Allt större besparingskrav på skolorna plågar rektorerna

Den pressade arbetssituationen för Sveriges skolledare blir bara värre. Men skollagen ger rektorerna stor makt över organisationen – om de använder den rätt, menar forskare.

Illustration: Sam Brewster.

ÖREBRO: 72 MILJONER kronor. Uppsala: 100 miljoner kronor. Hässleholm: 49 miljoner kronor. Det är bara några av de sparkrav på skolan i årets kommunbudgetar som har fått Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand att tala om en förödande besparingsvåg i Skolsverige.

Och det kommer mera. Enligt SKL:s ekonomirapport från december förra året behöver kommunerna spara in 31 miljarder kronor fram till 2022, för att kunna ta hand om en växande andel barn och gamla, samtidigt som konjunkturen vänder nedåt. Besparingarna lägger sten på börda på skolledarna, som redan måste vända på slantarna. I en stor enkät i regeringens utredning Rektorn och styrkedjan från 2015 uppgav hela 71 procent av de kommunala rektorerna att de inte hade tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens krav – och att de inte trodde att de skulle få det.

LÄRAREN MARCUS LARSSON på Tankesmedjan Balans, som granskar förhållandet mellan krav och resurser i välfärden, menar att skolan länge har utsatts för tysta besparingar i form av ett effektiviseringskrav i kommunbudgeten på ungefär en procent per år.

– Det ingår i New public management att politiker ska ge incitament till verksamheten att bli billigare och bättre. Det som händer nu är att demografiska effekter och konjunkturförändringar gör att effektiviseringskraven ökar i omfattning, säger han.

I EN GRANSKNING av 2018 års kommunbudgetar visade Tankesmedjan Balans att nio av tio kommuner smygsparade på välfärden. När det inte handlade om uttalade ”effektiviseringar”, ”omprövningskrav” eller ”förändringsfaktorer”, så skedde det genom att verksamheten inte kompenserades fullt ut för ökade lönekostnader eller krävdes tillbaka på tidigare underskott.
– Om skolorna då inte lyckas bli effektivare, så får de ta igen den procenten genom att öka tempot i arbetet. Problemet är bara att lärarna och rektorerna redan har en för hög stressnivå, säger Marcus Larsson.

Samtidigt visar tidigare granskningar gjorda av Skolinspektionen och Arbetsmiljöverket att rektorerna har så många administrativa uppgifter att de har svårt att hinna med det pedagogiska ledarskapet. Marcus Larsson menar att det hänger samman med effektiviseringskraven. I ett system som bygger på New public management måste måluppfyllelsen kontrolleras med mätningar och dokumentation – särskilt när vissa skolor drivs av företag. Dokumentationen är enligt Marcus Larsson dessutom nödvändig som underlag för föräldrar som ska välja skola åt sina barn.

– Då hamnar rektorerna i ett taskigt läge, eftersom de fortfarande måste följa skollagen, samtidigt som dokumentationen ökar och resurserna minskar, säger Marcus Larsson.
Det var rektorernas höga arbetsbelastning som fick regeringen att år 2014 tillsätta Olof Johansson, senior professor vid Centrum för skolledarutveckling på Umeå universitet, som särskild utredare med uppdrag att ta reda på hur skolledarnas situation kunde förbättras.

MYCKET FORSKNING tyder nämligen på att det pedagogiska ledarskapet är avgörande för skolans kvalitet och utveckling. Den nyzeeländska forskaren Viviane Robinson har till exempel visat att arbetet med lärarnas lärande och professionella utveckling är den del av ledarskapet som har klart störst betydelse för elevernas studieresultat.
I sitt betänkande Rektorn och styrkedjan visade Olof Johansson att många av rektorernas arbetsproblem i själva verket berodde på dålig samordning: skilda målbilder, otydlig kommunikation och brist på tillit mellan de olika nivåerna i styrkedjan. Dessutom fanns det brister i huvudmännens systematiska uppföljning och stöd åt rektorerna.

– Jag tror att den bilden i huvudsak fortfarande stämmer. Men tilliten mellan nivåerna får inte bli blind, utan vi måste ha någon mekanism som kontrollerar både rektorer och huvudmän, säger Olof Johansson.


ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! 

För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play!

Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr!

Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant! 


