Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

Först i landet med kommunförlagt lärarlyft i Svenska som andraspråk

Falkenbergs kommun vill öka sin lärarkompetens inom svenska som andraspråk. I en samlad satsning har man bestämt sig för att kompetenshöja en grupp lärare som efter tre terminers halvtidsstudier kommer att bli behöriga att undervisa för åk 7-9 i svenska som andraspråk. Högskolan Väst står för genomförandet.

Ny lag inget stopp för utländska och kortsiktiga ägare i skolan

Strängare regler om vem som får äga och driva en skola, var tänkta att stoppa kortsiktiga riskkapitalbolag som skolägare. Så blev det inte. Nu har ett riskkapitalbolag köpt Internationella engelska skolan. För Skolinspektionen är det lite av ett detektivarbete att ta reda på vem som faktiskt äger skolan nu.

Oklart om skolan ska smittgranskas

Regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att göra en riktad tillsyn av utsatta branscher under pandemin. Dock är det ännu inte bestämt om skolan ingår i kontrollerna. ”Jag häpnar om skolan och förskolan inte ingår”, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Nytt innovativt skolmaterial om Förintelsen

Raoul Wallenberg Academy lanserar det nya skolmaterialet “Story Keepers — För historien vidare” inför Förintelsens minnesdag. Materialet Story Keepers laddas ner som en app och innehåller berättelser av överlevande från Förintelsen. Det är designat och utvecklat med innovativ teknik för att fånga och behålla elevernas intresse.

Isak Skogstad: ”Äntligen görs något åt lärarutbildningen”

Nu ligger ett förslag på bordet som innebär att kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar – utan undantag. Det är inte en dag för tidigt.

Förslag om bättre lärarutbildning och fler lärare på remiss

Kvaliteten i lärarutbildningarna ska fortsätta öka och det ska bli enklare för akademiker att ställa om till läraryrket. Nu remitteras en rad förslag för högre kvalitet, fler lärarledda timmar på lärarutbildningarna och en helt ny utbildning för akademiker som vill skola om sig till lärare.

Rekordmånga YH-platser inom vårdyrken: ”Pandemin har förstärkt behoven”

I dag beviljas rekordmånga utbildningsplatser inom en rad vårdyrken av Myndigheten för yrkeshögskolan, anledningen är att pandemin har lett till en ökad efterfrågan inom vården. ”Pandemin har förstärkt behoven inom hälso- och sjukvårdsområdet och då försöker vi använda pengarna i de branscher där behoven är som störst”, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Thomas Persson.

Skolverket: Skolorna får själva avgöra vad som är möjligt

Rekommendationerna är bara några i mängden, menar Skolverket som svar på skolornas kritik. ”Det går inte att ta fram generella råd som passar in på var och en av alla skolor”, skriver Helena Messing Berg, pressekreterare på Skolverket, i ett skriftligt svar till SVT Väst.

”Lär ut hur destruktiva normer hänger ihop med våld i skolan”

Det krävs fler insatser för att stoppa våldet i Göteborg. Därför föreslår vi rödgrönrosa att det våldsförebyggande arbetet i skolan ska öka. Det är dags att vi satsar oss ur krisen, skriver Karin Pleijel (MP), Teysir Subhi (Fi) och Jenny Broman (V).

Rektorn om Komvux nya policy: ”Kan inte svara på om det är juridiskt hållbart”

I våras antog Komvux i Örebro en ny policy i hopp om att sänka kostnaderna för teckenspråkstolk. Policyn är en tolkning av gymnasieförordningen där det fastställs att tolkstöd inte behöver erbjudas om antalet sökande är färre än fyra. Men enligt Skolverket avser och reglerar förordningen endast utbildning vid gymnasieskola.

”Politikerna är skolans verkliga problembarn”

Varje gång jag försöker lösa en konflikt uppstår ett merjobb för mig. Jag ringer föräldrar, skriver incidentrapporter och agerar ordningsvakt i största allmänhet.Vet ni vad, politiker? De stökiga barnen är inte problemet. Ni är,  skriver läraren Alexander Skytte.

Fjärrundervisning får de blyga eleverna att kliva fram

Sedan fjärrundervisning infördes för högstadielever så har man på Perslundaskolan i Ockelbo sett en tydlig positiv effekt med den här formen av undervisning. Det har visat sig att elever som vanligtvis är tillbakadragna nu vågar kliva fram och ta mer plats.

Högstadieeleverna turas om att vara hemma – så har Leksand minskat trängseln i skolan

Från den här veckan är det möjligt för högstadieskolor att använda sig av distansundervisning vid behov. På Sammilsdalsskolan i Leksand låter man niorna vara på plats, medan årskurs 7 och 8 får turas om att komma till skolan varannan dag.

