”Det är lek och det ska vara skoj”

STOCKHOLM

En materialbod där eleverna använder ett lånekort för att hämta ut prylar, styrda rastaktiviteter på fotbollsplanen och populära tillställningar. Det är grunden i Sjöstadsskolans rastverksamhet.

Fritidspedagogen Gustav Sundh blev "skolgårdslärare".

Fritidspedagogen Gustav Sundh blev ”skolgårdslärare”.

Precis som på många andra skolor var det ingen som tog ansvar för rasterna på Sjöstadsskolan i Stockholm. Killarna dominerade fotbollsplanen, elever exkluderades från lekar och material gick sönder. Fritidspedagogen Gustav Sundh säger att situationen var olidlig.

Tillsammans med en kollega gick han därför till rektorn med önskemål om att de skulle ta ansvar och bli ”skolgårdslärare”. Det blev grönt ljus. De fick gemensam planeringstid och skulle vara ute minst 25 procent av sina respektive tjänster.

– Det har varit viktigt att rektorn har stått bakom oss från dag ett. Det är ofta där det brister. Det måste finnas en rektor som ger tid och förutsättningar, och som kommunicerar ut att de här personerna ska ansvara för rastverksamheten.

Rastverksamheten likställdes med lektionstid i den meningen att den skulle vara en plats för lärande. De ansvariga fritidspedagogerna skulle ordna aktiviteter för alla skolans cirka 600 elever i stället för att vara knutna till en särskild grupp, och deras uppdrag var att se till att aktiviteterna blev genomförda.

På skolgården har de byggt upp en materialbod där barnen får låna material mot inlämnande av ett personligt lånekort. Det är barnen själva som står i boden och lånar ut saker enligt ett arbetsschema.

– Det här är en lärandesituation som sker på varje rast, alla dagar i veckan. De får stå i kö, förhålla sig till andra, formulera i tal vad de vill ha och se till att de blir förstådda. Det har tagit lång tid att bygga upp. Men det har skapat en respekt för sakers värde.

När barnen lämnar tillbaka den lånade basketbollen, hopprepet eller sällskapsspelet så får de tillbaka sitt lånekort.

Materialboden är relativt självgående tack vare ett system där de äldre barnen som tar ansvar får ett guldkort som gör att de kan låna hur mycket de vill. Det har visat sig vara populärt och ett mål att sträva mot.

Gustav Sundh, numera ensam ansvarig för rasterna, kan därmed tillbringa den mesta tiden på skolgårdens multiarena. Där organiserar han lekar och har hittat tre grundläggande moment för att de ska fungera: Alla ska snabbt kunna förstå reglerna, det ska vara okej att hoppa in och ut och Gustav Sundh bryter och startar om regelbundet.

– Det gör att ingen hinner positionera sig. Det är lek och det ska vara skoj.

En effekt av rastverksamheten är att miljön har blivit mer tillåtande och inkluderande – barnen umgås mycket mer mellan åldersgrupperna och alla rör på sig mer.

– Det är väldigt många svettiga barn som kommer in till lektionen. Inte för att de har haft idrott eller sprungit, utan för att de har lekt. Det handlar om att skapa förutsättningar för spontanlek. Det gör vi genom att erbjuda aktiviteter eller material som stimulerar till lek.

 

Fakta/5 tips för att skapa rastverksamhet

  • Skolledningen måste ge tid och förutsättningar.
  • Se rasten som lika betydelsefull som lektionerna.
  • Glöm inte att det krävs planeringstid.
  • Ge ansvaret till en eller ett fåtal pedagoger.
  • Ordna aktiviteter tillsammans med barnen och låt dem ta ansvar.

Av Carl-Magnus Höglund

Foto: Camilla Lindqvist


Artikeln är en av artiklarna i TEMA: Raster, publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 6/2016. Ute nu!

 

TEMA: Rustad för rast. Så kan rastmiljön bli bättre.

INTERVJU: Professor David Mitchell om en inkluderande undervisning.

INBLICK: Rätt hjälp vid lång skolfrånvaro.

DESSUTOM:

Nytt institut för skolchefer.

Därför behövs mer gymnastik i skolan.

23 aktuella avhandlingar, krönika av Karin Berg, nya böcker… och mycket mer!

Inte redan prenumerant?
Missa inte prova på-priset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Sidan publicerades 2016-12-06 09:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Viktigt med lek på fritids

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Nätmobbning – ett stort problem

Forskaren Sofie Berne har undersökt hur den utseendefixerade nätmobbningen ser ut och vad eleverna tror att de skulle göra om de blev nätmobbade.

Elever mot sexuella trakasserier

Med uppropet #tystiklassen vittnar 1 700 elever i grundskolan och gymnasiet om sexuella trakasserier och övergrepp i skolan. Hör en av initiativtagarna 17-åriga Disa Horner berätta om situationen i skolan. Hör också Anna-Karin Hildingson Bokvist utredningschef på BO, som anser att det behövs hårdare tag mot sexuella trakasserier i skolan samt Gustav Fridolin, utbildningsminister. (webb-radio)

Gymnasieministern om #tystiklassen: Ingen har gjort tillräckligt

Under #tystiklassen samlar nu elever från grundskolan och gymnasiet sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp. ”Det är förskräcklig läsning. Jag tyckte att den ena berättelsen var värre än den andra”, säger Anna Ekström (S).