I stället för skärpta lagkrav på huvudmännen kom hans lösningsförslag därför att handla om dialog och utbildning – ett nationellt utbildningsprogram som skulle ge politiker, förvaltning, skolchefer, rektorer och lärare en gemensam syn på skolans uppdrag.

– Utbildning kan förändra både kunskaper och attityder. Hittills är det enda som har hänt att Skolverket har gjort ett utbildningspaket för skolpolitiker, men betänkandet har också lett till att man talar mer om styrkedjan. Det kan leda till att man tänker bättre kring de här frågorna.

SJÄLV MENAR OLOF Johansson att skollagen ger rektorerna en stor makt över sin egen organisation, men att många inte utnyttjar den. I Rektorn och styrkedjan hade till exempel två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna inte gjort några organisatoriska förändringar, trots att det förmodligen vore nödvändigt för att minska deras arbetsbörda.

– När jag gjorde utredningen frågade jag många intressenter om skollagen behövde ändras. De var ganska överens om att vi redan hade den skollag som vi behövde – det gällde bara att tillämpa den, säger han.

I spartider menar han att det är särskilt viktigt att rektor använder sin makt att fördela om resurser efter elevernas förutsättningar och behov, eftersom det ofta är stödinsatserna som får stryka på foten. Samma sak gäller också huvudmännen. Olof Johansson pekar på en granskning av Skolinspektionen från 2014, som visade att nästan hälften av kommunerna behövde utveckla sitt resursfördelningssystem. I vissa fall var omfördelningarna så små att de knappast hade någon effekt alls.

VAD SKA DÅ rektorerna göra när pengarna från huvudmannen inte räcker till? I teorin skulle de kunna spräcka budgeten med hänvisning till skollagens krav, menar Olof Johansson.
Men i praktiken skulle de snarare riskera att få sparken.

– Skollagen anger bara vilken verksamhet som ska finnas, inte vilken kvalitet den ska hålla eller vad den ska kosta. Därför är det väldigt svårt för rektor, som är en kommunal tjänsteman, att göra något annat än att lyda kommunen, säger han.

Denna dubbla styrning, som innebär att staten anger målen medan kommunerna tilldelar resurserna, har tillsammans med kommunernas skilda ekonomiska förutsättningar framförts som argument för att skolan bör återförstatligas. I januariöverenskommelsen har politikerna också bestämt att ett beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap ska tas fram.

MEN PER-ARNE Andersson, som är chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, tror inte att det är självklart att staten skulle ha råd att lägga mer pengar på skolan än kommunerna.

Han menar att problemet med den dubbla styrningen snarare är att den statliga regleringen av skolan ökar – till exempel genom det nya kravet på att varje kommun måste utse en skolchef – medan många kommuner har stora ekonomiska utmaningar. I stället tycker han att huvudmän, rektorer och lärare borde få större frihet att prioritera själva.

– Ökade krav leder ofta till ett behov av mer pengar. Men man måste också vara öppen med de besparingar som faktiskt sker. Transparenta diskussioner om hur resurserna används kan leda till rationaliseringar som inte upplevs som försämringar, säger Per-Arne Andersson.

Som ett exempel nämner han Blommensbergsskolan i Stockholm, där organisatoriska förändringar och ett hälsofrämjande arbete ledde till att sjukskrivningarna sjönk från 5,6 till 1,5 procent på fyra år. Det gjorde att man kunde spara stora pengar på vikarie- och sjuklöner.

– Trots årliga effektiviseringskrav har lärartätheten i Sverige ökat sedan 1980-talet och är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv. Det visar att man trots allt har lyckats göra rationaliseringar.

ETT ANNAT UTSLAG av statens ökade styrning är den allt större floran av riktade statsbidrag, menar Per-Arne Andersson. Han hänvisar till en granskning av Riksrevisionen från 2017, som visar att bidragen försvårar kommunernas planering, kräver extra administration och leder till satsningar på områden som ger bidrag snarare än på de egna behoven. Bidragen gynnar också stora kommuner, som har mer resurser att söka.

I februari visade dessutom Tankesmedjan Balans att det nya bidraget för en likvärdig skola, som bara ska ges till kommuner som inte samtidigt drar ner på sina egna skolkostnader, på flera håll har använts för att täppa till hål i kommunernas budgetar.

