Den allvarsamma leken

Pedagogerna på förskolan Labyrinten ägnar en stor del av sitt arbete åt lek. De är på rätt spår. I den nya läroplanen betonas leken ytterligare.

Förskolan Labyrinten på Värmdö. Fotograf: Emil Nordin

PÅ FÖRSKOLAN Labyrintens avdelning Röd på Värmdö utanför Stockholm kvittrar fåglarna. Stämningen är fridfull, om man bortser från vrålen från lejonen som med jämna mellanrum ljuder i den stora, ombonade leksalen.

I en djungelkoja sitter förskolläraren Veronica Porsén tillsammans med tre av förskolebarnen. De spanar ut över savannen där pedagogen Johanna Eriksson precis fångat in Victor och Ludvig, och placerar dem i en bur.

Buren bär spår av en fikastund, något som, så snart Johanna Eriksson pustat ut och satt sig i resterna av ett tåg, förklarar orsaken till:

– Vi började dagen med att leka familj, när några i familjen transformerades till hundar, som blev vildhundar och som sedan inspirerade hela gänget att börja leka djungel.

Så kan det se ut på Labyrinten, där pedagogerna tar leken på högsta allvar. Leken i rummet bara fortsätter att pågå. Jägarna jagar lejonen med osynlighetsskynken, lejonen förvandlas till dinosaurier och sedan åter till lejon.

I DEN REVIDERADE läroplanen för förskolan, som träder i kraft i juli i år, betonas leken mer än tidigare: ”Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande”, står det skrivet. Riktigt så såg det inte tidigare ut på förskolan Labyrinten.

– När vi började jobba med den här barngruppen fanns det nästan ingen samhörighetskänsla. Det ville vi ändra på, och det senaste året har vi bokstavligen ”lekduschat” barnen. Det leks generellt för lite på förskolan, och numera behöver vi vuxna lära barn att leka, säger Johanna Eriksson.

Förskollärarna gick på ett seminarium, läste på om lek och beslöt sig för att prioritera leken i gruppen. Ändringen kom snabbt. Sammanhållningen i barngruppen ökade, barnen började lyssna på varandra, men blev också modigare var och en för sig, och fick en starkare jag-känsla.

– Leken ger så mycket: empati, bearbetning och utveckling. Eftersom vi pedagoger är inne i leken, kan vi möta barnen där, och hjälpa dem med de utmaningar de har, förklarar Johanna Eriksson.

Utmaningarna kan till exempel vara språkliga. I leken vågar barnen plötsligt pröva och öva på nya ord och skäms inte längre för eventuella talproblem. Men det handlar också om att öva på nya situationer.

– Ett barn har berättat att hen åkte buss till förskolan. Därför blev det en buss här, säger Johanna, och pekar mot raden av stolar där vi sitter.

PEDAGOGERNA PÅ Labyrinten är glada över att den nya läroplanen lägger större fokus på leken. Men, poängterar de, det är viktigt att pedagogerna är med i leken. Att stå utanför och titta på är inte lika effektivt som att vara med. Själv gick Johanna på utbildning för drama- och specialpedagogen Ylva Andersson, något som gett henne många idéer.

VIKTEN AV flexibilitet, men också att förskolläraren lyhört styr leken, framkommer i översikten Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan, som Skolforskningsinstitutet nyligen gjort. Där betonas att förskollärarens uppgift blir att regissera, genom att ordna förutsättningarna för lek, och att därefter själv delta genom guidning, medling och närvaro. Samt att det är viktigt att observera och göra reflektioner utifrån det som händer under leken, och utifrån detta justera regin för nästa dags lek.

– Det är viktigt att vara flexibel, att låta leken ändra form under dagen. Här har vi möblerat med många öppna ytor, vi kan flytta om och vi låter till viss del leken styra reglerna.

Exempelvis får barnen vara på borden, om de leker att borden är sängar. De får ta in uteleksakerna i hallen, om de leker att bandyklubborna är hästar och så vidare, säger förskolläraren Johanna Eriksson.

Fakta/
Pedagoger – så värnar ni barns lekstyrka

• Ta leken på allvar och låta den ta plats i barnens tillvaro.
• Delta i leken, men låt den samtidigt ske på barnets villkor. Var närvarande och styr varsamt genom att avleda eller ge nya idéer när det finns behov.
• Skapa förutsättningar med hjälp av möblemang, flexibelt sinne, idéer och obruten tid.
• Såväl Barnkonventionen som den reviderade läroplanen betonar vikten av lek. Som vuxen kan man bidra till att den fördjupas, men man bör vara försiktig med att låta den bli alltför pedagogisk.

