Debatt: Vi behöver betyget godkänt!

Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller får gå om, skriver betygsexperten Per Måhl.

Per Måhl

Per Måhl.

I Sverige råder delade meningar om betyg, om behörighetskrav och om värdet av att gå om. En del vill ha relativa betyg, andra vill ta bort betyget F (icke godkänt) och en del vill ta bort alla betyg. En del tycker också att ingen ska gå om och att alla ska få börja på gymnasiets nationella program oavsett vilka slutbetyg de fick i åk 9.

Jag håller inte med! Om inte attityderna till godkändgränser, behörighetskrav och till att gå om förändras så kommer mindre kunniga elever att klara sig lika illa och må lika dåligt i skolan som de har gjort sedan år 1986 då arbetsmarknaden för 16-åringar stängdes.

En bakgrund. Under åren 1986-1997 började nästan alla 16-åringar (98 procent) på gymnasiet. Men alla slutförde inte gymnasiet. Var tredje hoppade av, förlängde tiden eller fick ett gymnasiebetyg som inte gav behörighet till yrken eller vidare studier. Det vill säga, att alla fick börja på gymnasiet medförde att elever med låga medelbetyg i åk 9 misslyckades och tappade självförtroendet.

År 1994, efter 25 år med relativa betyg, återinfördes godkändgränser och fyra år senare, år 1998, infördes behörighetskrav till gymnasiet. Man ville identifiera de 16-åringar som behövde stöd, och elever som saknade godkända betyg i svenska, matematik och engelska erbjöds förlängd skoltid på ett individuellt program. Men behörighetskraven och det individuella programmet kritiserades och år 2000 tillsattes en utredning som skulle undersöka effekterna av antagning utan behörighetskrav. År 2002 skrev utredarna:

Behörighetskraven behålls men obehöriga elevers rätt till utbildning stärks på så sätt att de ges en rätt att söka och bli preliminärt antagna till en sektor. De skall erbjudas en individuell studiegång med undervisning i det eller de behörighetsgivande ämnen där de saknar godkända betyg från grundskolan, och i övrigt följa undervisningen i de kurser som framgår av den individuella studieplanen. (SOU 2002:120, Åtta vägar till kunskap)

Att behörighetskraven inte togs bort berodde bl a på att Västerås kommun år 2000 startade en försöksverksamhet där obehöriga fick börja på nationella program. Efter ett och ett halvt år avbröts försöket. Resultaten, som aldrig redovisades offentligt, medförde att utredarna drog slutsatsen att antalet elever som misslyckades på gymnasiet skulle öka ytterligare om behörighetskraven och det individuella programmet togs bort.

År 2011 utökades istället behörighetskraven. Idag krävs 8 E-betyg till yrkesinriktade program och 12 E-betyg till studieförberedande program. Hur har det då gått för elever som efter år 2011 nätt och jämt har motsvarat de högre behörighetskraven? Av statistiken framgår att flertalet av dem, ca 75 procent, misslyckades, tappade självförtroendet och förlängde skoltiden fast ett, två eller tre år senare.

Att lågt ställda antagningskrav ökar risken för studieavbrott framgår också av UKÄ:s granskningar av lärarutbildningen. I rapporten Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation (UKÄ 2017-01-23,) konstateras att var tredje student avbryter ämneslärarutbildningen. Så här beskriver UKÄ konsekvenserna:

Stora avhopp och låg examinationsgrad på utbildningar är generellt problematiskt, eftersom det innebär att lärosäten satsar stora resurser under de första terminerna på grupper som inte kommer att ta examen. Studenternas prestationsgrad påverkar också hur resurser används, eftersom lärosätena måste erbjuda extra stöd och examinationstillfällen till studenter som underkänns upprepade gånger.

I sin årsrapport, Universitet och högskolor, 2017:8 skriver UKÄ också:

En utbyggnad av lärarutbildningen skulle antagligen leda till mindre konkurrens och därmed till att ännu fler med lägre betyg antas och börjar studera på lärarutbildningen. Mot bakgrund av att rapporten visar att avhopp är vanligare i grupper med låga gymnasiebetyg och att deras prestationsgrad är lägre än andra gruppers aktualiseras frågan om det borde ställas högre krav på studenternas förkunskaper.

