättan. Det är en skolkedja som utbildar elever i naturbruk med bland annat hästhållning på schemat – men utan att ha stall och hästar på skolan. Ändå får skolorna mer än dubbelt så hög ersättning som en vanlig skola just för att det kostar så mycket att ha djur.

”Skolministern låter alltmer desperat”

Skolministerns många gånger ohyfsade och generaliserande sätt att uttrycka sig gentemot fristående skolor är ovärdigt och kränkande mot alla som är engagerade i dessa skolor. Lina Axelsson Kihlblom är trots allt minister även för dessa elever, föräldrar och lärare, skriver Patrick Reslow (SD) i en replik.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?
  Åsa Wikforss

Hur kan man motverka kunskapsmotstånd?

Läs vår intervju med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, som ska föreläsa på Skolportens konferens Källkritik. Hon kommer att tala om kunskapsmotstånd.

Läs mer och boka din plats!
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Namn och Nytt
Annica Henrysson blir ny gymnasiechef i Skövde kommun

Annica Henrysson efterträder Bengt Stenhammar som gymnasiechef i Skövde kommun. Annica har en lång erfarenhet från olika delar av skolans verksamhet och kommer närmast från en tjänst som avdelningschef inom sektor utbildning i Mariestads kommun.

Mot nya utmaningar – ännu en chef slutar

Landskronas skolchef Fredrik Menkus Wegbratt ut ett mejl till personalen på sin förvaltning att han slutar. Detta efter blott två år på tjänsten.

Carina Högberg ny rektor på Västanviks folkhögskola

Carina Högberg är ny rektor på Västanviks folkhögskola.

Läs fler Namn och Nytt
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Utmärkelser

Årets lärare vill vara mjuk

Lågstadieläraren Anna Rydberg har arbetat på Husbygårdsskolan i drygt 20 år. Nu prisas hon för sitt lågmälda sätt att undervisa, vilket skapar ett tryggt klimat i klassen. ”Jag vill vara en mjuk lärare som inte behöver höja rösten”, säger hon.

Rekordstort intresse för Pantresan – första pris till Bärstadsskolan i Värmland

Intresset för skoltävlingen Pantresan har varit rekordstort. Aldrig tidigare har så många skolklasser varit med och tävlat, 742 stycken. I tuff konkurrens är nu vårens vinnarklass utsedd: Bärstadsskolan klass 3 Röd i Hammarö i Värmland.

Grattis Fredrika skola – årets bokväckare 2022!

Årets bokväckare 2022 tilldelas Fredrika skola: ”Som visat hur mycket en liten byskola med stort hjärta kan åstadkomma. Fredrika skola har gjort läsning till ett samtalsämne i bygden, och fått både förskolan, föräldrarna och resten av byn med på sitt glädjefyllda bokväckartåg.”

Läs fler
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
Nyhetskategorier