Källa: Johanna Eriksson, Veronica Porsén och Margareta Öhman, psykolog och aktuell med boken Värna barns lekstyrka.

Läs mer: 
Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan, översikt från Skolforskningsinstitutet 2019. Värna barns lekstyrka av Margareta Öhman, Gothia fortbildning 2019.
För lekinspiration: Lekfrämjandet, ipa-sweden.org

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto: Emil Nordin


Detta reportage är publicerat i senaste numret av Skolportens magasin – ute nu!

Tema: Skolans styrning och rektors pressade roll

Skolporten nr 3 2019

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Sidan publicerades 2019-06-14 10:47 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-20 09:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Jenny Edvardsson: Boktips till undervisningen!

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, tipsar om böcker som passar att läsa och arbeta med tillsammans med eleverna.

Var sjunde elev saknar gymnasiebehörighet

Andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet minskar i Sverige. Var sjunde elev som gick ut grundskolan i våras är inte behörig för gymnasiet, enligt en kartläggning från kunskaps- och läromedelsföretaget NE baserad på färsk statistik från Skolverket.

Samarbete med skolledare avgörande för gymnasieelever

Samarbete mellan skolledare, lärare och elever är det som skapar en bra gymnasieskola. Det säger Josefine Fälth, ordförande i Sveriges Elevkårer. ”Jag vill att skolledare ska se oss som en resurs och jag tycker vi har fått stort gehör från dem i Sverige”, säger hon.

Färre vill läsa tyska – nu satsar Ronnebyskolan på ett tyskt lyft

Tyska språket får sig ett lyft på Knut Hahn-skolan i Ronneby. Ja, för när man nu ser att allt färre väljer att läsa just tyska som andraspråk, så vill man höja språkets status – och nu får man också hjälp av tysk-svenska Handelskammaren. De har utnämnt Knut Hahn till en av fyra projektskolor i Sverige i en satsning som just är tänkt att lyfta tyskan.

Replik: Academedias formuleringar vilseleder

Själva existensen av börsnoterade bolag som Academedia har stöd av 20 procent av väljarna. Det är inte någon stor majoritet utan en ganska liten minoritet, skriver Marcus Larsson, grundare av tankesmedjan Balans och friskollärare.

Skolan hjälper ukrainska elever att glömma kriget

Modersmålslärarna Olena Ryabicheva och Oksana Bernhardsson får ukrainska elever att känna sig trygga och utvecklas i skolan. ”De är jätteglada att träffa oss. Jag känner att jag är som en liten bro som förbinder Ukraina och Sverige för dem, åtminstone i skolan”, säger Olena Ryabicheva.

Sandström: Utan läromedel förlorar alla riktning

Att hitta rätt kopior, digitala dokument och filer är lika enkelt och tidseffektivt som att hitta en nål i en höstack, skriver svenskläraren Fredrik Sandström om det kaos som uppstår när det saknas ordentliga läromedel i skolan.

Uppsalaläraren Saven: Jag vill väcka läslust hos mina elever

Nu börjar ”Den stora läsutmaningen 2022” där Sveriges fjärdeklassare tävlar om vilken klass som läser mest under höstterminen.På Västra Stenhagenskolan i Uppsala är det en klass som deltar, vars lärare är Saven Sadik. ”Jag upptäckte att eleverna läser alldeles för lite och ville väcka deras läslust”, säger hon.

Miljontals flyktingbarn och ungdomar går inte i skolan – UNHCR uppmanar till inkludering i utbildningssystem

Tillgång till utbildning är avgörande för att säkerställa en hållbar framtid för unga flyktingar som tvingats fly på grund av konflikt, våld och förföljelse. Långt färre flyktingbarn och ungdomar har tillgång till utbildning än motsvarande barn och ungdomar utan flyktingbakgrund. Det visar UNHCR:s nya rapport

Ledare: Dra nytta av lärdomarna

Under flyktingvågen år 2015 tog Sveriges skolor och förskolor emot tusentals nyanlända barn, främst från Syrien. Därför har vi nu, när många barn och unga kommer från Ukraina till Sverige, möjlighet att använda oss av de erfarenheter och lärdomar vi fick då. Det konstaterar experter i Skolportens temaartikel om barn på flykt.