Det vill säga, att låta elever med låga gymnasiebetyg börja på ämneslärarutbildningen löser inga problem. Enligt UKÄ beror det på att:

  • Lågt ställda antagningskrav inte får positiva effekter för elever med låga gymnasiebetyg.
  • Lågt ställda antagningskrav inte medför att tillgången på färdigutbildade, kunniga och kompetenta ämneslärare ökar.
  • Lågt ställda antagningskrav är negativt för utbildningen och utbildarna. De administrativa problemen ökar, kvaliteten på undervisningen sjunker och det blir dyrt.

Det vore intressant att veta vad de lärarutbildare som tar avstånd från behörighetskrav tänker om UKÄ:s rapporter. Vill de att alla ska få börja på ämneslärarutbildningen oberoende av förkunskaper och gymnasiebetyg?

Hur är det då med godkändgränser? Skulle mindre kunniga elever klara sig bättre om betygsnivåerna E och F togs bort?

I Betygens geografi (Lundahl, Hultén, Klapp, Mickwitz, 2015) redovisas två studier där yngre och lågpresterande elever påverkas negativt av betyg. Båda studierna gäller svenska betyg satta i årskurs 6 under åren 1969-1981. Det vill säga, betygen var relativa, det fanns inga godkändgränser och den feedback som en mindre kunnig elev fick kunde lyda: ”Du ligger under medel”. Studierna ger inget stöd för slutsatsen att godkändgränser får negativa effekter och man redovisar inga studier som ger stöd för det.

Att man 1994 återinförde betygsnivån godkänt berodde bl a på att relativa betyg inte speglar kunskaper. Betyget 3 gavs visserligen till elever som hjälpligt kunde det som krävdes för att följa undervisningen. Men betyget 1 gavs till elever som skolkade eller misskötte skolan och skötsamma elever fick 2:or oavsett vad de kunde. Vem som var i behov av stöd och vad eleven i så fall inte kunde framgick inte av betygen. Eventuella effekter av stöd avspeglades inte heller i betygen. Med andra ord: Om elever med 1:or hade fått stöd och lärt sig det som krävdes för 3:or så skulle andra elever få 1:or istället. Ett visst antal skulle alltid ha 1:or.

Samtidigt med godkändgränser förändrades därför reglerna för stöd och idag ska elever som riskerar att inte nå de krav som ställs för ett godkänt betyg identifieras, utredas och erbjudas stöd. Men av Skolinspektionens tillsyn 2009-2012 framgick att flertalet skolor inte bedömde elevernas kunskaper i förhållande till mål att uppnå i årskurs 3 och 5. I betygsfria årskurser anpassades verksamheten istället till ”mål att sträva mot”. Det medförde något som kallades för 8-chocken. Elever och vårdnadshavare blev upprörda när de i årskurs 8 fick veta att en elev inte kunde det som krävdes för G i svenska, matematik eller engelska. Då frågade de: ”Varför har ni inte sagt det tidigare och erbjudit stöd? Nu är det bara tre terminer kvar.”

I januari år 2017 publicerade Skolverket en utvärdering av betygen i årskurs 6. Man skriver:

Betygen i årskurs 6 verkar generellt sett ha lett till ett ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling och då främst på de elever vars kunskaper inte når upp till kunskapskraven för betyget E. Framförallt uppger lärare som inte tidigare satt betyg att det nu är något lättare att förstå elevernas kunskapsnivå och att identifiera vilka elever som riskerar att inte nå upp till betyget E. /—/ En tidigare uppföljning av elevernas kunskaper innebär att förutsättningarna för att hitta elever som riskerar att inte nå upp till betyget E till viss del har förbättrats. För att elever ska få stöd krävs dock något mer än vetskapen om vilka elever som har behov av stöd. (Skolverkets rapport 451:2017).

Det vill säga, betygsnivåerna E och F fick positiva effekter i åk 6. Det blev lättare att identifiera mindre kunniga elever och lättare att beskriva vad de inte kan. Att eleverna trots det inte får det stöd som skollagen kräver är inte betygens fel. Mindre kunniga elever fick inte mer stöd då betygen var relativa och då låg- och mellanstadiet var betygsfritt. Det finns inga empiriska belägg för att mindre kunniga elever får det stöd de behöver och klarar sig bättre i ett skolsystem utan godkändgränser och behörighetskrav.

Hur är det då med förlängning av skoltiden? Har de rätt som menar att forskning ger stöd för att elever inte borde gå om? Som jag ser det är frågan fel ställd. I den bästa av världar behövs inga godkändgränser och behörighetskrav och ingen behöver gå om. Där når alla målen på samma tid och alla lämnar grundskolan och gymnasiet med tillräckliga kunskaper för att klara vidare studier eller ett yrke. I den världen lever vi inte. År 2010 föddes ca 115.000 barn som börjar skolan hösten 2017. Att döma av vad som har hänt under de senaste 30 åren kommer ca 30.000 av dem att gå om minst ett år. Deras val står inte mellan att gå om eller inte gå om. Det står mellan att gå om nu eller gå om nästa läsår och det är rektorer, lärare och vårdnadshavare som måste fatta beslut åt dem.

