Att (be)möta en förälder

Samtal med föräldrar och vårdnadshavare är en viktig, men ibland svår, del av förskollärares arbete. Med rätt träning och kollegialt arbete blir mötena enklare.

Ett spontant möte i kapprummet på förskolan Villaryd i Lycksele.

FORMELLA UTVECKLINGSSAMTAL eller spontana möten när föräldrarna hämtar sina barn. Hur samspelet mellan personal och vårdnadshavare än går till är relationen en av de svåraste arbetsuppgifterna för en förskollärare.

Det menar psykologen David Edfelt, som arbetar med handledning och utbildning av pedagoger i förskola och skola, samt undervisar på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

David Edfelt, som tidigare arbetat som psykolog inom barnpsykiatri, förskola och skola, skiljer mellan formella och informella samtal och möten när han talar om förskolan. I båda fallen är det viktigt att ha en bra relation till föräldrarna och att samtidigt vara professionell, menar han. Vid samtal med föräldrar till barn som har allvarliga problemskapande beteenden kan det vara extra utmanande att få till bra möten.

– I svåra samtal kan varje ord behöva vägas på guldvåg, säger David Edfelt.

Vad mötet kallas är också viktigt. Förutom utvecklingssamtal finns andra möten, som till exempel föräldrasamtal, orossamtal och nätverkssamtal.

– Orossamtal är inget bra ord. Även om man inte kallar mötet så inför föräldrarna finns det alltid en risk att någon kollega försäger sig.

INFORMELLA MÖTEN och samtal uppstår ibland i samband med hämtning och lämning av barnen. David Edfelt konstaterar att det kan leda till svåra situationer. Personal kan vilja kommentera vad som hänt under dagen när andra föräldrar kommer in i hallen. Ibland pratar föräldrar över huvudet på sitt barn och då är det viktigt att involvera barnet i samtalet.

Han rekommenderar därför personal och chefer att enas om hur olika möten ska gå till.

Ytterligare några saker att tänka på: Lägg inte möten med allvarligt innehåll på fredagar – då dröjer det hela helgen innan man ses igen. Ta inte upp för många olika saker under ett och samma möte. Ge i stället föräldrarna möjlighet att själva väcka frågor de vill ge synpunkter på.

– Det är också bra att ta upp sådant som är positivt, både i början och i slutet av ett samtal, säger han.

I LYCKSELE KOMMUN har man sedan 2004 utbildat sina förskollärare och lärare i just föräldrasamarbete. Inspirationen kom från de danska psykoterapeuterna Helle Jensen och Jesper Juuls arbete.

Helle Jensen har varit på plats i kommunen ett par gånger och utbildat ett trettiotal lärare och förskollärare till piloter i kollegial handledning och professionellt föräldrasamarbete. Piloterna handleder sedan sina arbetskamrater.

– Jag tror att vi alla har fått en större förståelse för hur viktigt bemötandet är i en relation, säger Helena Jonsson, förskollärare i Lycksele.

HON HAR ARBETAT som förskollärare sedan år 2000 och är nu en av piloterna. Sin arbetsplats har hon på Villaryds förskola i centrala Lycksele, men träffar regelbundet kolleger från andra förskolor för att dela med sig av sina erfarenheter.

En grupp som utbildas i kollegial handledning består av fem eller sex personer och leds av någon av de utbildade piloterna.

Under ett par timmar tar deltagarna upp olika dilemman som rör barn, föräldrar eller den egna yrkesrollen. Vid det här laget har alla förskolor och skolor i kommunen skolats i professionellt föräldrasamarbete.

Själv tycker Helena Jonsson att hon blivit tryggare i sin kontakt med föräldrarna.

– Jag har fått nya insikter i hur man kan öppna ett samtal och är inte lika rädd som tidigare för att fråga. Nu vet jag också hur jag ska göra för att ställa lite mer pushiga frågor.

Med pushiga frågor menar hon de frågor hon kan behöva ställa till föräldrar om deras relation till sina barn.

– Det kan ibland upplevas som ett intrång, så det är viktigt att väga orden och kunna föra samtalet på ett professionellt sätt, med barnets utveckling och lärande som det centrala.

TILL DE SVÅRASTE ämnena att ta upp med föräldrar hör barnens hygien.

– Personal tycker i regel att det är jättejobbigt att prata med föräldrar om att deras barn är ovårdat, säger David Edfelt.

Men dålig hygien kan vara ett tecken på att något i familjen inte står rätt till och om en anställd på en förskola känner oro för att barnet far illa i hemmet ska en anmälan till socialtjänsten göras. Det finns alltid en risk för att man anmäler för sent, och är man osäker är det bra att först ta en sonderande kontakt med kommunens socialtjänst och fråga om råd.

– Finns det brottsmisstankar får man inte kontakta föräldrarna, även om det kan kännas otroligt tufft att gå förbi dem.

David Edfelt menar att de som arbetar i förskolan i regel har goda kunskaper om barn och deras utveckling. Men de är ändå inte så djupa att de räcker för att besvara alla föräldrarnas frågor om sina barns beteende.

Ibland bör man i stället lotsa föräldern vidare, kanske till en logoped eller psykolog.

– Man måste vara väldigt säker på sin sak om man ska ge råd. Annars är det bättre att förmedla en professionell kontakt, säger han.

