Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet.

FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal.

Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar.

Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften.

Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort.

PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning.

Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem.

Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen.

Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.

Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

  • Kompetenshöj den befintliga personalen
  • Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
  • Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
  • Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
  • Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
  • Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat.

Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.

Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.

Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015).

Fotnot.
Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-01 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Ny vd för Skolporten AB

Birgitta Hartzell är ny vd för Skolporten AB. Närmast kommer hon från vice vd-rollen på samma företag.

Lärare lyfte upp elev – domstol frikänner och går emot BEO

När en elev trots tillsägelse vägrade flytta sig ur en soffa som blockerade framkomligheten lyfte en lärare upp eleven. Kränkande menar BEO som krävt att Lidköpings kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd. Men Skaraborgs tingsrätt friar och går på kommunens linje.

Risk att färre brittiska lärare tar jobb i Sverige

Det lutar åt att alla brittiska lärare som arbetar i Sverige kommer att få stanna även efter brexit. Men kanske kommer färre att söka sig hit på sikt om rörligheten begränsas, tror läraren Karen Woodford.

Tre bud fra rektor og studerende: Sådan mindskes frafaldet på læreruddannelsen

Hver tredje lærerstuderende dropper ud, inden de som færdiguddannede når ud i klasselokalerne. Det viser nye tal, som fagbladet Folkeskolen har fået indsigt i.

Chefpsykolog efter flere sager om elevvold: Skoler bør indføre voldspolitik – ligesom med mobning

Kuno Sørensen, chefpsykolog hos Red Barnet, mener, at de danske folkeskoler bør være forpligtet til at udforme en politik for håndtering af vold mellem eleverne. Han påpeger, at vold mod lærerne tages mere alvorligt, end når det rammer børnene.

”Folkeskolens inklusion er gået for langt”

Det er på tide at gøre op med den mangeårige målsætning om at inkludere så mange børn som muligt med særlige behov i de almindelige skoleklasser.

Ofsted pledges new ranking for schools in tough areas

A school in a tough area which has great teachers and a great curriculum could be rated outstanding from September, even if pupils’ results are mediocre, says Ofsted.

Impact of social media on children faces fresh scrutiny

UK researchers study 40,000 households to explore biggest risk factors for mental health.

Ofsted plans overhaul of inspections to look beyond exam results

New guidelines will shift focus towards quality of education rather than ‘outcomes’.

5 saker som förgiftar stämningen på jobbet

Det är låg stämning bland medarbetarna – utan att du som chef förstår varför. Då kan du behöva kolla upp om det finns faktorer i er jobbkultur som förgiftar miljön.

Rättvis bild? – så var det att bli granskad

Det systematiska jämställdhetsarbetet var den enda punkt som Viggetorpsskolan i Finspång fick nedslag på – det kunde bli bättre. Däremot får skolan beröm för sina loggböcker, där eleverna sätter upp mål, planerar och utvärderar.

Skolor får betyg och konstruktiv kritik av Skolinspektionen

Precis som eleverna får nu skolor betyg, fast av Skolinspektionen. Regelbunden kvalitetsgranskning kallas den nya metoden. Åtta skolor i Östergötland har hittills fått besök. En ligger i Finspång.

Här förvaras mobilerna bakom lås och bom

Innan eleverna på Backluraskolan i Hässelby börjar sin första lektion på morgonen, samlas alla mobiler in. Telefonerna förvaras sedan i ett låst skåp under skoldagen och lämnas tillbaka först när skolbarnen ska gå hem.

Strängare mobilregler i privata skolor i Stockholm

SVT Nyheter Stockholm har skickat ut en enkätundersökning till Stockholms stads skolor, där vi frågat om det finns mobilförbud eller inte. Samtliga skolor har någon form av förbud, men hur stränga reglerna är varierar från skola till skola.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
Mest läst senaste veckan

”Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen”

Den överenskommelse, som när det här skrivs kan ligga till grund för att en S/Mp-regering kan tillträda, är spännande sedd ur skolans synpunkt. Av 63 punkter rör i och för sig bara åtta skolan och de ligger nästan sist i överenskommelsen. Per Kornhall redovisar dem en efter en och ger en snabb reflektion efter varje punkt.

Så påverkas skolan av den politiska uppgörelsen

Grundskolan blir tioårig, friskolorna får fortsätta ta ut vinster och ett förstatligande av skolan utreds. S och MP bildar regering om Centerns förtroenderåd och Liberalernas partiråd säger ja – och om V lägger ner sina röster.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola – för att säkerställa att bristerna åtgärdas. ”I det här fallet har vi missat i bedömningen”, säger Mikael Caiman Larsson, utbildningsdirektör i Botkyrka kommun.

Få ledigt från skolan – detta gäller

Skidor ska åkas, släktingar ska hälsas på, och resor till varmare breddgrader för lägre priser lockar. Anledningarna kan vara många till varför man vill att barnen ska vara lediga från skolan utanför loven, men vad säger egentligen reglerna? DN reder ut.

Så ser föräldrar på gymnasievalet

Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.

Aktuella arbetsgivare
Fortbildning
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
Nyhetskategorier