Den allvarsamma leken

Pedagogerna på förskolan Labyrinten ägnar en stor del av sitt arbete åt lek. De är på rätt spår. I den nya läroplanen betonas leken ytterligare.

Förskolan Labyrinten på Värmdö. Fotograf: Emil Nordin

PÅ FÖRSKOLAN Labyrintens avdelning Röd på Värmdö utanför Stockholm kvittrar fåglarna. Stämningen är fridfull, om man bortser från vrålen från lejonen som med jämna mellanrum ljuder i den stora, ombonade leksalen.

I en djungelkoja sitter förskolläraren Veronica Porsén tillsammans med tre av förskolebarnen. De spanar ut över savannen där pedagogen Johanna Eriksson precis fångat in Victor och Ludvig, och placerar dem i en bur.

Buren bär spår av en fikastund, något som, så snart Johanna Eriksson pustat ut och satt sig i resterna av ett tåg, förklarar orsaken till:

– Vi började dagen med att leka familj, när några i familjen transformerades till hundar, som blev vildhundar och som sedan inspirerade hela gänget att börja leka djungel.

Så kan det se ut på Labyrinten, där pedagogerna tar leken på högsta allvar. Leken i rummet bara fortsätter att pågå. Jägarna jagar lejonen med osynlighetsskynken, lejonen förvandlas till dinosaurier och sedan åter till lejon.

I DEN REVIDERADE läroplanen för förskolan, som träder i kraft i juli i år, betonas leken mer än tidigare: ”Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande”, står det skrivet. Riktigt så såg det inte tidigare ut på förskolan Labyrinten.

– När vi började jobba med den här barngruppen fanns det nästan ingen samhörighetskänsla. Det ville vi ändra på, och det senaste året har vi bokstavligen ”lekduschat” barnen. Det leks generellt för lite på förskolan, och numera behöver vi vuxna lära barn att leka, säger Johanna Eriksson.

Förskollärarna gick på ett seminarium, läste på om lek och beslöt sig för att prioritera leken i gruppen. Ändringen kom snabbt. Sammanhållningen i barngruppen ökade, barnen började lyssna på varandra, men blev också modigare var och en för sig, och fick en starkare jag-känsla.

– Leken ger så mycket: empati, bearbetning och utveckling. Eftersom vi pedagoger är inne i leken, kan vi möta barnen där, och hjälpa dem med de utmaningar de har, förklarar Johanna Eriksson.

Utmaningarna kan till exempel vara språkliga. I leken vågar barnen plötsligt pröva och öva på nya ord och skäms inte längre för eventuella talproblem. Men det handlar också om att öva på nya situationer.

– Ett barn har berättat att hen åkte buss till förskolan. Därför blev det en buss här, säger Johanna, och pekar mot raden av stolar där vi sitter.

PEDAGOGERNA PÅ Labyrinten är glada över att den nya läroplanen lägger större fokus på leken. Men, poängterar de, det är viktigt att pedagogerna är med i leken. Att stå utanför och titta på är inte lika effektivt som att vara med. Själv gick Johanna på utbildning för drama- och specialpedagogen Ylva Andersson, något som gett henne många idéer.

VIKTEN AV flexibilitet, men också att förskolläraren lyhört styr leken, framkommer i översikten Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan, som Skolforskningsinstitutet nyligen gjort. Där betonas att förskollärarens uppgift blir att regissera, genom att ordna förutsättningarna för lek, och att därefter själv delta genom guidning, medling och närvaro. Samt att det är viktigt att observera och göra reflektioner utifrån det som händer under leken, och utifrån detta justera regin för nästa dags lek.

– Det är viktigt att vara flexibel, att låta leken ändra form under dagen. Här har vi möblerat med många öppna ytor, vi kan flytta om och vi låter till viss del leken styra reglerna.

Exempelvis får barnen vara på borden, om de leker att borden är sängar. De får ta in uteleksakerna i hallen, om de leker att bandyklubborna är hästar och så vidare, säger förskolläraren Johanna Eriksson.

Fakta/
Pedagoger – så värnar ni barns lekstyrka

• Ta leken på allvar och låta den ta plats i barnens tillvaro.
• Delta i leken, men låt den samtidigt ske på barnets villkor. Var närvarande och styr varsamt genom att avleda eller ge nya idéer när det finns behov.
• Skapa förutsättningar med hjälp av möblemang, flexibelt sinne, idéer och obruten tid.
• Såväl Barnkonventionen som den reviderade läroplanen betonar vikten av lek. Som vuxen kan man bidra till att den fördjupas, men man bör vara försiktig med att låta den bli alltför pedagogisk.

