Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet.

FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal.

Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar.

Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften.

Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort.

PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning.

Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem.

Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen.

Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.

Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

  • Kompetenshöj den befintliga personalen
  • Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
  • Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
  • Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
  • Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
  • Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat.

Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.

Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.

Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015).

Fotnot.
Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-01 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

TV4 erbjuder valspecial till språkklasser

TV4 har som ambition att göra valet 2018 till allas angelägenhet och har nu vidareutvecklat C Mores framgångsrika språkprojekt Filmtegration. Med det nya initiativet Valfrihet tillgängliggör TV4 innehåll kopplat till det svenska valsystemet för språkklasser inom SFI och SVA.

Instagram i förskolans praktik – vad ger det för effekter?

Hallå där Håkan Fleischer, fil dr i pedagogik och universitetslektor på Högskolan i Halmstad. Du ska föreläsa om Instagram på Skolportens konferens för förskolechefer i höst. Vad ska du prata om?

Antalet SFI-elever har dubblerats på tio år

Den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) fortsätter att växa. I fjol hade SFI 163 000 elever – en ökning med knappt nio procent jämfört med 2016. Sedan 2007 har antalet elever mer än fördubblats.

Skolverket: Vi kan inte göra något åt friskolorna

Vi försöker bryta skolsegregationen inom ramen för det skolsystem som regering och riksdag har beslutat om. Det är allt för lätt att bara skylla på systemet och säga att vi inte kan göra något. Det skriver Peter Fredriksson, Skolverket, som svar på kritiken från utredaren Boel Vallgårda.

”Efter sommarlov får ingen stol i skånska klassrum stå tom på grund av att en elev har blivit bortgift mot sin vilja.”

Att stoppa allt hedersrelaterat våld är en självklar del i vår feministiska kamp. Det skriver Elin Gustafsson, Sabina Nilsson och Ann-Louise Levau, S-kvinnor i Skåne.

Algeriet stänger ner internet för att hindra fusk i skolan

För att hindra fusk stänger Algeriet i dagarna ner internettillgången i hela landet i samband med nationella examensprov, rapporterar AP.

Arjeplogs elever slipper hemläxor

Det blir enbart studier under skoltid när grundskolorna i Arjeplog börjar om efter sommarlovet.

Sämre skolresultat för sexorna i Göteborg

Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 6 i Göteborgs skolor minskar. ”Det är naturligtvis väldigt oroande”, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunlråd i Göteborg

Introduktionsprogrammen i gymnasieskolan ska förändras så fler klarar av gymnasiet

Fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolan och fler elever ska slutföra sina studier i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Därför har regeringen beslutat om förändringar i gymnasieförordningen som bland annat rör gymnasieskolans introduktionsprogram.

”Vinstplundringen av skolan måste stoppas”

Vi har en ordning som är generösast i världen mot skolägare och riskkapitalister, men som lyckas allt sämre med att ge eleverna tillräckliga kunskaper, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

”S vill ha en valdebatt om vinstdrivna skolor”

Socialdemokraterna går till val på stoppa etableringen av nya vinstdrivande skolor eftersom de vill ha uppmärksamhet i en fråga som är positiv för partiet, det säger Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg.

Rödgrönt förslag om friskoleinsyn skjuts upp

Det blir ingen proposition före valet från regeringen om ökad insyn i friskolors verksamhet, genom offentlighetsprincipen. Regeringen ska utreda frågan på nytt, efter lagrådets invändning att insynskrav kan strida mot reglerna för börsnoterade skolbolag.

”Vissa elever ska inte gå i vanliga skolklasser”

Det måste finns särskilt stöd att tillgå för alla barn som behöver det i grundskolan. Idén om att alla elever ska gå i ordinarie klass oavsett hur stort stödbehovet är slår fel, skriver Lotta Edholm (L), på DN.Åsikt.

Kommunnotan för inhyrd personal ökar

2017 växte den kommunala bemanningsnotan med 17 procent till 2,5 miljarder kronor. Brist på personal ligger bakom utvecklingen.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fokus
För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

För dig som arbetar inom vuxenutbildningen

Nu finns en fokussida där vi samlar allt som rör vuxenutbildning. Materialet omfattar forskning, nyheter, rapporter, reportage, fortbildning och mycket mer.

Besök fokussidan om vuxenutbildning
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och prenumerera här!
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Moderna språk

Moderna språk

Här samlar vi nyheter, debatt, forskning och rapporter om moderna språk.

Till moderna språk
Mest läst senaste veckan

Ja till att förskolechefer blir rektorer!

I morgon fattar riksdagen beslut om att förskolechefer i fortsättningen ska benämnas rektorer och också genomgå en fullvärdig rektorsutbildning på 30 högskolepoäng. Det är ett efterlängtat erkännande av förskolechefens kompetens och ansvar, skriver representanter för Moderaterna och Lärarförbundet.

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort. ”Bra”, tycker läraren Annika Sjödahl.

Förskolechefer blir också rektorer

I dag fattar riksdagen ett viktigt beslut om att den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska benämnas rektor i stället för förskolechef.

”Faktakunskaper ska bli viktigare i grundskolan”

Skolverket vill ha bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor, tydligare skillnader mellan vad elever i olika årskurser förväntas kunna och förbättrade kunskapskrav för att underlätta betygsättningen. Jag undertecknar i dag ett beslut för att gå vidare med förändringar av kursplaner och kunskapskrav, skriver Peter Fredriksson, Skolverket.

Huvudmäns jämförande analyser svaga när det gäller betygssättning

Att sätta betyg är en komplex process. Kunskapskrav ska tolkas, elevuppgifter bedömas och slutligen ska ett samlat underlag av elevprestationer vägas ihop till ett betyg. För att betygen ska bli rättvisa och likvärdiga behöver därför lärare goda förutsättningar i sitt arbete med betygssättning. Det behövs även ett jämförande och analyserande arbete från huvudmännens sida.