Debatt: ”Prioritera elevhälsan”

På Visättraskolan i Huddinge har man både förbättrat skolresultaten och ökat trivseln – genom att satsa på elevhälsan.

Semira Vikström, rektor på Visättraskolan. Erik Hall, biträdande rektor på Visättraskolan med ansvar för elevhälsan.

EN SJÄLVKLARHET FÖR OSS som arbetar inom skolan är att en elev enbart kan prestera om eleven mår bra, och eleven mår bra när den lyckas i skolan utifrån sina egna förutsättningar. Utgår vi från den devisen måste vi som skola också organisera elevhälsan därefter. En viktig fråga att ställa sig som skolledare är om elevhälsans resurser motsvarar elevernas behov. Är svaret på den frågan nej bör elevhälsan byggas ut och organiseras för att möta det behov som finns.

TIDIGARE PÅ VISÄTTRASKOLAN hade vi många elever som inte kände sig trygga i skolan, kunskapsresultaten var låga och vi hade lärare som mådde dåligt för att de kände att de inte räckte till. Något behövde göras och höstterminen år 2013 påbörjades arbetet med en prioriterad elevhälsa. Det handlade helt enkelt om att organisera och strukturera arbetet för att på så sätt kunna möjliggöra de förändringar som behövdes.

I dag har vi ett välfungerande elevhälsoteam som tar stöd av varandras kompetenser och erfarenhet, och där titlarna lämnas utanför dörren. Elevhälsoteamet på skolan fungerar som ett stöd för lärarna i deras vardag, en instans dit de kan vända sig för att få stöd i arbetet med elever som utmanar på olika sätt. Elevens bästa står i fokus!

Ytterst ansvarig för elevhälsan är skolans rektor, men för att elevhälsoarbetet ska få fullt fokus har vi en biträdande rektor som i sitt uppdrag arbetar till hundra procent med ansvaret för elevhälsoarbetet, där även skolans trygghets- och trivselarbete ingår. Tidigare arbetade biträdande rektor som kurator på skolan, men fick tidigt ett ansvar för elevhälsan, då det var viktigt för oss att ha en ansvarig som fungerade som spindeln i nätet. En prioriterad elevhälsa är en förutsättning för att eleven ska lyckas i sitt lärande.

ATT VI HAR PRIORITERAT elevhälsan på skolan är en viktig bidragande faktor till att vi nu kan se goda resultat vad gäller personalens mående samt elevernas trygghet, deras trivsel och kunskapsinhämtning.

I medarbetarenkäten har vi gröna staplar där den arbetsrelaterade utmattningen har sjunkit rejält. I kommunens elev- och fritidshemsenkät, som genomfördes i januari 2017, fick Visättraskolan ett kvalitetsindex på 9,2 av 10 på frågor som rörde trygghet. På frågor som rörde nöjdhet med skolan fick vi samma fina siffror.

Kunskapsresultaten är svåra att presentera i siffror då elevunderlaget ser annorlunda ut varje år, men exempelvis hade 46,4 procent av eleverna i årskurs 6 betyget E i minst 16 ämnen vårterminen 2013. Meritvärdet var samma termin 167,9. Vårterminen 2016 var resultatet 79,3 procent och meritvärdet var 203,7.

UTMANINGEN MED elevhälsa är att det är ett arbete i ständig utveckling, och elevernas behov och förutsättningar kan förändras från läsår till läsår. Därför behöver vi ha en väl utbyggd elevhälsa som på ett dynamiskt sätt tillåts växa, formas och utvecklas i samspel med elevernas behov och förutsättningar. Vi vet att vi har lyckats när varje enskild elev utifrån sina förutsättningar får känna vad det innebär att göra framsteg, anta utmaningar och övervinna dem. Med en stark elevhälsa arbetar vi för att Visättraskolans ledord – kunskap, trygghet och trivsel – ska vara självklara rättigheter för alla barn.

Semira Vikström är rektor på Visättraskolan sedan hösten 2013. Erik Hall är biträdande rektor på Visättraskolan med ansvar för elevhälsan.

Den 21–22 september kan du lyssna till dem på Skolportens konferens om elevhälsa i Stockholm.


Fakta/VISÄTTRASKOLAN

Kommunal skola i Huddinge kommun med 370 elever i årskurs F-6. Läsåret 15/16 tog Visättraskolan emot flest nyanlända av grundskolorna i kommunen och cirka 30 procent av skolans elever är enligt skollagens definition nyanlända.


