Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet.

FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal.

Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar.

Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften.

Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort.

PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning.

Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem.

Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen.

Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.

Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

  • Kompetenshöj den befintliga personalen
  • Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
  • Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
  • Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
  • Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
  • Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat.

Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.

Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.

Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015).

Fotnot.
Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-01 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

 Normkritik kan inte väljas bort

Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat? Skolporten har intervjuat Lotta Björkman, lärarutbildare vid Södertörns högskola och mångårig utbildare i normkritik, om hur skolan kan arbeta vidare med jämställdhet och genusfrågor.

”Skolan är till för varje enskild elev”

Diskussionerna borde handla om hur skolorna som väljs bort ska bli tillräckligt attraktiva för att resursstarka föräldrar ska välja dessa till sina barn, exempelvis genom att öronmärka pengar till dessa skolor. Om det inte är möjligt, utan lärare känner att de bör uppmana ambitiösa elever att byta skola, vilket en tjej i inslaget berättar att hennes lärare gjorde, är det enda raka att slå igen, skriver ekuriren.se på ledarplats.

Lärarförbundet: ”En krisartad situation på våra fritids”

Aldrig har så många barn varit inskrivna på fritids i Sverige som det är just nu. Samtidigt går personalen på knäna och många sjukskriver sig, visar en ny rapport från Lärarförbundet. ”Minska gruppstorlekarna” uppmanar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. (webb-tv)

”Viktigt med kritisk blick på programmering i skolan”

Det behövs forskning för att ta reda på om programmering i skolan ökar ungas intresse och tekniska kunskaper. Och det är hög tid att huvudmän och lärosäten börjar utbilda de lärare som ska undervisa på området redan i höst, skriver sju forskare vid Malmö universitet.

Här står Counter-Strike på skolschemat

Har du alltid undrat var man ska lägga de perfekta rökgranaterna för att inta en bombsite, eller hur man enklast boostar upp i vents på Cache? Det, och mycket annat, får gymnasieelever i Karlskrona lära sig på skoltid sedan i höstas.

Så ser unga på läraryrket

Läraryrket kommer först på tionde plats när ungdomar ska ranka de mest populära yrkena. Med tanke på den stora lärarbrist som finns, samt hur både elever och samhälle är beroende av lärareffekten, är detta ett stort problem.

Lista: Så här reagerar partierna på betygsglappet

”Oacceptabelt” och ”Sverige ska ha en jämlik skola”. Det är några av reaktionerna på att det redan stora betygsglappet har ökat de senaste åren. Alla partierna vill bryta utvecklingen, men de är oense om hur det ska gå till.

Ett prov, tre års slit

Den kunskap jag har om vad mina elever kan och inte kan, kan aldrig ett enskilt prov konkurrera ut.

Så ska lärare och föräldrar kunna mötas i konflikten

Konflikten mellan lärare och föräldrar har blivit ett växande besvär i skolan och har lett till en stark debatt. Lärarnas Riksförbund, Föräldraalliansen och Barn i Behov möttes nyligen för att diskutera problematiken i skolan och hur man ska bli bättre på att arbeta tillsammans i framtiden.

UR Samtiden – Me too – Vad kan skolan göra? : Förbud och filter – digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika ”mediepaniker”. Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. (webb-tv)

Skolpersonal medger att de förgripit sig på elev

Två anställda vid en skola i Bohuslän sitter sedan mitten av november häktade misstänkta för grov våldtäkt mot barn. Nu medger båda att de utsatt en elev för övergrepp – men de skyller på varandra.

Hugo Lagercrantz: Barn bör få sova middag på förskolan

Det är fel att hålla barn vakna på dagen för att de ska somna tidigt. Barn som ofta vilar under dagen utvecklar sitt språk bättre. Just middagssömnen verkar även vara bra för att konsolidera minnesintryck i största allmänhet.  

”Låt barnen sova middag på förskolan”

Barn sover inte längre middag i förskolan. Förändringen har skett i smyg under de senaste åren utan stöd av forskning och fakta. Men barn behöver den vilan för att varva ner och återhämta sig, skriver Erica Edström, legitimerad psykolog, Umeå på DN.Åsikt.

Tusentals anställda i Norrtälje får NPF-utbildning

Alla anställda inom förskolan och skolan i Norrtälje kommun ska utbildas i hur man bemöter barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Kommunen satsar även på att förändra de fysiska arbetsmiljöerna för barnen.

Konferenser
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Aktuella chefstjänster
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr ute 4 april!

Tema: Skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Skolverkets generaldirektör: Bergströms oro är obefogad

Hans Bergström uttrycker i sin artikel en oro för att Skolverket inte anser att det har någon betydelse vad skolan gör. Den oron är obefogad. Efter att ha arbetat 30 år i skolan vet jag att det har stor betydelse vad ansvariga skolhuvudmän, rektorer och lärare gör, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, i en replik.  

Lista: Så mycket tjänar lärare i olika ålder

Genomsnittlig månadslön inom kommunal sektor efter ålder, och skolyrke, 2016. Växla mellan lärartyperna med hjälp av pilarna.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov.  På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna. ”Vi ser fram emot att få vara en av provskolorna”, säger rektorn Anna Brandén.

Utsatt stadsdel förlorar 36 miljoner kronor när elever byter skola

36 miljoner kronor. Så mycket pengar försvinner från Angered när elever väljer friskolor eller skolor i andra stadsdelar och kommuner. Pengarna var tänkta att användas särskilt i Angered. Nu förändrar Göteborgs stad skolpengen för att stoppa pengablödningen.

Så löser du de 8 värsta konflikterna på jobbet

Chef frågade deltagarna i undersökningen: ”Vilken är den svåraste konflikt du haft under din karriär?” och in kom svar som hade kunnat platsa i vilket psykologiskt tv-drama som helst. Här är några av dem – med kommentarer och förslag till lösningar från Chefs expert Leif E Andersson.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats