Ann S. Pihlgren: Så kan fritidshemmet utvecklas

Fritidshemmen blir alltjämt styvmoderligt behandlade. Det menar forskaren och skolutvecklaren Ann S. Pihlgren, som presenterar sex punkter för att råda bot på problemet.

FRITIDSHEMMEN ÄR UNDER FÖRÄNDRING. Med en ny läroplansdel inriktad på lärande utvecklas det pedagogiska uppdraget. Det är positivt i en annars ganska dyster historiebeskrivning. Fritidshemmen har sedan integreringen med grundskolan år 1998 varit styvmoderligt behandlade, utsatta för stora besparingar utan fortbildning för den egna professionen och med ökande elevgrupper och sjunkande andel högskoleutbildad personal.

Ett märkligt försummande av en skolverksamhet, i synnerhet som svenska elevers resultat sjunker. Den obligatoriska skoldagen är kortare än i de flesta OECD-länder och verksamheten finansieras till övervägande del med medborgarnas pengar.

Om intentionerna i den nya läroplansdelen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla insatser på alla nivåer. Ett prioriterat område är kompetenshöjning. Fler fritidslärare måste utbildas. På flera lärosäten antas studenter på alla platser men betydligt färre utexamineras, i vissa fall så få som hälften.

Här krävs ett nytänkande om hur studenterna stöttas under utbildningstiden. Trots stora behov finns inga moduler på lärportalen riktade direkt mot fritidshem. Kanske beror det på att endast ett undervisningsråd på Skolverket ansvarar för fritidshemsfrågorna – brydsamt eftersom fritidshemmet för många elever utgör mer än halva skoldagen. Fritidshemsforskningen ökar men forskning om fritidshemmets effekter på elevers lärande saknas i stort.

PÅ HUVUDMANNANIVÅN MÅSTE man sluta betrakta fritidshemmen som en barnpassningsinstitution. Förutsättningar i form av mindre elevgrupper krävs om verksamheten ska kunna ta sitt pedagogiska ansvar. På flera håll har huvudmännen, i brist på grundskollärare, dränerat fritidshemmen på högskoleutbildade. Personal med otillräcklig pedagogisk kompetens kommer att behöva längre systematisk utbildning.

Man måste också organisera implementeringen av såväl fritidshemmets läroplansdel som av utökad samverkan med grundskolan. Många skolledare saknar kompetens om fritidshemmet och behöver själva kompetensutveckling för att kunna målstyra verksamheten. Den statliga rektorsutbildningen saknar i dag inslag om fritidshem.

Fritidspedagoger som har upplevt krisen i verksamheten efter samgåendet med skolan betraktar delvis det nya uppdraget med misstänksamhet. Ofta kallas utvecklingsförsök för ”skolifiering” eller anklagas för att inte leva upp till den ideala bilden av hur fritidshemspedagogik borde vara. Det kan möjligen vara en kvalitetssäkring men blir oftast ett hinder i utvecklingen.

Det är dags att tänka nytt och agera på ett nytt sätt och att med läroplanen i bakfickan utveckla fritidshemmet som en del av skolverksamheten.

Detta kan ske genom bland annat dessa sex punkter:

  • Kompetenshöj den befintliga personalen
  • Vidareutveckla fritidslärarutbildningen
  • Förstärk fritidshemsinriktningen på Skolverket
  • Forska om fritidshemmets effekter på elevers lärande
  • Stärk skolledar- och huvudmannakompetensen
  • Uppmuntra försöksprojekt och nya lösningar på alla nivåer

Fritidshemmet är en fantastisk idé. På fritidshemmet ska kunskaper och färdigheter komma till liv genom att eleverna får uppleva hur kunskaperna kan användas. Genom forskning vet vi att det egna utforskandet och problemlösandet är viktigt för ett hållbart lärande. Den organisation som omsätter fritidshemmets ideal i praktiken kommer att förbättra sina skolresultat.

Vi lever i en tid där det inom möjlighetens gräns går att utveckla fritidshemmen till en fantastisk pusselbit i det svenska skolsystemet. Låt oss göra det.

Fakta/Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare samt ledar- och skolutvecklare vid Ignite Research Institute.

Hon har varit forskarreferens till Skolverkets Nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet samt har skrivit flera delar i Läslyftet. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, skolpolitiker och kvalitetsutvecklare inom svensk skola. Ann S. Pihlgren har skrivit flera böcker, bland annat Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur 2015).

Fotnot.
Sedan debattartikeln skrevs har Skolverket påbörjat ett utvecklingsarbete som riktar sig mot fritidshem

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6 2017. Tema: Vad innebär inkludering


NYHET! Nu kan du köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play!

Vill du prenumerera? Prova på-pris: 2 nr/99 kr (endast för nya prenumeranter)

Sidan publicerades 2018-02-01 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Platsen påverkar verksamheten på fritidshem

Landsort, tätort eller förort. Platsen har stor betydelse för hur fritidshemmets verksamhet organiseras. Bostadssegregationen innebär också att barngrupperna vid fritidshemmen blir alltmer homogena, visar Catarina Andishamands avhandling.

Så skapas lärande på fritids

Genom att iaktta kompisar som spelar sällskapsspel och deltar i olika aktiviteter skapas ett informellt lärande på fritids, visar Åsa Harvard Maare i sin avhandling. "Att se en kamrat lösa en uppgift innebär även att den som står vid sidan av och tittar på lär sig och gärna vill delta."

Special needs pupils ‘spend years out of school’

Julie becomes tearful when she starts talking about her autistic son’s struggle to stay in school. ”He has been taught that he’s not worth anything,” she says.