– Det finns ett 60-tal statsbidrag för skolan, som är ett elände för kommunerna att hålla reda på. Om staten vill satsa så mycket borde det gå att göra på ett smartare sätt, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKOLCHEFEN KATARINA Ståhlkrantz, som i januari disputerade vid Linnéuniversitetet om synen på rektors pedagogiska ledarskap i statliga policydokument, menar att även själva begreppet ”pedagogiskt ledarskap” kan ses som en del av den statliga styrningen. Genom att fylla det med olika innebörder pekar staten ut vad som är viktigt i rektors uppdrag.
– När man initierade Rektorslyftet och pratade om den effektiva, framgångsrika och instruktiva ledaren, så var det ett sätt att beskriva hur man ville styra svensk skola: Verksamheten skulle vara ekonomisk, resultatinriktad och fokusera på undervisningen, säger Katarina Ståhlkrantz.

Genom att följa begreppets användning över tid har hon kunnat se hur rektorerna har fått ett allt större ansvar: juridiskt, ekonomiskt, resultatmässigt och nu senast även för undervisningen.
Det kan delvis förklaras med att staten har ökat sitt ansvarsutkrävande för att kompensera för 1990-talets decentralisering av skolan.

– Rektorsuppdraget har blivit mer komplext och ifrågasatt. Men det är för enkelt att säga att det bara beror på decentraliseringen. Påverkan kommer från många olika håll: internationella trender och New public management, som bland annat innebär resultatstyrning och en ökad juridifikation.

Samtidigt har hon sett att tidsbrist och för mycket administration har betraktats som ett hinder för rektorernas pedagogiska ledarskap ända sedan 1950-talet. Det problemet skulle knappast försvinna om skolan återförstatligades, tror hon, även om vi kanske skulle få se ett annat slags statlig styrning, som byggde på exempelvis åtlydnad av regler.

EN KONSEKVENS AV att det pedagogiska ledarskapet används som en statlig policy, menar Katarina Ståhlkrantz, är att begreppet aldrig kan få en entydig definition. Därför blir det nästan omöjligt för rektorerna att veta vilka förväntningar de ska leva upp till.

– Paradoxalt nog ger det samtidigt rektorerna både frihet och handlingsutrymme – trots alla kraven, säger Katarina Ståhlkrantz.

I utredningen Rektorn och styrkedjan kunde Olof Johansson se att rektorerna faktiskt tolkade pedagogiskt ledarskap på väldigt olika sätt. Själv menar han att ledarskapet kan utövas antingen direkt, genom klassrumsbesök och pedagogiska samtal, eller indirekt, genom att rektor skapar förutsättningar för ett kollektivt lärande och en gynnsam skolkultur.
Han pekar på den amerikanske skolforskaren Wayne Hoy, som har visat att ”akademisk optimism” – ömsesidig tillit och en kollektiv tilltro till skolans förmåga att få alla elever att lära sig – kan ha en nästan lika stor effekt på elevernas studieresultat som deras socioekonomiska bakgrund.

– I skolor med bra resultat har rektorer och lärare troligen gemensamt skapat ett pedagogiskt klimat som leder till det. Rektorerna måste intressera sig för vad som händer på skolan, säger Olof Johansson.

Fakta/Pedagogiskt ledarskap
Begreppet ”pedagogiskt ledarskap” saknar en entydig definition och har inte någon direkt motsvarighet i internationell forskning. Men enligt de flesta definitionerna handlar det om att leda undervisning och skapa goda lärandemiljöer i syfte att uppnå målen i läroplanen. På senare år har begreppet även kommit att omfatta lärares ledarskap. Skolchefen som vakthund
Enligt en lagändring från 2018 ska huvudmannen utse en eller flera skolchefer med uppgift att se till att den egna skolverksamheten följer föreskrifterna. I praktiken blir skolchefen alltså statens förlängda arm, som ska kontrollera att kommunen och rektorerna fullgör sitt statliga uppdrag. Vilka effekter lagändringen har fått är för tidigt att säga.

Av Staffan Eng

Illustration Sam Brewster


Skolporten nr 3 2019

Denna artikel är publicerad i senaste numret av Skolportens magasin – ute 16 maj 2019

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll.

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-05-20 11:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Svenska politiker får bakläxa om inkludering”

Politikernas formulering ”inkluderingstanken har gått för långt” i januariöverenskommelsen visar på en brist på förståelse för vad inkluderande utbildning är, menar Rune Hausstätter, norsk professor i specialpedagogik, samt gästprofessor vid Stockholms universitet.

