Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet.

FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal.

Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar.

Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften.

Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort.

PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning.

Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem.

Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen.

Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.

Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

  • Kompetenshöj den befintliga personalen
  • Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
  • Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
  • Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
  • Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
  • Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat.

Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.

Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.

Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015).

Fotnot.
Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-01 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

”Förskolan ger inte barn samma chanser till lärande”

Sverige har på många sätt en bra förskola, men den är inte likvärdig. Kvalitetsskillnaderna kan inte kopplas till särskilda geografiska mönster eller till socioekonomisk nivå. Skolinspektionens bedömning är istället att de till stor del bottnar i hur styrning, ledarskap och dialog fungerar i praktiken, skriver Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

”Fritids – underskattat medel för en jämlikare uppväxt”

De flesta barn i Sverige deltar i någon organiserad aktivitet på sin fritid, men det är vanligare att barn till arbetare och låginkomsttagare inte har några fritidsaktiviteter. Fritids som nästan alla barn går i har därför en enorm potential, både i att utjämna klyftor och i att generellt bidra till högre kunskapsresultat i skolan. Det är av rena resursskäl inte möjligt idag, skriver Marika Lindgren Åsbrink i en krönika,

”Skolorna måste ha ork att ta hand om alla ”olika” barn”

Den senaste tiden har det pratats mycket om våld i skolor. Om slag och hot som lärare behöver ta emot. En arbetsmiljö de behöver stå ut med som känns absurd och helt befängd. Vem skulle vilja jobba på ett sådant sätt? Att lärare i Malmö med omnejd nu går ut med hur de på fysiska och psykiska sätt blir åtgångna och hotade är bra. Det är viktigt att dessa frågor lyfts till ytan. Det krävs politiska åtgärder, menar Annika Liersch Nordqvist som är förälder till barn som behöver stöd.

Tid för lärande och omsorg – Så vill Kommunal minska stressen i förskolan

Den här rapporten syftar till att sprida kunskap om barnskötarnas arbetsmiljö. Fokus ligger på hur barnskötarna upplever sin arbetsbelastning och ljudmiljön i förskolan. (pdf)

LO vill se större satsning på fritids

LO vill satsa på fritids – bland annat genom fler anställda, slopad avgift och att alla ska ha rätt till fritids. Dessutom vill de att samtlig personal ska ha pedagogisk utbildning för att arbeta med barn. Det skriver LO-ledningen på DN Debatt.

Protester mot grovt sexistisk kurslitteratur i statistik på Örebro universitet

I den obligatoriska kursboken i statistik på Örebro universitet ska studenterna bland annat räkna ut hur stor sannolikhet det är att någon av de 140 kvinnor som ”erövrats” av en strandraggare blir smittade med hiv. Nu växer protesterna mot formuleringarna, men på universitetet är man tveksam till att det går att ta bort boken.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov. ”Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem,” säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Så ska forskningen förstärkas på Malmö universitet

Snart har Sverige ett universitet även i Malmö. På Malmö universitet kommer forskningen växa de kommande åren. Forskningen kommer att stärka utbildningarna men också bidra till utveckling av samhället och skapa fler arbetstillfällen i Malmö.

60 år sedan Gloria Ray Karlmark skrev historia

För 60 år sedan skrev hon och åtta andra svarta elever historia när de äntrade den helvita skolan Little Rock High School. Utifrån sina egna erfarenheter föreläser Gloria Ray Karlmark, som i dag bor i Sverige, i skolor om demokrati, mobbning och vikten av utbildning.

Enkät: Så ser syv på yrket

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget. Här är deras svar.

Tips när tårarna trillar

De flesta är bra på att möta ledsna barn men många känner sig mer hand­- fallna när vuxna faller i gråt. Vi tips­ar om hur du kan göra för att stötta.

Stor satsning på skolrobotar för barn med cancer

Barncancerfondens pilotprojekt med skolroboten AV1 har fallit väl ut. Roboten gör det möjligt för cancerdrabbade barn att delta i undervisningen även när de inte själva kan vara där. Tack vare ett samarbete  med Bauhaus är nu 42 robotar på väg ut till landets skolor.

Mats tröttnade på snack om skolan – skrev raplåt

Rektor Mats Bauer i Lomma har tröttnat på hur det pratas om det svenska skolsystemet. Nu vill han uppmana fler att lyfta fram de positiva sidorna av skolan – genom att rappa.

Ingen dom mot elever som heilade på film

Elever från den välrenommerade Fredrikshovs slotts skola filmade då de heilade och imiterade Hitler. Nu har utredningen lagts ned – utan att de misstänkta eleverna hörts av polis. När DN talar med polisen är de självkritiska till hur ärendet har hanterats, de lägger också skulden på åklagaren.

Konferenser
Ny fokussida
Studie- och yrkesvägledning
  Foto: Warren Wong/Unsplash

Studie- och yrkesvägledning

Här belyser vi studie- och yrkesvägledningens viktiga funktion för att hjälpa eleverna att göra hållbara val för sin framtid. Utöver nyheter hittar du debatt, forskning och rapporter i ämnet.

Till Studie- och yrkesvägledning
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolportens magasin
  Nytt nr ute 7 februari!

Tema: Förskola i Skolportens magasin

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste veckan

Heja elevhälsa!

En ”Visättraanda” har sakta men säkert byggts upp hos eleverna på Visättraskolan i Huddinge kommun, i och med storsatsningen på elevhälsa och rastverksamhet. Läs Skolportens reportage från skolan.

Här är skolan där kränkningarna minskat med 80 procent

Åvestadalsskolan i Krylbo har precis som många andra skolor problem med kränkningar av olika slag. Men skolan har hittat sätt att vända utvecklingen.

Hör rektorns tre tips för att motverka kränkningar

Med tydliga regler och lika tydliga konsekvenser har Åvestadalsskolan lyckats minska kränkningarna med 80 procent. Här kan du höra rektor Björn Lidéns tre bästa tips för att motverka kränkningar och öka respekten på skolan.

Omöjliga betygskrav: Övertro på särskilt stöd

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna. – Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Konferens
För dig som undervisar i musik

För dig som undervisar i musik

Konferensen tar bland annat upp: likvärdig bedömning av musikkunskap, musiksalens digitala verktygslåda, elevers lustfyllda låtskrivande i praktiken och hur du kan skapa ett kreativt förhållningssätt till musikundervisningen. Välkommen!

Läs mer och boka plats