Av statistik framgår att elever som går om tidigare klarar sig bättre än elever som går om senare. Vad det beror på är självklart för en lärare. Undervisning anpassas alltid till förkunskaper och till det som elever har lärt sig i tidigare årskurser. Att t ex låta hemmasittare som knappt har deltagit i undervisning i åk 6, 7 eller 8 börja nästa årskurs medför inte att fler elever går ut åk 9 med godkända betyg. Det som händer är istället att fler elever lämnar åk 9 med sämre kunskaper än nödvändigt, misslyckas, tappar självförtroendet, inte blir behöriga till gymnasiet och går om — fast ett, två eller tre år senare. I ett skolsystem där fler än var fjärde elev faktiskt går om måste önskedrömmen att alla elever kan nå målen på samma tid överges.

Vad kan man då göra? Som jag ser det bör man i första hand se till att:

  • Lärare som undervisar i F-klassen skriftligt uttalar sig om lämpligt skolstartsår. En 7-åring som inte visar något intresse för bokstäver och siffror och som inte kan sitta still kan då erbjudas att gå ett år extra i F-klassen.
  • Lärare talar om för elever vad de ska kunna, beskriver hur de ska visa att de kan det och ger återkoppling som klargör vad en elev inte kan.
  • Elever i åk 6-9 som saknar de förkunskaper som krävs för att följa undervisning under ett kommande läsår får betyget F i ett ämne oavsett vad det beror på.
  • Rektorer utreder elever i behov av stöd, erbjuder stöd och utvärderar effekterna av stödet.
  • Rektorer utnyttjar sin lagstadgade rätt att besluta om elevernas fortsatta skolgång och slutar flytta elever som saknar förkunskaper till nästa årskurs

Så länge attityderna till godkändgränser, behörighetskrav och till att gå om inte förändras hos svenska rektorer, lärare och vårdnadshavare kommer samma höga antal elever år efter år att misslyckas i skolan och få sänkt självförtroende.


Fakta/Per Måhl är utbildningskonsult och sakkunnig på bedömning och betygssättning. Han är lärare och har bland annat arbetat vid Skolinspektionen med kvalitetsgranskning av betygssättning. Han har också skrivit och varit medförfattare till flera böcker inom ämnet.

En kortare version av denna debattartikel är publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4/2017. Missa inte nya nr av Skolportens forskningsmagasin – ute nu! 

Inte prenumerant? Just nu 2 nr för 99 kr! 


Du kan även köpa lösnummer i appen Skolporten!

Sidan publicerades 2017-09-13 14:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studie­pedagogerna gav tillbaka lusten att undervisa

Beskedet om att läraren Bjarne Engström gått in i väggen kom som en chock för de andra på Risbroskolan. I dag arbetar tre beteendevetare som studiepedagoger på deltid för att avlasta lärarna – något som gjort stor skillnad på skolan.

Karin Berg: Läsning för livet

Vi sätter sällan fingret på vad läsningen gör med oss. Litteraturen skapar inte bara ett rikare liv för den enskilde, den skapar ett rikare samhälle för oss allihop. Det skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Det där med möten ..

Kan det vi gör nu förändra hur vi ser på möten? Jag tycker mig märka att möten som sker digitalt i stället för i verkliga livet har en tendens att bli kortare. Inte lika många kommentarer, man skriver kortfattat i kommentarsfältet i stället för att begära ordet och göra en längre utläggning. Utläggningen kan vara hur bra som helst, men den blir ofta mer mångordig än om man skriver, eller om man pratar med sin egen datorskärm, skriver rektor Torbjörn Hanö.

Jämlikhet fördjupar relationerna

Klockan är 8.30 och vi är på väg ut. Jag hör mina kollegor prata med barnen om vilka kläder som behövs. Det är kallt ute, ser ni på taket att det är vitt? Det är för det är frost där. Vi behöver alla ha tjock mössa och tjocka vantar på oss så att vi inte fryser.