För att lyckas med ett möte är ordval och kroppsspråk viktigt. Den som flackar med blicken eller sitter med armarna i kors ger inga positiva signaler.

Är man däremot rakryggad och tittar någon i ögonen ger det ett bra intryck.

– Var proffsig och gärna personlig, men inte privat. Prata om det du ser och lägg inte in för mycket tolkningar.

Av Torbjörn Tenfält

Foto Malin Grönborg


Fakta/Tips för ett bra föräldramöte

  • Föreslå några olika mötestider. Undvik fredag om ämnet är allvarligt.
  • Var lyhörd för vad föräldrarna vill ta upp. Tänk igenom vilka som bör vara med på mötet och ange tiden för hur länge det ska hålla på. Se till att alla deltagare är eniga om innehållet. Stäng av mobiltelefonerna.
  • Om ni ska diskutera ett barns problem – ge också exempel på barnets styrkor.
  • Ge föräldrarna tid att berätta sin version. Dokumentera.
  • Avsluta mötet i positiv anda. Summera och tydliggör beslut.
  • Skicka mötesanteckningar till föräldrarna.
    Källa: David Edfelt

Läs mer:

Utmaningar i förskolan: Att förebygga problemskapande beteenden av David Edfelt, Gothia fortbildning 2015.

Relationskompetens i pedagogernas värld av Helle Jensen och Jesper Juul, 2 upplagan, Liber 2009.


Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här
NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play

Sidan publicerades 2017-05-17 16:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-05-23 15:45 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fokus på sociala förmågor i förskolan

Förskolan bedömer barnens sociala förmågor snarare än deras lärande. Det visar Eva M Johanssons avhandling som blev mest läst på Skolporten.se förra året. "Jag tror att förskolan på djupet borde reflektera över vad begreppet bedömning innebär," säger Eva M Johansson.

10 mest lästa avhandlingarna år 2016

De tio mest lästa avhandlingarna på Skolporten.se under förra året presenterades i forskningsmagasinet Skolportens årliga bilaga Pedagogisk forskning 2016, ute 4 april.

Krönika: Var ödmjuk och se eleven

Diskussionen om inkludering eller inte behöver inte bli ett ideologiskt krondike, om man vet att allt till slut kokar ner till frågor om lärandets innehåll, lärares och elevers drivkrafter och samspelet dem emellan. Det skriver specialpedagogen Marie Gladh i en krönika.

En skola för alla

En gång för inte så länge sedan var svensk skola också världsbäst på att verka kompensatoriskt. Så är det inte längre, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Debatt: Vi behöver betyget godkänt!

Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller får gå om. Det skriver Per Måhl, utbildningskonsult och sakkunnig på bedömning och betygssättning.

Ny prorektor först till hösten

Universitetets prorektor Eva Wiberg blir rektor för Göteborgs universitet i början av juli. Hennes efterträdare väljs först efter sommaren, men under tiden hoppar Stacey Ristinmaa Sörensen in som prorektor.

Karin Berg: Låt oss lära av Rosling

Det är inte via medierna du lär dig att förstå världen, utan genom fakta, menade Hans Rosling. Det är med kunskap vi kan granska medierna och vara källkritiska, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Peter Fredriksson: ”Våga styra!”

Tydlig styrning med gemensamma strukturer. Det ger skolorna förutsättningar för att fokusera på det nationella uppdraget, enligt Peter Fredriksson, då utbildningsdirektör i Södertälje (i dag generaldirektör för Skolverket), som höjt skolresultaten.

Karin Berg: Läsning för livet

Vi sätter sällan fingret på vad läsningen gör med oss. Litteraturen skapar inte bara ett rikare liv för den enskilde, den skapar ett rikare samhälle för oss allihop. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Ledare: Samtala och så frön

Att i skolan veta hur man ska bemöta elever som uttrycker exempelvis rasistiska åsikter kan vara svårt.

Debatt: ”Prioritera elevhälsan”

Visättraskolan i Huddinge förbättrade såväl skolresultaten och ökade trivseln genom att satsa på elevhälsan.

Att (be)möta en förälder

Möten med föräldrar och vårdnadshavare är en viktig, men ibland svår, del av förskollärares arbete. "I svåra samtal kan varje ord behöva vägas på guldvåg", säger psykologen David Edfelt.

Resultat från gymnasieskolans nationella prov hösten 2016

Nu finns statistik över de nationella prov i svenska, engelska och matematik som elever genomförde i gymnasieskolan under höstterminen 2016. I vår databas SIRIS kan du även ta fram lokal statistik på skol-, kommun- och länsnivå. Nytt för i år är att statistiken även redovisas på huvudmannanivå.

Skolkommissionens ordförande om betänkandet: ”En helhet”

Skolporten har talat med Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens ordförande, samt tre skolexperter, om Skolkommissionens slutbetänkande som presenterades under torsdagen.

Kämpar för tjejerna

Varje skola behöver en policy för hur man ska agera mot hedersrelaterat förtryck och våld. Det menar Mariet Ghadimi, verksamhetschef på TRIS – Tjejers rätt i samhället. Läs Skolportens intervju med henne här.

Högsta betygen på tjugo år 2016

Gymnasieeleverna på Lundsberg i Storfors hade de högsta slutbetygen i Värmland 2016 – och de tredje högsta i Sverige.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.