Artikeln är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 3 2017, prenumerera eller beställ ditt ex här

NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer i App Store eller Google Play

 

Sidan publicerades 2017-05-19 09:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Psykoterapi kan ge stöd under skakiga gymnasieår”

Stressen är påtaglig hos många unga. Dagens betygssystem ger inte utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många, säger Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Krönika: Var ödmjuk och se eleven

Diskussionen om inkludering eller inte behöver inte bli ett ideologiskt krondike, om man vet att allt till slut kokar ner till frågor om lärandets innehåll, lärares och elevers drivkrafter och samspelet dem emellan. Det skriver specialpedagogen Marie Gladh i en krönika.

”Krav på friskolorna kan minska segregationen”

Om vi ska minska segregationen måste även friskolorna bli skyldiga att ta emot alla elever. Om behovet av ett sådant krav finns det en politisk samsyn, men dessvärre begränsar den laddade debatten om vinsttak utrymmet att agera.  Det är olyckligt, skriver Lars Stjernkvist (S) och Reidar Svedahl (L) i Norrköping.  

”Läsförmåga grunden till lärande”

Det är lite si och så med läslusten hos svenska elever. Följaktligen finns potential till förbättring. Skolan har en viktig uppgift att lära så många elever som möjligt att knäcka läskoden, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Debatt: Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället. ”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Nu svarar skolledarna på metoo-uppropen från skolan

I en grupp på Facebook och genom en namninsamling tar nu skolledare initiativ att ta uppropen om sexuella trakasserier och övergrepp inom skolans värld vidare och jobba för förändring.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället. ”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

60 år sedan Gloria Ray Karlmark skrev historia

För 60 år sedan skrev hon och åtta andra svarta elever historia när de äntrade den helvita skolan Little Rock High School. Utifrån sina egna erfarenheter föreläser Gloria Ray Karlmark, som i dag bor i Sverige, i skolor om demokrati, mobbning och vikten av utbildning.

Debatt: ”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

”Stödet till elever med språkstörningar brister”

För elever med språkstörning, som varje dag kämpar för att förstå och uttrycka sig, är det avgörande att skolan har insikt i vad deras funktionsnedsättning innebär och sätter in rätt stöd. Många gör redan det, men det finns också skolor som brister. Det skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Så läser du digital text bäst

Att kunna läsa handlar inte bara om att läsa flytande utan att staka sig. Det handlar också om att faktiskt förstå vad man läser.  Och när vi läser texter på skärmar ställs nya krav. Men det finns knep att ta till och Maria Rasmusson, lektor i pedagogik, vet vilka. (webb-tv)

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.

Förskolebarn ska lära sig säga ”stopp min kropp”

Regeringen vill att det ska bli obligatoriskt för förskolor att lära barn om rätten till kroppslig integritet. Genom att lära barnen att sätta gränser och säga ifrån när någon rör vid dem på ett olämpligt sätt hoppas regeringen på att öka jämställdheten och förebygga sexuella övergrepp. Redan idag finns det förskolor som jobbar med just de här frågorna. En av dem är Berga förskola i Eskilstuna, som vår reporter Alexandra Letterfors besökte. Hör hennes reportage. Hör även ett samtal med Elaine Eksvärd, retoriker, föreläsare och författare.

Lokal klagomålshantering – för snabb hjälp till eleverna

Elever och föräldrar ska enkelt kunna lämna klagomål och synpunkter på skolan om de upplever att det finns problem. Skolinspektionens granskning av 31 huvudmän visar dock att informationen om klagomålshanteringen ofta är svårtillgänglig och att det finns risk för att klagomålen faller mellan stolarna. (pdf)

Förslag: Alla förskolor ska lära barn om rätten till sin egen kropp

Regeringen vill göra det obligatoriskt för förskolor att lära barn om rätten till kroppslig integritet. Förslaget är en del av den nya läroplanen för förskolan, som just nu håller på att tas fram, och syftet är bland annat att förebygga sexuella trakasserier och övergrepp i framtiden.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Läs mer
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Från forskning till handfasta tips om NPF i klassrummet

Det kan vara svårt att hitta vägen till en mer inkluderande skola.  Beteendevetaren Linda Jensen har omvandlat ny aktuell forskning till hundratals handfasta tips för lärare hur man skapar en lyckad skolgång för elever med ADHD och autism.

Skolinspektionen: Sexuella trakasserier i skolan

Tusentals elever har berättat om sina upplevelser under #tystiklassen och #räckupphanden. Här kan du läsa om vad som gäller i skolan och vad Skolinspektionen gör.

”Som lärare ska man trolla med knäna”

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.