Wiman: Nu tycks alla ämnen leda till Corona

Alla mina lektioner tycks mynna ut i samma ämne. Det fanns en tid när alla vägar ledde till Rom, nu tycks alla ämnen leda till Corona. Vi pratar så mycket om detta och det får mig att fundera på hela skolan som institution – hur oerhört viktig vår roll är i dessa … ja, jag ska inte skräda orden…kristider, skriver läraren Maria Wiman.

”Rektorn har svaret på elevens eviga fråga”

Jag tror att Tangra Brussander är en superrektor. Jag ingår förvisso inte i målgruppen.  Men nog kände jag lust att skriva in mig på Bergska gymnasiet när hon talade om lärarnas ”hantverk”, om behovet av att utveckla undervisningen så att den ger eleverna ”känslor av sammanhang” och om att förutsättningen för utbildning med hög och träffsäker kvalitet är att lärarna har ett ”genuint intresse för människor.” Det verkligen känns att Tangra Brussander vill att varje elev ska få vettiga och relevanta svar på den eviga elevfrågan ”Varför ska jag lära mig det här?” skriver Widar Andersson i en krönika.

Digital kompetens i svenskundervisningen

Hej Jenny Edvardsson, förstelärare i Kristianstads kommun och adjunkt i svenska vid Högskolan Kristianstad. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Fortbildning för dig som undervisar i svenska. Vad ska du prata om?

Sömnsvårigheter hos unga – allt fler tar sömnmedel

Cirka 40 procent av invånarna i Jönköpings län lider av sömnproblem och en stor grupp är länets ungdomar. ”Jag tycker att det är ett problem för vi vet att den psykiska ohälsan ökar och jag tror att sömn är en viktig pusselbit”, säger Jenny Lorefors, skolläkare i Jönköping.

Svenskt Näringsliv: Skärp kraven på Skolinspektionen

Kraven på den som vill driva en skolverksamhet ska vara tuffa. Därför behöver vi en vass och tydlig Skolinspektion. Mycket pekar på att Skolinspektionen har utvecklats i positiv riktning de senaste åren, men verksamheten kan fortfarande förbättras. Det skriver Svenskt Näringslivs experter Johan Olsson och Karin Rebas som lyfter fem reformområden.

Lindström: Hur många barn som far illa har jag missat?

Jag har träffat hundratals barn genom åren, jag borde ha stött på fler barn som far illa än vad jag har. Alltså missar jag många. Barn jag tror att jag känner som kanske far illa, och jag gör inget, för jag vet inget. Det här är den andra sidan av att arbeta i förskolan. Hur ofta pratar vi om det här på våra förskolor? Hur ofta pratar de andra, som finns runt omkring oss, om denna plikt, anmälningsplikten, skriver Eva Lindström, förskollärare, i en krönika.

”Vad har jag lärt mig det här året?”

Alla stunder på året är fullt av måsten och saker att göra, men när ett år närmar sig slutet så kommer även viktiga stunder av tillbakablick och reflektion kring ett år som gått. Vad har jag gjort och framför allt lärt mig det här året? skriver läraren Karin boberg.

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Universitetet inte rätt plats för ett bönerum”

Är det rimligt att reservera utrymme för att studenter ska ägna tid till skrifter som den samlade vetenskapen fördömt? Universitet är till för att utbilda i vetenskap och jag räds av faktumet att de religiösa krafterna infekterat Malmö universitet, skriver Ayman Fares, Student Malmö universitet.

Miljöpsykologen: ”Dagsljuset är viktigt för tonåringars arbetsmiljö”

Den fysiska miljön i skolan påverkar hur eleverna mår, och presterar. Vi tar därför rygg på professorn i miljöpsykologi, Thorbjörn Laike, när han kliver in i korridorerna på en av Malmös högstadieskolor på jakt efter det livsviktiga dagsljuset.

Förortsslang som språklig resurs

Hallå där, Rickard Jonsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap och författare till böckerna ”Blatte betyder kompis” och ”Värst i klassen”. Du ska föreläsa om förortsslang på Skolportens konferens om svenska som andraspråk. Vad behöver skolan veta om förortsvenska?

”Vi förskollärare klarar det mesta – men vad klarar barnen?”

Jag tänker att den som säger nej, är den som faktiskt tänker på barnen, på vad de klarar, inte på vad hen själv klarar. Vill vi ha en förändring, mindre barngrupper, då kan vi inte hela tiden ”klara”, om ingen annan säger nej, är det vi som får göra det. För barnens skull, och vår egen,  skriver Eva Lindström i en krönika.

Konferenser
Skolporten 20 år
Det började med ett fax

Det började med ett fax

Konferenser, magasin och ett forskningsinstitut. Följ med på Skolportens resa sedan starten år 2000!