”Svensk skola ska bli mer jämlik igen”

Vi har fortfarande kvar att göra för att ytterligare höja kunskapsresultaten och förbättra jämlikheten i svensk skola. Vi behöver göra upp med marknadsstyrningen och återupprätta skolan som en gemensam samhällsinstitution. Slutreplik från Anna Ekström (S).

Hård lärarkritik mot smittarbetet i skolan

Lärarnas Riksförbund är kritiska till huvudmännens bristande arbete för att minska smittspridningen i skolan. ”Det tråkiga är att jag inte är förvånad”, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, om bristerna som framkommit i analysen från Arbetsmiljöverket.

Hur har du det? En rapport om ungas psykiska mående

I denna rapport har vi försökt ta reda på om unga överhuvudtaget berättar för någon om när de inte mår bra, vad är det som gör att de i så fall väljer att berätta, och vad är de som utgör hinder? Rapporten baseras på en enkätstudie där 1073 ungdomar mellan 15-25 från hela Sverige svarade. (pdf)

Nu lanserar Skolporten digitala kurser med flexibel start!

Nu lanserar Skolporten digitala kurser som ger både fördjupning och konkreta verktyg att ta med i den egna praktiken. Först ut är programmering i matematik, cirkelmodellen i svenska och metoder för att eleverna ska bli trygga att tala inför grupp. Dessutom ett helt kurspaket för att stötta nya lärare.

På Andersbergsskolan blir rap en del av svensklektionen

Rapmusik är så populärt bland unga att det nu blir en del i skolan, i alla fall på Andersbergsskolan i Halmstad. Under våren får mellanstadieelever lära sig att analysera raptexter för att förstå innebörden av vad de lyssnar på.

Få grepp om hur programmering kan integreras i undervisningen

Mikael Tylmad, programmeringsproffs, författare och systemadministratör på Södertörns friskola, du har designat Skolportens digitala kurs Programmering på högstadiet.

Frågorna om Pisa-fusket som Skolverkets gd vägrar svara på

Skolverket och generaldirektören Peter Fredriksson får nu massiv kritik för haveriet med den svenska Pisa-studien. Expressen har sökt Fredriksson i ett helt dygn men han vägrar möta oss för en intervju. Här är frågorna som Skolverkets generaldirektör inte vill besvara.

Debatt: Vinstjakten sätts före skollagen

För oss som socialdemokrater är det en självklarhet att alla barn och unga har rätt till en likvärdig skola. Likvärdigheten handlar både om lika tillgång till utbildning och lika kvalitet i utbildning, men också om att skolan har i uppdrag att kompensera för skillnader i elevernas förutsättningar. Men detta är inte bara mina åsikter, det framgår också tydligt av skollagen, skriver Gunilla Svantorp (S), m.fl.

Ny rapport: Lägre betyg när lärare rättade om nationella prov

Skolans egna lärare sätter högre betyg på nationella prov än vad utomstående gör. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen. ”Det bekräftar återigen att det finns ett problem med likvärdighet i bedömningen av de nationella proven”, säger projektledare Fanny Hemmingsson till Skolvärlden.

Utbildningsministern om Malmös skolköer: ”Ett nästan övertydligt exempel på hur dåligt det kan bli”

Att föräldrar i Malmö ställer sina barn i skolköer redan från BB visar att antagningssystemet för grundskolor måste ändras. Det menar Anna Ekström (S). ”Det här är ett nästan övertydligt exempel på hur dåligt det kan bli när man använder kötid som urval, säger hon om DN:s rapportering om de långa köerna till Malmös friskolor.

Den likvärdiga skolan

Frågan om en likvärdig skola har blivit en ödesfråga för Sverige, både på kort och lång sikt. Det krävs starka grepp för att förbättra skolans likvärdighet. I webbinariet talar paneldeltagarna om hur de ser på målet om en likvärdig skola, de diskuterar skolans problem, och vad som måste göras. (webb-tv)

”Steg för steg bryter högerkrafter ner svensk skola”

Grattis till Barbara Bergström som blev rik på skolpengen och till sin 75-årsdag kunde inrätta en professur i sitt namn. Grattis också till Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, som råkar sitta i IES styrelse. Men inte grattis till oss – svenska folket – för en nations skolväsende är inte bra om det tjänar särintressen hellre än folket. Centrum faller sönder, skriver Aftonbladets Jenny Maria Nilsson.