Why it costs £73,000 to educate a child

The amount spent on schools is a source of frequent controversy. So, where does all the money for educating the country’s children go?

”The UN is right: austerity has laid waste to Britain. Look at our schools”

When children’s lunch is reduced to cold food and biscuits, something is seriously awry, writes Barbara Ellen.

Saudiarabien finansierar friskolor i Sverige

I ett reportage i Svenska Dagbladet i dag beskrivs hur Saudiarabien inte bara finansierar moskéer i Sverige, utan också friskolor. Hur många de är vet inte Skolinspektionen.

Har ni koll på trygghet och studiero?

Ett tryggt skolklimat med studiero är betydelsefullt för hur eleverna lyckas nå målen för utbildningen. Strukturerad och varierad undervisning, goda relationer mellan lärare och elever samt ett aktivt värdegrundsarbete ger goda förutsättningar för detta. Använd vårt webbverktyg till att undersöka och utveckla ert arbete för att främja studiero och en trygg skolmiljö.

Hon lär sina elever att vara källkritiska

Att kritiskt granska källor är en del av läraren Karin Siljreus vardag. Det blir ofta spontana diskussioner i klassrummet om något som eleverna läst eller sett på sociala medier.

Allt fler studenter söker samtalshjälp

Till studenthälsan på Karlstads universitet kommer allt fler studenter för att prata.

”Varför får skolvåldet fortsätta öka?”

Det finns inte några enkla lösningar på att få stopp på våldet i skolan. Men debatten om ordningsproblem och våldet i skolan måste skruvas upp, och fler förslag upp på bordet. Det skriver Joakim Broman på ledarplats.

”Vems fel är det att 15-åringarna väljer bort yrkesprogrammen?”

Bara en av tio föräldrar tycker att deras barn ska välja ett yrkesprogram – trots att svenska företag skriker efter arbetskraft, skriver Susanne Sjöstedt på ledarplats.

Lärare avstängd efter P4 Västerbottens granskning

Efter P4 Västerbottens granskning, om rektorn som står åtalad för bland annat barnpornografibrott, är en lärare avstängd från sitt arbete på en skola i Västerbotten.

”Räcker utredningsförslagen för verklig internationalisering?”

Det är välkommet att förslagen i slutbetänkandet från utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor understryker att lärosäten ska ta ett större ansvar för att öka utländska studenters kontakter med arbetslivet. En god start, men frågan är om förslagen är tillräckliga? Det skriver Fredrik Strand, Svenskt Näringsliv.

”Fundera igenom gymnasievalet noga”

Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet. Det skriver Annika Bröms och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

”En skev bild som målas upp”

Företaget Riflex Film i Ronneby deltar i Delta Blekinge, ett samarbetsprojekt mellan skola och näringsliv vars syfte är att stärka teknikföretagens och industriernas möjlighet att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens genom att med olika aktiviteter och insatser inspirera unga kvinnor att söka sig till teknikbranschen.

Skolverket: Fler lektioner utomhus en del av lösningen

Det är en stor utmaning för många skolor att göra plats för 100 nya timmar idrott och hälsa i redan trånga idrottshallar. Samtidigt är det brist på behöriga lärare i ämnet. Lösningen kan vara att omfördela kompetenser och att se över möjligheten till att bedriva undervisning utomhus, menar Skolverket.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Fortbildning för dig som undervisar i
Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap

Ta del av föreläsningar om matmyter och matlarm, bedömning inom HK, skuldkollen, mat-traditioner, ämnesdidaktik och specialpedagogik inom HK.

Se hela programmet
In memoriam
Skolportens grundare och vd har gått bort

Skolportens grundare och vd har gått bort

Per Reinolf, grundare och vd för Skolporten, har gått bort efter en kortare tids sjukdom. ”Det är med stor sorg som vi idag har mottagit beskedet att Per har gått bort. Att driva Skolporten var en viktig del av hans liv och han var en mycket omtyckt chef”, säger vice vd Birgitta Hartzell.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Missade du?
Tema: Arbetsmiljö

Tema: Arbetsmiljö

Missade du vårt temabrev om arbetsmiljö? Här kan du läsa ikapp!

Till temabrevet
Nyhetskategorier
Aktuella arbetsgivare
Ny fokussida
Idrott och hälsa

Idrott och hälsa

Vi har samlat nyheter, rapport, forskning och mycket mer inom ämnet idrott och hälsa på en och samma sida. Välkommen in!

Till Idrott och hälsa
Mest läst senaste veckan

”Den fria läsningen kan bli en social hävstång”

Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse, skriver läraren Jenny Edvardsson.

Ojämlik digitalisering i skolor

Det är stora skillnader i den digitala undervisningen på länets skolor, enligt lärare och Skolverket. Det trots att digitaliseringen står inskriven i läroplanen från och med den här terminen.

Ingen tid för rast i lärarnas schema

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen. ”De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen”, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Saudiska kungahuset sponsrar svensk friskola

Saudiska intressen letar sig in i Sverige – med syfte att sprida en extrem tolkning av islam. SvD kan nu berätta om en friskola i Örebro som fått miljonbidrag direkt från det saudiska kungahuset.

Lärare som begått brott mot elever har fått behålla legitimationen

Lärare som kränkt, eller till och med begått brott mot elever, kan behålla sin lärarlegitimation och fortsätta att arbeta inom skolan.

Fortbildning

Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver läroplanens innehåll ska läraren även kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i undervisningsämnet men även praktiska exempel presenteras.

Läs mer och boka plats