Källa: Johanna Eriksson, Veronica Porsén och Margareta Öhman, psykolog och aktuell med boken Värna barns lekstyrka.

Läs mer: 
Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan, översikt från Skolforskningsinstitutet 2019. Värna barns lekstyrka av Margareta Öhman, Gothia fortbildning 2019.
För lekinspiration: Lekfrämjandet, ipa-sweden.org

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto: Emil Nordin


Detta reportage är publicerat i senaste numret av Skolportens magasin – ute nu!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll

Skolporten nr 3 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-06-14 10:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-20 09:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Jenny Edvardsson: Boktips till undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, tipsar om böcker som passar att läsa och arbeta med tillsammans med eleverna.

”Klimatkrisen berör också ämnen som samhällskunskap”

Hej Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling och senior rådgivare på den partipolitiskt oberoende tankesmedjan Global utmaning. Du ska föreläsa på Skolportens konferens Fortbildning för gymnasielärare i samhällskunskap.

Nervös minister inför Pisaresultaten

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är inte alls säker på ett förbättrat svenskt resultat i Pisarapporten som presenteras till veckan. En segregerad skola och lärarbrist talar emot ett positivt resultat. ”Jag ser fram emot tisdagen med en känsla av allvar,” säger hon till TT.

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Universitetet inte rätt plats för ett bönerum”

Är det rimligt att reservera utrymme för att studenter ska ägna tid till skrifter som den samlade vetenskapen fördömt? Universitet är till för att utbilda i vetenskap och jag räds av faktumet att de religiösa krafterna infekterat Malmö universitet, skriver Ayman Fares, Student Malmö universitet.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Nordström ny förvaltningsdirektör för Barn- och utbildningskontoret

Jenny Nordström har anställts som förvaltningsdirektör för Barn- och utbildningskontoret i Norrtälje kommun och är nu ansvarig för kommunens utbildningsverksamhet inom förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola samt vuxenutbildning.

Förortsslang som språklig resurs

Hallå där, Rickard Jonsson, professor i barn- och ungdomsvetenskap och författare till böckerna ”Blatte betyder kompis” och ”Värst i klassen”. Du ska föreläsa om förortsslang på Skolportens konferens om svenska som andraspråk. Vad behöver skolan veta om förortsvenska?

”Vi förskollärare klarar det mesta – men vad klarar barnen?”

Jag tänker att den som säger nej, är den som faktiskt tänker på barnen, på vad de klarar, inte på vad hen själv klarar. Vill vi ha en förändring, mindre barngrupper, då kan vi inte hela tiden ”klara”, om ingen annan säger nej, är det vi som får göra det. För barnens skull, och vår egen,  skriver Eva Lindström i en krönika.

”Det behövs fler vägar till kunskap och bildning”

Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Ingen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning, skriver Lars Anders Johansson, Timbro.

Ledare: Fritidshemmets unika möjligheter

Fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid för eleverna där deras intressen och kompetenser tas till vara, menar forskarna i nya numret av Skolportens magasin.

Cecilia, mentor till särskilt begåvade Vilma: ”Skolan behöver vara mer flexibel”

Att skapa goda relationer med eleverna för att förstå vilka behov de har och vilka eventuella anpassningar som behövs är något samhällskunskapsläraren och mentorn Cecilia Elfors återkommer till. Särskild begåvning är något de håller på att lära sig mer om. Att 17-åriga Vilma Lindvall har börjat på skolan har gett extra skjuts i det arbetet.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

En jobbannons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa. En av de som har reagerat är utbildningsminister Anna Ekström. ”Jag vill ha en skola där kunskap och bildning är i fokus, inte kundresor, målgruppsbearbetning eller marknadsföring”, säger hon till Skolvärlden.

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

De nationella provens långa bedömningsanvisningar och bedömningsmatriser får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, det menar läraren Filippa Mannerheim. ”Jag önskar verkligen att vi var betrodda. Att det var lärarens bedömning som gällde i högre utsträckning”, säger hon.

Konferenser
Poddagogen
Premiär för Poddagogen!

Premiär för Poddagogen!

Ny podd om forskning inom skolvärlden med Janne Kontio & Sofia Lundmark.