Rektorer avlastas – Malmö inför administrativa chefer

Samtliga rektorer på Malmös grundskolor ska få stöd av varsin administrativ chef. ”Som rektor är man jurist, ekonom, företagsledare och pedagogisk ledare. Det är rimligt att ha en administrativ chef”, säger Ulf Mazetti, rektor på Slottsstadens skola.

Här är gymnasieprogrammen som ger jobb

Ungdomar som har läst ett yrkesprogram inom bygg, fordon eller vård och omsorg har stora chanser att få jobb inom ett år efter att de avslutat gymnasieskolan. De ungdomar som dessutom har fullföljt gymnasiestudierna med examen har allra störst möjlighet att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden.

#tystiklassen – nu gör eleverna uppror mot sexuella trakasserier i skolan

Bransch efter bransch har gått ut i upprop mot sexuella övergrepp, trakasserier och sexism i arbetslivet. Nu har turen kommit till skolans värld. SVT Nyheter har fått tillåtelse att publicera några av de 200 vittnesmål som samlats in från elever från grundskolan till gymnasiet under hashtaggen #tystiklassen.

Skolelev: Inför psykiskt välmående i läroplanen

Jag har gått elva år i skolan. Men inte på något sätt har jag blivit informerad om hur man som elev ska orka hålla hoppet uppe och kämpa. Det skriver gymnasieeleven Elvira Kempe, som menar att psykisk ohälsa behöver ingå i läroplanen.

Lektion i sexualkunskap spårade ur – killar önskade sig tjejer med ”skitstora tuttar”

En bild från sexualkunskapen i en niondeklass har väckt stor ilska i sociala medier. Det är en önskelista från killar i klassen som beskriver att de vill ha tjejer med ”skitstora tuttar” som ”inte klär sig som en hora”.

Hur bra är svenska barn på problemlösning?

Flickor är bättre på att samarbeta och lösa konflikter i grupp, än pojkar, visar en ny Pisa-undersökning. Bland de 50 länder som ingick i studien hamnade Sverige klart över snittet när det gäller just den här biten. Studien är den första i sitt slag och är en väckarklocka enligt Skolverket. Hör Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige och Josefin Jara Åstrand, Lärarförbundet. (webb-radio)

Så ska lärarnas pappersarbete minska

Det är brist på lärare i Sverige och utbildningstakten mättar inte behovet. Nu utbildas lärarassistenter på sju folkhögskolor runt om i landet för att få bukt med problemen. Gamleby folkhögskola är en av utbildningsorterna.

Skolchefen om rektorns uttalanden: ”Vi ska undersöka det här”

De tioåriga flickorna berättade att de utsatts för våldtäktshot. Men skolans rektor menar, på en ljudinspelning, att det kanske var ett sätt för pojkarna att visa att de var intresserade av flickorna. ”Vi ska självklart undersöka det här inspelade”, säger nu skolchefen i den aktuella kommunen.

OECD: Flickor klart bättre än pojkar på att lösa problem i grupp

Svenska elever är hyggligt duktiga på att lösa problem gemensamt, visar de Pisaresultat som släpptes på tisdagen. Sverige placerar sig en bit över OECD-snittet. Men det är slående stora skillnader mellan tjejer och killar. ”Flickorna är överlägset bättre”, säger Skolverkets Eva Lundgren, ansvarig för Pisa i Sverige.

”Jag kommer inte att stänga några skolor”

De allt sämre skolresultaten och bristen på likvärdighet är ett av vår tids allvarligaste samhällsproblem. Men, jag kommer självklart inte att stänga vare sig Engelska skolan eller någon annan Stockholmsskola, skriver Olle Burell, skolborgarråd (S) i Stockholms stad.  

”Skolmarknaden är misslyckad”

Engelska skolans grundare anser att Lärarnas Riksförbund lånat ut sig till LO:s jämlikhetsdogm. Inget är mer felaktigt. Däremot anser jag att valfriheten och skolmarknaden måste regleras om för att passa målet om likvärdighet, skriver Åsa Fahlén, LR, i en replik.

”Högskolan broms för Sverige som kunskapsnation”

Svensk högre utbildning är inte utformad så att den förser närings­livet med de kompetenser som behövs. Det hotar vår välfärd och vår ambition som konkurrenskraftig kunskaps­nation, skriver forskarna Johan Eklund och Dan Brändström.

Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
Magasin skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och teckna en prenumeration!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolinspektionen svarar på kritiken

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolan får kritik för att fokusera för mycket på brister och problem. Generaldirektör Helén Ängmo försvarar myndighetens arbetssätt – och tänker börja använda det även i skolan.

Föräldrar byter kommun när stöd till elever varierar

Skolan ska vara likvärdig för alla barn, oavsett var man bor i landet. Men när det kommer till elever med särskilda behov, exempelvis barn som har ADHD eller Aspergers, kan stödet som erbjuds se väldigt olika ut i olika kommuner. Så pass att en del familjer känner sig tvungna att flytta för att få den hjälp som de menar sig ha rätt till.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.