Läs mer
Fjärr- och distansundervisning
Skola på distans

Skola på distans

Här samlar vi verktyg och information för dig som undervisar från annan plats.

Läs mer
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Skolportens magasin

Tema: SKOLBIBLIOTEK. Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer här
Nyhetskategorier
Läsårstider
När börjar höstterminen?

När börjar höstterminen?

Vi har samlat hela Sveriges grundskolors läsårstider för 2020/2021.

Hitta din kommun
Poddagogen
Missa inte Poddagogen!

Missa inte Poddagogen!

Ny podd om skolforskning med lektorerna Janne Kontio & Sofia Lundmark i samarbete med Skolporten. Lyssna här!

Läs mer
Mest läst senaste veckan

Kostnadsfria digitala läromedel

Många elever i Sverige undervisas nu på distans. Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag är att ge alla elever möjligheten att nå sina studiemål, och erbjuder därför sina digitala läromedel kostnadsfritt till och med sista juni.

Sammanställd information om situationen hos huvudmän inom riktade insatser med anledning av Corona-krisen

Med syftet är att bidra till myndighetens bild av läget i skolan med anledning av den situation som råder och för att öka Skolverkets möjlighet att kunna svara på frågor om läget i landet har medarbetare som arbetar med riktade insatser tagit kontakt med drygt 100 huvudmän och skolor. (pdf)

Sammanfattning av svar från Skolchefsnätverket

I syfte att få en snabb lägesbild med anledning av corona-krisen har Skolverket gjort en mindre uppföljning med myndighetens skolchefsnätverk. (pdf)

Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Här är enda skolan i Östergötland som fått Skolverkets utmärkelse

Kättinge skola i är den enda i Östergötland som jobbar med Skolverkets utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”. Utmärkelsen stöttar och förbättrar skolans arbete med en hållbar utveckling som ska genomsyra all undervisning i såväl, ekonomi, sociala förhållanden, som miljö.

5 tips – så blir du bra på matte

Tycker du matte är tråkigt? Eller kanske har svårt att begripa hur mycket du än försöker? Prisade matematikläraren Daniel Carlsson vid Linköpings universitet ger här fem tips på vad du kan tänka på.

Han får Sveriges största lärarpris

Matematikläraren Daniel Carlsson blir den första mottagaren av Ingemars lärarpris som, med sin prissumma på en halv miljon kronor, blir Sveriges största.

”Det gäller att fånga de roliga stunderna”

Med ett brinnande intresse för naturkunskap och historieberättande som bidragande orsaker utsågs Maria Johansson nyligen till Årets förskolekraft 2020. Ett pris som gjorde henne förvånad, men också väldigt rörd.

Johanna Hallberg är Årets pedagog i Trelleborg 2020

Johanna Hallberg har tilldelats utmärkelsen Årets pedagog i Trelleborg 2020 av bildningsnämndens ordförande Lars Mikkelä (M) och utbildningschef Sofia Henderup Larsson. Johanna Hallberg arbetar som fritidspedagog på Serresjöskolan.

Läs fler
Namn och Nytt

Jörgen Norström blir ny avdelningschef för grundskolan på Gotland

Jörgen Norström, nuvarande rektor för Gråboskolan i Visby, kommer att tillträda tjänsten som avdelningschef för grundskolan den 1 juni 2020.

Olinsgymnasiets nya rektorer – ”drömvärvningar”

Olinsgymnasiet växer och stärker upp ledningsorganisationen med nya rektorer. Från augusti blir Olof Lindblad rektor för Olinsgymnasiet Skara och Thomas Roos blir rektor för Olinsgymnasiet campus Götene.

Nya chefer på kulturskolan och Kulturhuset Najaden

Nu är två rekryteringar av ledare inom kulturen i Halmstads kommun klara. Ny rektor för Halmstads kulturskola blir Henrik Martén, och Marcus Lundberg tillträder som chef för enhet Upplevelser, där bland annat Kulturhuset Najaden ingår.

Jan Strid blir kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen

Charlotte Olsson slutar som verksamhetschef för grundskolan i Karlskoga den 23 juni. I och med detta så har kommundirektör Johan Harryson och Jan Strid gemensamt beslutat att Jan Strid stannar kvar som förvaltningschef för skolförvaltningen tillsvidare.

Ny Arbetsmarknads- och utbildningschef i Boden

Magnus Åkerlund, nuvarande skolchef i Bodens kommun, ska leda den nya arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Bodens kommun.