Ta med nyfikenheten till matbordet

Grönsaker är ofta en utmaning för barn. Det är något som folkhälsopedagogen Sofia Gonzalez Lönnqvist vill ändra på tillsammans med kollegor inom Malmö stad. På Pedagogisk inspiration kommer hon att ge verktyg och kunskap om hur du blir en medforskande pedagog under måltiderna, men även vid sidan av.

Rapport: Vanligt att barn på flykt utsätts för våld och övergrepp

Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld mot barn som flyr genom Balkanrutten till Europa är vanligt förekommande, visar en ny rapport från Rädda Barnen.

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

”Jag får inga jobb – är lärarbristen bara en lögn?”

Fyra månader har gått sedan jag tog min lärarexamen och här lever jag i en mardröm som jag aldrig trodde skulle existera, skriver Carima Sofri, legitimerad grundskollärare.

Hallå där!

Den 22 februari skrev ett antal organisationer en gemensam debattartikel där de yrkade på att psykisk hälsa bör läras ut på samma sätt som fysisk hälsa i skolan. Anja Romqvist är utredare på enheten för psykisk hälsa och suicidprevention på Folkhälsomyndigheten. (s. 15)

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Forskarintervjuer

Skolporten intervjuar varje år ett hundratal forskare som disputerar inom utbildningsvetenskap och publicerar deras avhandlingar på webben.

Här hittar du alla intervjuer
Fokussida
Fokus förskola

Fokus förskola

Här samlar vi aktuell forskning och nyheter för dig som är verksam i förskolan.

Till fokussida
SKOLPORTENS DIGITALA KURSER
Digitala kurser om lärares tysta kunskap
  Maria Wiman

Digitala kurser om lärares tysta kunskap

Hallå där Maria Wiman, prisbelönt lärare, debattör och författare. Du har snickrat ihop tre av Skolportens digitala kurser.

Läs mer
Fokussida
Lön och karriär

Lön och karriär

Här samlar vi nyheter och forskning om t.ex. lönestatistik och karriärfrågor för dig som är lärare och skolledare.

Till fokussida
Skolportens konferenser
Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan
  Maria Hulth

Så kan man arbeta med normmedvetenhet i skolan

Läs vår intervju med genusvetaren och etnologen Maria Hulth som ska föreläsa på Skolportens Elevhälsa. Hon kommer att tala om värdegrund och normmedvetenhet.

Läs mer och boka din plats!
Namn och Nytt
Lämnar Boxholm för Tranås

Conny Oskarsson, tidigare skolchef i Boxholm, är ny verksamhetschef för grundskolan i Tranås kommun.

Pär Arvidsson Fäldt blir chef för sektor Bildning i Lidköpings kommun

Det är nu klart att Pär Arvidsson Fäldt blir chef för sektor Bildning i Lidköpings kommun som startar sin verksamhet den 1 januari 2023.

Sanne Kofod Olsen föreslås bli ny rektor vid Kungl. Konsthögskolan

Kungl. Konsthögskolans styrelse föreslår att regeringen utser Sanne Kofod Olsen, för närvarande dekan vid konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet, till högskolans rektor med tillträde våren 2023.

Läs fler Namn och Nytt
Annonsera
Vill du synas hos oss?

Vill du synas hos oss?

Skolporten når en bred målgrupp inom skolans värld på webben, i nyhetsbrev, magasin och platsannonssida.

Läs mer
Fokussida
Internationellt

Internationellt

Vi har en omfattande bevakning av skolnyheter från hela världen. Välkommen in!

Till fokussida
Utmärkelser

Carolines krav får språksvaga elever att läsa

Ställ höga krav även på språksvaga elever – men se till att ge dem det stöd som krävs för att klara uppgifterna. Det säger Caroline Hatcher, årets mottagare av Berättarministeriets pris Pennsvärdet.

Här är årets bästa förskolekök!

20 förskolor var nominerade till Årets förskolekök 2022, ett pris som delades ut på en stor gala i Helsingborg förra veckan. Almarevägens förskola i Järfälla drog längsta strået.

Hon är årets bästa skolkock: ”Det är en otrolig ära”

I Strängnäs finns Sveriges bästa skolkock, Louice Karlsson. Hon lagar tillsammans med sina kollegor på Lillhagaskolan i Nykvarn 550 portioner mat varje skoldag.

Läs fler
Nyhetskategorier