Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet.

FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal.

Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar.

Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften.

Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort.

PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning.

Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem.

Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen.

Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.

Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

  • Kompetenshöj den befintliga personalen
  • Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
  • Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
  • Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
  • Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
  • Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat.

Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.

Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.

Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015).

Fotnot.
Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-01 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

”Stärk kunskapen om digitala medier på fritids”

Otydliga riktlinjer kan vara en av orsakerna till att det finns så stora skillnader mellan fritidslärares synsätt och arbetssätt. Det skriver Carolina Martinez, lektor i barn- och ungdomsvetenskap på Malmö universitet.

”Det går inte att spara mer på våra skolor”

Med de ökade besparingskraven landet runt, äventyras nu skollagens tydliga krav på att skolan ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Nya sätt att se på friluftsliv som kunskapsområde

Hallå där Jonas Mikaels, fil.dr. i idrottsvetenskap och lärare i friluftsliv på GIH. Din föreläsning på Skolportens konferens om idrott och hälsa lovar helt nya sätt att se på friluftsliv som kunskapsområde. Vad betyder det? 

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

Hur har barn det? Om barns livssituation – trender, utmaningar och möjligheter

Denna rapport bygger på 77 500 kontakter från barn och unga till Bris under de senaste tre åren, samt aktuell forskning. Den är ett vittnesmål om barns livssituation, om hur det är att vara barn i Sverige idag. (pdf)

Mer komplicerad betygsättning på vuxenutbildningen

Hej där, Per Andersson, professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Du ska föreläsa om betyg, bedömning och validering på Skolportens konferens om vuxenutbildning. Något speciellt som lärare inom vuxenutbildning ska tänka på här?

Få har legitimation på fritids

Krav på legitimation för fritidspedagoger börjar närma sig. Den första juli blir det lag på att alla som har ansvar för undervisning på fritids ska ha legg.

Bris: Så kan sexuella kränkningar påverka elever

Hur påverkas elever som blir utsatta för sexuella kränkningar? Nils Grönroos, kurator på Barnens rätt i samhället, menar att det är vanligt att barn som blir utsatta för övergrepp själva tar på sig skulden.

Rapport: Var femte flicka har oskuldskrav på sig hemifrån

Ett stort antal barn i Uppsala känner att de inte fritt kan välja när eller vem de har sex med. Det konstateras nu i en rapport från TRIS, på initiativ av länsstyrelsen och Uppsala kommun. För att tackla denna fråga sjösätts nu ett resursteam.

Betygshysteri sätter press på tyska nioåringar

I Tyskland kan betygen i fyran avgöra barnens framtid eftersom de bestämmer om barnen kommer in på gymnasiet. Det här skapar press på barn, föräldrar och lärare och har lett till att en del föräldrar tar med sig advokat till utvecklingssamtalet. (webb-radio)

Så här blir de nya avgifterna i förskolan

Under måndagskvällen väntas Stockholms stads kommunfullmäktige klubba de nya avgifterna för förskola, fritids och barmomsorg på obekväm arbetstid. Dessutom slopas rätten till heltid för vissa barn.

Forskaren: ”Barn som är födda på 2000-talet kommer ha skörare skelett”

På 70-talet gick eller cyklade nästan alla barn till skolan. Idag skjutsas ungefär hälften av barnen av sina föräldrar. ”Föräldrar måste förstå att de gör barnen en björntjänst”, säger universitetsadjunkt Lotta Brangefält.

Rapport: Mobbningen ökar på skolorna

Antalet skolbarn som säger att de blivit mobbade i skolan har ökat. Folkhälsomyndighetens rapport barns hälsa visar att antalet barn som kallats för elaka saker, förlöjligats eller utsatts för falska rykten fördubblats på tio år.

Två sätt att skola in på förskolan – så ser de ut

Det finns inga regler och lagar kring hur en inskolning på förskolan ska gå till. Det är upp till varje enskild förskola att bestämma själv. Men det finns två grundmodeller som alla utgår från.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Specialpedagogik 2019
  Konferensen ges i Sthlm & Gbg våren 2019

Specialpedagogik 2019

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Du spelar en avgörande roll för elever i behov av särskilt stöd.Ta del av den senaste forskningen och nyheterna inom det specialpedagogiska fältet.

Läs mer och boka plats
Ny fokussida
Demokrati och källkritik

Demokrati och källkritik

Här samlar vi utvalda nyheter, rapporter och forskning om demokrati och källkritik, samt tipsar om lektionshandledningar och annat material som du kan ha nytta av som lärare och skolledare.

Till fokussidan
Fördjupning
Temabrev: Dyslexi

Temabrev: Dyslexi

Missade du vårt fullmatade temabrev om dyslexi? Här kan du läsa ikapp!

Tema: Dyslexi
Mest läst senaste veckan

Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet

Den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet är hela skolväsendets handlingsplan. De 18 förslag på nationella initiativ och aktiviteter som presenteras i handlingsplanen utgår från den samlade behovsbilden och har formulerats av SKL. (pdf)

Allt fler ingripanden – sex svenska skolor stängdes

Antalet skolor med så allvarliga brister att Skolinspektionen gjort skarpa ingripanden, som att stänga skolor, har ökat. Myndigheten ser hur klyftorna mellan skolor växer, då de med störst utmaningar har svårast att rekrytera lärare.

Från plan till verkstad – #skolDigiplan

Skolväsendet står inför olika utmaningar för att kunna nyttja digitaliseringens möjligheter. Den nationella handlingsplanen pekar på flera nödvändiga insatser av nationell karaktär.

SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Aktuella arbetsgivare
Nyhetskategorier
Utmärkelser

Rektor i Huddinge utsedd till årets chef

Annie Lööf, Oscar Zia och Nyamko Sabuni. Men det var en gymnasierektor från Huddinge som var den stora stjärnan när tidningen Chefs årliga gala gick av stapeln på Grand Hôtel.

Årets Chef 2019: Stefan Vilkman

Modigt, strategiskt och med en tydlig vision leder han elever och personal på Östra gymnasiet i Huddinge. Rektor Stefan Vilkman har tagit det moderna ledarskapet in i skolvärlden med lysande resultat. Själv menar han att han leder genom andra. Därför är han också Årets Chef 2019!

Ulrika Wolff får årets Ingvar Lundbergpris

Ulrika Wolff, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, får priset för sin mångsidiga forskning kring läs- och skrivutveckling hos barn med läs- och skrivsvårigheter.

”Politikerna måste vara modiga”

3 frågor till Hamid Zafar, tidigare rektor vid Sjumilaskolan i Göteborg, utsedd till Årets svensk av nyhets­magasinet Fokus.

Linda Forssén är årets skolledare

Applåderna från 300 skolledare ville aldrig ta slut när Linda Forssén, rektor i Trollhättan, tog emot priset ”Årets Skolledare” vid Skolledargalan på Berns i Stockholm.

Läs fler