”Att ta bort betyg har skadat svenska skolan”

Avskaffandet av betygen är främsta orsak till den svenska skolans nedgång. Det är också anledningen till att så många föräldrar, ofta desperat, sökt alternativ, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan, i en replik.

Så här fördelas medel för stärkt distansutbildning

God tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet är en förutsättning för att utbildad personal till välfärd och näringsliv ska finnas även utanför storstadsregionerna. Regeringen satsar därför på att stärka distansutbildningen, öka möjligheterna till verksamhetsförlagd utbildning på distans och utveckla goda samverkansformer för verksamhetsförlagd utbildning.

Konferenser

Förändringar av våra konferenser

På grund av rådande läge kan vi tvingas besluta om förändringar av våra konferenser. Läs om eventuella förändringar här.



Högt betyg till webbkonferenser

Flera deltagare vittnar om att Skolportens webbkonferenser fungerar bra eller till och med bättre än fysiska konferenser. Hör mer i filmen nedan.
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Till fokussida fjärr- och distansundervisning
KONFERENS
Hur kan man tänka kring kritiskt tänkande inom yrkesämnena?
  Mattias Nylund

Hur kan man tänka kring kritiskt tänkande inom yrkesämnena?

Mattias Nylund, universitetslektor, Göteborgs universitet, ska föreläsa på Skolportens konferens Lärare i yrkesämnen. Han kommer att tala om hur man kan tänka kring kritiskt tänkande på yrkesprogram.

Läs mer
Fokussida
Fokus på förskola

Fokus på förskola

Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussidan förskola
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fortbildning
Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

Deltagarna uppskattar Skolportens webbkonferenser

När coronakrisen slog till i Sverige ställde Skolportens konferensavdelning om till digitala konferenser – en lösning som har visat sig vara väldigt uppskattad. "En klar majoritet av deltagarna är väldigt positiva, och det känns fantastiskt", säger Birgitta Hartzell som är vd på Skolporten.

Läs hela artikeln
Namn och Nytt

Förändringar i AcadeMedias koncernledning

Paula Hammerskog har utsetts till ny kommunikationsdirektör för AcadeMedia. Nuvarande kommunikationsdirektör Annette Lilliestierna har bestämt sig för att lämna bolaget. Ändringen gäller från och med den första februari 2021.

Rekryterar skolchef från Lidköping

Ulf Karlsson, som i flera år haft ledande befattningar inom gymnasieskolan i Lidköping har rekryterats till posten som VD för friskolan Olinsgymnasiet med verksamhet i Skara och Götene, och framöver kanske också i Falköping.

Hon blir rektor för nya Realgymnasiet i Borlänge

Hösten 2021 startar Lärande i Sverige AB upp ett nytt Realgymnasium i Borlänge. Rektor för skolan blir Maria Hag, som tillträder sin tjänst i april 2021.

Mats Strandler ny rektor för Viktor Rydbergs skola Fisksätra

Den kommunala rektorn Mats Strandler har efter en gedigen rekryteringsprocess anställts som ny rektor för Viktor Rydbergs skola Fisksätra, verksamhetsstart hösten 2021.

Michael Deubler blir rektor för Medåkers Friskola

Styrelsen för Medåkers Friskola ekonomisk förening är mycket glada över att få välkomna Michael Deubler till tjänsten som rektor på Medåkers Friskola i Arboga.

Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Erbjudande
Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Bedömningsunderlag lärarlönelyftet

Ska du se över fördelningen av lärarlönelyftet 2020? Med Skolportens bedömningsunderlag för lärarlönelyftet får du ett enkelt verktyg som hjälper till i det komplexa arbetet.

Läs mer och beställ här
Utmärkelser

Raija Ikonen är årets rektor

Raija Ikonen, rektor på Enbacksskolan i Tensta, har utsetts till årets rektor i Stockholms stad.

Hyllat lärarlag sprider tips och arbetssätt

Ett lärarlag på Observatorielundens skola fick nyligen utmärkelsen Årets lärarlag 2020. Det goda samarbetet i lärarlaget har bland annat lett till att flera av lagets modeller och arbetssätt – till exempel schema för fritidsplaneringen – har spridit sig över hela skolan.

Dibber Rullen särskola får Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2020

Även i år får en friskola Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola – Dibber Rullen särskola i Solna. ”När nu Rullen särskola får utmärkelsen igen, blir de ett lysande exempel på att kvalitetsarbete handlar om ständiga förbättringar”, konstaterar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Läs fler
Nyhetskategorier