Läromedel ett viktigt instrument

86 procent av lärarna kan inte köpa in de läromedel eleverna behöver, visar en undersökning av Läromedelsförfattarna. Läromedel av hög kvalitet är ett viktigt instrument i skolan – även för lärarna, menar Tim Oates, en av världens främsta experter på läromedel.

Hemlin: Tänk om vi fick kramas på studenten

Tänk om generaldirektör Carlson ändå kunde kalla till presskonferens i morgon för att berätta att nu, nu är det lärarnas tur att erbjudas vaccin. ”De måste ju kunna krama sina elever på avslutningen.” Ja, vi hinner. Det är 39 dagar kvar, skriver Charlotta Hemlin i en krönika.

”Nya läraravtalet är vår och skolans sista chans”

Läraravtalet som nyss klubbats igenom är otroligt viktigt för att vända en nedåtgående trend för skolan. Samtidigt har inte det tidigare avtalet fallit ut så som det var tänkt, skriver Lina Hading, Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, LR Stud.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

Skolporten lanserar digitala kurser med flexibel start!

– Digitala handböcker med praktiska inslag. Så kan våra nya kurser enkelt beskrivas. Det säger Åsa Gustafsson, projektledare på Skolporten som nu lanserar digitala kurser i olika ämnen för skolans alla stadier.

Läs mer här
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Fokussida
Betyg och bedömning

Betyg och bedömning

Betyg och bedömning väcker åsikter – håll dig uppdaterad inom ämnet med de senaste nyheterna.

Till fokussida
Skolportens digitala kurser
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Maria Wiman prisbelönt lärare, debattör och författare, leder Skolportens digitala kurser för nya lärare. Här förmedlas mycket av den tysta kunskap som inte lärs ut på lärarutbildningen och som erfarna lärare tar för givet.

Skolporten
Fokussida
Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion och samlar nyheter, debatt och forskning.

Till fokussida
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Namn och Nytt
Eino Örnfeldt – ny generaldirektör med erfarenhet från högskoleområdet

”Min bild av Universitets- och högskolerådet är att det är en väl fungerande myndighet som sedan starten fått en allt tydligare profil som en myndighet.” Det säger Eino Örnfeldt, UHR:s nya generaldirektör från och med den 3 maj.

Marie Blomberg blir ny skolchef

Marie Blomberg heter den nya skolchefen i Härnösand. Hon jobbar nu som skolchef i Dorotea kommun och börjar sin nya tjänst i Härnösand i början av augusti.

Inger Ashing ny ordförande för Folkbildningsrådet

Inger Ashing har valts till ny ordförande för Folkbildningsrådet. Hon är sedan två år tillbaka ledamot i styrelsen och tar över ordförandeskapet efter Catharina Håkansson Boman.

Läs fler Namn och Nytt
Fokus Covid-19 och skolan

Vill du hitta nyheter och forskning om skolan och Covid-19? Besök vår fokussida där vi samlar det nya på området.

Till fokussida
Utmärkelser

Nytt pris till skolklasser som skildrat pandemilivet för framtiden

För första gången delar UR och Nordiska museet ut utmärkelsen ”Årets skaffare” till två skolklasser som särskilt väl hjälpt museet att dokumentera sina liv för framtiden. Årets vinnare är klass 6 A på Brotorpsskolan i Bagarmossen och klass 5 A på Rörsjöskolan i Malmö. Insamlingen Mitt liv har så här långt genererat 1326 inskickade bidrag och alla dessa sparas för framtiden i Nordiska museets samlingar.

Fyra lärare fick pris i ceremoni på The Factory

Vinnarna av Sollentuna Lärarpris 2020 är utsedda, och de som vann första pris fick på måndagen delta i en ceremoni på the Factory. Lärarpriset delas ut varje år i kategorierna hållbarhet, digitalisering och tillgänglighet, plus ett pris där eleverna själva har nominerat kandidater.

Haninge kommun vinner nationellt pris för säkra och trygga skolvägar

Haninge kommun har tilldelats priset GuldTriangeln av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF).

Läs fler
Nyhetskategorier
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer