Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet.

FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal.

Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar.

Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften.

Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort.

PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning.

Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem.

Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen.

Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.

Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

  • Kompetenshöj den befintliga personalen
  • Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
  • Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
  • Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
  • Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
  • Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat.

Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.

Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.

Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015).

Fotnot.
Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-01 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Misstänkt knivskärning vid skola i Linköping – 13-åring förd till sjukhus

En insats pågår just nu vid en skola i Linköping. En 13-årig pojke ska då ha blivit knivskuren på väg hem från skolan.

”Varför är statligt ansvar så viktigt?”

Jag menar att det är upp till bevis för den nya regeringen att ta det politiska ansvaret för skolan i Sverige och lägga fram tydliga förslag om framför allt ansvaret för skolans finansiering. För att klara av det behövs regionala statliga skolmyndigheter, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en ledare.

Kriminologen: Så hanterar du ”Momo challenge” på skolan

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull.  ”Oavsett om nätfenomenet är sant eller inte är det bra att man går ut och varnar”, menar Maria Dufva, kriminolog som specialiserat sig på brott på nätet.

9000 ensamkommande får gå klart gymnasiet

Den så kallade gymnasielagen får tillämpas, konstaterar Migrationsöverdomstolen i två domar. Lagen har bedömts beröra omkring 9 000 ensamkommande som fått avslag på asylansökan.

Mohammad, 18: ”Hoppas politikerna bygger ett samhälle alla kan leva i”

Mohammad Qawatali är 18 år gammal och är en av de som med glädje tog emot beskedet om att gymnasielagen får grönt ljus. ”Det är jättebra om jag kan stanna i Sverige”, säger han.

Flera partier fortsatt kritiska till gymnasielag

Den nya gymnasielagen som trädde i kraft den 1 juli 2018 får grönt ljus. Men flera partier är fortsatt kritiska däribland Sverigedemokraterna som vill riva upp lagen. ”Gymnasieutbildningar är inte en plats för vuxna som missbrukar vårt regelverk”, säger Paula Bieler (SD).

Talesperson för Ung i Sverige: Många unga sattes i en orimlig situation

”Det är en väldigt bra nyhet”, säger Fatemeh Khavari, talesperson för Ung i Sverige, om att Migrationsöverdomstolen har godkänt tillämpningen av gymnasielagen. (webb-tv)

Bilist rammade elever

Två högstadieelever skadades när en bil plötsligt rammade en skolgrupp på utflykt. Bilisten smet från platsen efter händelsen.

Er skolereformen skyld i, at flere børn ikke magter at gå i skole?

Undervisningsordfører Caroline Magdalene Maier vil have undersøgt en mulig sammenhæng mellem en stigning i børn med skolevægring og folkeskolereformen.

”Självbedrägeri att hylla svenska skolan”

Vi betraktar gärna svensk skola som jämlik, som att den fostrar goda demokrater. Men i en skola som relativiserar kunskapsnivåer och fakta är det inte möjligt att uppnå jämlikhet – allting är ändå bara situationsbundet och subjektivt. Och då fostrar vi istället individer som är sårbara för demagoger och antidemokrater, skriver Paula Neuding, chefredaktör Kvartal, journalist och jurist.

Headteachers to petition Downing Street: ‘There’s nothing left to cut’

More than 1,000 school leaders will converge on No 11 to demand an end to seven years of budget cuts.https://www.theguardian.com/education/2018/sep/25/headteachers-petition-downing-street-budget-cuts

Falun i framkant med utbildningsplikten

Studie- och yrkesvägledningsträffar har genererat i att fler nyanlända sökt in till yrkesutbildningar.

”Ett jätteproblem på alla skolor”

Torbjörn Kättström, rektor på Tiundaskolan, känner till att det finns problem med studiemiljön på skolan. ”Det räcker med att det finns en elev som stör ordningen för att alla ska bli störda”, säger han.

Karlstads nya mobila förskola på rull

Nu har Karlstads nya mobila förskola varit igång några veckor och frågar man förskollärarna Anna Karoin Öhman och Ulrika Furunäs så har det varit succé. ”Det har varit fantastiskt. Nytt för mig, nytt för barnen och härliga dagar ute i naturen”, säger förskolläraren Anna Karin Öhman.

Konferenser
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
För dig som arbetar i grundskolan

Läs ikapp: ta del av senaste utgåvan av Grundskolebrevet. Vi har sammanfattat det viktigaste från den senaste månadens skörd av nyheter och forskning.

Till brevet
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Internationella nyheter

Internationella nyheter

Skolporten har en omfattande bevakning av internationella skolnyheter. Du hittar dem på vår fokussida "Internationellt".

Till internationellt
Mest läst senaste veckan

Det nya avtalet är klart: ”Vi möter lärarbristen”

Det nya läraravtalet är till slut klart. Det signerades av parterna på torsdagskvällen och löper över tre år.

Nytt kommunalt avtal, vad betyder det för skolledare?

Skolledare, lärare eller studie- och yrkesvägledare som har kommun, landsting eller företag i Sobona (tidigare Pacta) som arbetsgivare, har fått ett nytt treårigt avtal. Det kallas #skolavtal18. Här presenteras de viktigaste bitarna som rör skolledare.

Ökad arbetsbörda för rektorerna oroar

Lärarnas samverkansråd, Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och Sobona (tidigare Pacta) kom på torsdagskvällen överens om ett nytt avtal för landets lärare. Lärarnas arbetsmiljö står i centrum, parterna ska arbeta för att förbättra den och minska sjuktalen.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Rektorn: Det finns en fara i att skolor inte vågar öppna ögonen

Allt fler anmäler skolor i länet till Skolinspektionen. Ofta handlar det om elever som inte får det stöd som de behöver. Men så finns det skolor och lärare som gör på andra sätt för att hitta lösningar.