Läs mer
Nyhetskategorier
Mest läst senaste veckan

Lektor om privata skolorna: ”Är Sveriges stora misstag”

Är det finländska skolmiraklet över? Finland föll rejält i den senaste Pisamätningen – men resultatet anses inte vara någon katastrof. Nu varnar en finsk expert för Sveriges största skolmisstag: ”En farlig väg att gå”.

Praktiska moment missas i yrkesämnen

Eleverna får öva för lite praktiskt i yrkesämnen. Nära åtta av tio skolor behöver utveckla undervisningen, enligt Skolinspektionens rapport.

Lättare för kommunerna att få bidrag till rättvis skola

Nu ökar regeringen kommunernas möjligheter att få statliga pengar för att göra skolan mer rättvis.

Fortbildning
Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Fortbildning för dig som undervisar i slöjd

Välkommen till Skolportens årliga konferens för slöjdlärare! Ta del av två dagar som bjuder på aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas ska inspirera och ge ämnesfördjupning till din undervisning.

Läs mer om konferensen
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

TEMA: Tema: Pojkar i skolan. Genom att bryta antiplugg-kulturer och maskulinitetsnormer kan pojkars skolresultat bli bättre.

Läs mer!
Skolportens expertpanel

Jenny Edvardsson: Pojkars och flickors läsning

Om vi vill att våra elever ska bli läsare måste vi också läsa och vi måste tala om vår egen läsning med eleverna. Det gäller för alla lärare – inte bara de som undervisar i svenska, skriver Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia.

”Statsbidrag hotar skolans organisation”

Skolan är inte betjänt av politiska utspel och hierarkiska system. Vi behöver ett nytt ledarskap som utgår från varje skolas unika organisation, skriver Alf Solander, rektor i Botkyrka, skoldebattör och författare.

Jenny Edvardsson: Klassiker i undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, skriver för Skolportens expertpanel om varför man som lärare ska läsa klassiker med eleverna.

Läs fler experttexter
Student
För dig som ska bli lärare

För dig som ska bli lärare

Här samlar vi nyheter, forskning och annan relevant information till dig som studerar och som snart ska ut i yrkeslivet.

Läs mer
Utmärkelser

Filmades på jobbet – blev Årets jämställare

Förskolelärare på Derome förskola har fått pris för att vara Årets jämställare i Varbergs kommun, efter att de filmats på jobbet.

Hakkas skola prisas av Skolverket

Hakkas skola är vinnare av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk för sin fjärrundervisning i moderna språk på glesbygden. ”Det är roligt att även Skolverket har uppmärksammat Hakkas skolas arbete för att kunna erbjuda eleverna på landsbygden valmöjligheter i moderna språk och därmed en likvärdig undervisning. Vi arbetar tillsammans för att skapa Sveriges bästa skola”, säger Eva Martinsson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Lärare som skapar trygghet prisas av kommunen

På måndagskvällen delar Uppsala kommun ut sina pedagogiska lärarpriser.

Specialläraren från Hagabergsskolan får årets pedagogiska pris

Speciallärare Pernilla Torseng från Pysslingen Hagabergskolan tar emot Västerås stads pedagogiska pris.

Elevernas betyg på prisade Ronnebyläraren: ”Den bästa läraren”

I 20 år har han jobbat som lärare på gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby. Nu har Fredrik Johansson vunnit pris som årets nytänkande lärare – något som blev möjligt tack vare hans elever.

Läs fler
Namn och Nytt

Barn- och utbildningschefen i Åre kommun säger upp sig

Efter bara två månader på posten väljer Karl Dumky nu att sluta som barn- och utbildningschef.

Therese Ullström tf utbildningschef

Therese Ullström har blivit utsedd till tillförordnad utbildningschef i Markaryds kommun.

Högste chefen lämnar regionen

Regiondirektör Hans Wiklund,som är högste tjänsteman inom Region Västernorrland lämnar nu sin post. Han blir nu universitetsdirektör vid Umeå universitet.

Klart med ny skolchef

Per-Olof Wigsén tillträder tjänsten som skolchef i Sjöbo kommun i januari 2020. I uppdraget ingår bland annat ett övergripande ansvar för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem samt att anordna utbildning för elever i grundskola och grundsärskola.

Biträdande förvaltningschef lämnar sitt uppdrag

Erik Eriksson slutar som biträdande förvaltningschef på Skara kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att bli gymnasiechef i Mariestads kommun.